Reid Concerts began in 1841 and were defined by Donald Francis Tovey as those concerts presented by the University of Edinburgh under the auspices of the Professors of Music, based on the guidance laid down in the will and codicil of General John Reid. Reid was a major benefactor who bequeathed funds for the establishment of the Chair of the Theory of Music at The University of Edinburgh with a condition attached to the bequest that a concert be held each year in his memory. This thesis will explore the development and evolution of the first 100 years of these concerts through the contents of the available original concert programmes and related ephemera held in the Centre for Research Collections at The University of Edinburgh - a valuable historical resource which has never been fully recorded or researched. Analysis of this resource will focus on the programming, people, personalities, places, and perspectives associated with the performances and offer insight into the choices and influences of the Professors of Music charged with the organisation and implementation of the concerts over an extended timescale from 1841 to 1941. To aid this analysis a searchable online database has been designed and developed to provide outline performance details and some background information on the contents of many of these Reid concert programmes: http://www.reidconcerts.music.ed.ac.uk. The database is both a finding aid to these contents and a research tool providing a basis for future studies. This research will contribute to the history of the University and City of Edinburgh and the social and musical history of concerts in the University from 1841. The findings emphasise the usefulness of printed concert programmes in recording trends in concert presentation and programming and will broaden the knowledge of this use of such ephemera for academic research.

Soit $M$ une variété projective lisse. Soit $\mathscr{F}$ une filtration holomorphe sur $M$, c'est à dire une filtration d'un fibré vectoriel holomorphe $\mathcal{F}$ induite par des sous-fibrés. Nous introduisons une notion de Gieseker stabilité pour de tels objets puis donnons une condition analytique équivalente en terme de métriques sur $\mathcal{F}$, dites équilibrées au sens de S.K. Donaldson, provenant d'une construction de la Théorie des Invariants Géométriques. Si le fibré $\mathcal{F}$ peut être muni d'une métrique $h$ solution de l'équation $\boldsymbol{\tau}$-Hermite-Einstein étudiée par \'lvarez-C\'{o}nsul et Garc\'a-Prada:<br />$$\sqrt\Lambda F_h = \sum_i \widetilde_i\pi^_$$<br />alors nous prouvons que la suite de métriques équilibrées existe, converge et sa limite est, à un changement conforme, solution de l'équation précédente. De ce résultat nous déduisons, par réduction dimensionnelle, un théorème d'approximation dans le cas des équations Vortex de Bradlow ainsi que leurs généralisations aux équations couplées Vortex.

Författarna av Zoopolis – A Political Theory of Animal Rights, Sue Donaldson och Will Kymlicka, anser att djurrättsrörelsen idag har stagnerat till följd av den bristfälliga utformningen av traditionell djurrättsteori. Även om vissa framgångar har uppnåtts så är avsaknaden av offentlig opinion och verkliga politiska förändringar ett avgörande problem för djurrättsrörelsen. De anser att djurrättsteorin har misslyckats med att identifiera de mest allvarliga etiska utmaningarna när det gäller våra relationer till icke-mänskliga djur. Donaldsons och Kymlickas avsikt med Zoopolis är att vidareutveckla och utvidga traditionell djurrättsteori genom att utforma ett nytt ramverk som ska kunna svara på de utmaningar som vi står inför när det gäller icke-mänskliga djurs välfärd. Genom att utgå från modern politisk teori så delar författarna in icke-mänskliga djur, härefter refererade till som ”djur” för enkelhetens skull, i tre övergripande kategorier. Dessa är baserade på djurens relationella förhållande till människor, grundat på geografiska och historiska faktorer som har påverkat hur olika grupper av människor och djur samverkar. De visar hur de olika grupperna ger upphov till olika moraliska förpliktelser och ger sedan förslag på vilken politisk status vi bör ge respektive grupp och vad denna status kan komma att betyda för oss människor och vårt politiska system. De tre kategorierna är: domesticerade djur, liminala djur (sådana djur som delar livsmiljö med människan men som lever oberoende av dessa, till exempel duvor och råttor) och vilda djur. Den sista gruppen, vilda djur, är sådana djur som flyr mänsklig kontakt och som lever utanför människans bosättningar. Dessa kan själva tillfredsställa sina behov av föda, skydd, och social struktur, de skyr människans bosättningar och upprätthåller en oberoende existens. Denna uppsats kommer att fokusera på denna kategori samt Donaldsons och Kymlickas förslag om hur vi bör förhålla oss till denna grupp. Deras förslag är att vi bör anta en generell princip om icke-ingripande för att måna om vilda djurs välfärd och att vi bäst gör detta genom att utvidga suveränitetsbegreppet och erkänna vilda djur suveränitet. Jag kommer att undersöka Donaldsons och Kymlickas suveränitetsmodell i ljuset av kritik som har formulerats av Andrée-Anne Cormier och Mauro Rossis i deras artikel ”The Problem of Predation in Zoopolis”. De anser också att vi bör följa en generell princip för icke-ingripande när det gäller vilda djur, men att denna inte kan legitimeras med hjälp av en suveränitetsmodell. De anser att Donaldsons och Kymlickas teori faller offer för vad de kallar predationsproblemet. De menar att fenomenet predation, alltså företeelsen att rovdjur måste döda andra djur för att överleva, visar att vilda djur inte har tillräcklig kompetens för att inneha suveränitet. På grund av avsaknaden av denna kompetens så kan inte en suveränitetsmodell användas som belägg för en generell princip om icke-ingripande i vilda djurs livsmiljö. Jag vill undersöka om predationsproblemet utgör ett allvarligt problem för Donaldson och Kymlickas teori om en suveränitetsmodell för vilda djur och huruvida dessa skulle kunna svara på kritiken. Detta leder oss fram till frågeställningen: Är Cormiers och Rossis kritik, att vilda djur inte kan utgöra suveräna samhällen på grund av avsaknad av kompetens, mot Donaldsons och Kymlickas teori om vilda djurs suveränitet, övertygande? Min tes är att kritiken är övertygande. Donaldson och Kymlicka verkar inte kunna svara på kritiken på ett tillfredställande sätt och samtidigt vara konsekventa mot sin teori. Det verkar som att de bedömer människan och djur olika, trots att deras teori gör anspråk på att inte göra detta.

I denna magisteruppsats undersöks Julia Donaldsons engelska bilderböcker i svensk översättning av barnboksförfattaren Lennart Hellsing. Huvudsyftet med denna studie är att avgöra om de svenska måltexterna även bär drag av Hellsings egen författarstil. För att kunna undersöka detta har Kårelands tidigare forskning (2002) om Hellsings litterära produktion använts för att ta fram stilvariabler. Dessa stilvariabler har sedan applicerats på måltexterna i denna fallstudie. Det teoretiska ramverket orienterar sig inom deskriptiv översättningsvetenskap och Tourys (1995) modell för rekonstruktion av översättningsnormer används. Detta möjliggör placerandet av källtexter (KT) och måltexter (MT) i en sociokulturell kontext. I den deskriptiva analysen jämförs KT med MT och översättning som begrepp förstås som något som omgärdas av översättningsnormer vid en viss tidpunkt och inom en viss kultur. Resultaten visar att Hellsings stil som författare återfanns i de översatta texterna och resultaten pekar även mot att översättningen av dessa texter kan ses som en acceptansinriktad praktik. / This master’s thesis looks at the translation of Julia Donaldson’s English picture books into Swedish by the Swedish children’s author Lennart Hellsing. The main aim of the study is to determine whether the translation of the original (source) texts involves the transference of Hellsing’s writing style into the translated (target) texts. Earlier research, carried out by Kåreland (2002), is employed in order to pinpoint Hellsing’s distinctive style as a writer. The style variables apparent in Hellsing’s own writing were thereby identified and these are applied to the analysed target texts in this case study. The theoretical framework is based on descriptive translation studies (DTS) and the use of Toury’s model (1995) for reconstructing translational norms allows the source texts (ST) and target texts (TT) to be put into a sociocultural context. By working within this framework a descriptive analysis is used to describe and compare the ST and TT and the concept of translation as a practice governed by certain translational norms at a certain moment in time and within a certain culture is applied. The findings show that Hellsing’s style as a writer can also be detected in his translations of Donaldson’s picture books. The results of this case study also indicate that the translation of these texts can be considered to be a target culture oriented practice.

No description available.