No description available.

Abstrakt Kristiansen, A. (2010). Studenter inom akademin som har specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi beskriver upplevelsen av sin läroprocess. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle, institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Studier på akademisk nivå kan innebära många olika utmaningar för en student med läsoch skrivsvårigheter/dyslexi. Samhället är föränderligt och påverkas av globala faktorer och högskoleutbildning kan vara en nödvändighet för att få ett arbete. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi erhåller kunskap och hur de använder sig av den vid studier på akademisk nivå samt deras individuella uppfattningar om denna läroprocess. Metoden för denna studie är intervjuer med inspiration från den fenomenografiska ansatsen. För att ta reda på studentens egen uppfattning om sin läroprocess. I resultatet framkom det att en student med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi får hantera flera olika beståndsdelar för att klara av sina akademiska studier. Flertalet av informanterna berättar att de ofta blir nekade att få använda sig av alternativa examinationsformer. Bevisföringen av att ha läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är ett besvärligt tillvägagångssätt. De beskriver också upplevda hinder och möjligheter i sin läroprocess och en önskan om hur de skulle vilja att deras studiesituation såg ut. Därtill beskriver de vad de lär sig om sig själva. Analysen är gjord utifrån tre kategorier av hur informanterna uppfattar sin lärandeprocess. Kategorierna är: lärosätets påverkan på deras studier, deras egna hinder och/eller möjligheter och till sist deras personliga lärande. Nyckelord: Läroprocess, dyslexi, fenomenografi, hinder, möjligheter, student, läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. / Abstract Kristiansen, A. (2010). Academic students with specific reading and writing difficulties/ dyslexia describing the experience of their learning process. Education C. Department of Education and psychology of Gävle. Studies on academic level can mean many different challenges for a student with dyslexia. As society is changing, and also influenced by global factors could a higher Education be a necessity to get an employment. The purpose of this study is to find out how students with dyslexia will receive knowledge and how they use it in studies on academic level and their individual perceptions of the learning process. The methodology for this study is based on interviews with inspiration from the phenomenographical method. The result showed that a student with specific reading and writing difficulties/dyslexia may handle several different components to cope with his/her academic studies. The majority of the respondents reported that they often were refused to get use of alternative forms of examination. Presenting evidence of having dyslexia is a cumbersome matter. They also describe their perceived obstacles and opportunities in their learning process, and a desire for what they would like their study situation to be like. They also describe what they learn about themselves. The analysis is based upon three categories of how informants perceive their learning process. The categories are the institution's impact on their studies, their own obstacles and/or opportunities and ultimately finally their personal learning. Keywords: student, learning process, dyslexia, phenomenography, obstacles, opportunities.

Litteraturstudiens syfte är att undersöka hur elever med dyslexi i årskurs F-3 kan inkluderas utifrån en klassrumsdimension i läs- och skrivundervisningen.  Med studien vill vi söka svar på hur lärare kan genomföra en inkluderad läs- och skrivundervisning samt hur den fördelaktigt kan se ut för elever med dyslexi. Litteraturstudien utgår från ett inkluderingsperspektiv som har begränsats till en klassrumsdimension på grund av begreppets bredd. Därför har vi valt att fokusera på hur inkludering diskuteras i förhållande till klassrumssituationen. Genom informationssökningen hittades 13 vetenskapliga litteraturer som berör studiens ämne och som använts i resultatet. För att välja litteratur med relevant information till studiens syfte och frågeställningar utgick vi från fyra olika aspekter för att sedan kunna presentera ett resultat. Studiens resultat visar att elever med dyslexi har svårigheter med automatiserad avkodning samt rättskrivning för att det finns en brist i deras fonologiska system. För att inkludera elever med dyslexi i läs- och skrivundervisningen krävs ett varierat arbetssätt med tillgång till extra stöd i klassrummet som exempelvis specialpedagoger kan ge. Elever med dyslexi ska inte ses som problembärare i undervisningen. Istället ska undervisningen anpassas så att varje elevs förutsättningar och behov tillgodoses vilket möjliggör för att alla elever kan få samma chans till utveckling. Sammanlagt visar resultatet att tidiga insatser bör sättas in för att elever med dyslexi ska ha chans att utvecklas. Undervisningen ska även individanpassas för att möjliggöra ett inkluderande arbetssätt. Med inkludering som utgångspunkt finns goda förutsättningar för att skapa en skola för alla vilket grundskolans läroplan fastslår att alla skolor i Sverige ska vara.

Syftet med studien var att undersöka hur screeningtester i gymnasieskolan hanteras av skolorna, hur resultaten används samt på vilka sätt de påverkar verksamheten på individ-, grupp och organisationsnivå. Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer och fokusgrupper användes för att samla in data. För att analysera det insamlade materialet valdes tematisk analys. Resultatet visar att många av informanterna har en skeptisk hållning till screeningtesten, men trots det vill ha kvar dem. Det lyfts fram en uttalad önskan att det ska finnas nya och moderna, gärna digitala, test. Att testa elevernas förmågor uppfattas som en problematisk aspekt av screeningen. Potentiellt negativa konsekvenser av detta ansågs vara risken att lärares attityder skulle påverkas negativt av låga screeningresultat. Det finns en uppfattning att testerna är en fråga för svensklärarna, men inte rör andra lärare. Rektorerna upplevs inte vara insatta i screeningtesterna och det fanns en frustration över att resultaten inte påverkade resursfördelningen på ett synligt sätt. Läs- och skrivsvårigheter rör alla skolämnen och måste uppmärksammas som svårigheter att nå kunskapsmålen i alla ämnen som ställer krav på läs- och skrivförmågan. Därför behöver alla lärare ha kunskap om språkutvecklande arbetssätt. Screeningtester kan vara en bra informationskälla om elevernas förutsättningar och behov av stöd. Det förutsätter dock att alla som utifrån testresultaten ska bedöma detta också är insatta i vad testen mäter och hur de bör hanteras. Med tanke på vad vi vet om de negativa effekterna av läs- och skrivsvårigheter och vilken stor del av människors liv som påverkas av förmågan att förstå olika typer av texter, borde det vara alla skolors främsta fokus att se till att eleverna får förutsättningar att utveckla en god läs- och skrivförmåga.

The emphasis on higher education (HE) in today’s knowledge society has increasedthe amount of students enrolled in universities in Sweden. Two percentof these students are people with disabilities, of whom more than half are studentswith dyslexia. Dyslexia is a disability that involves difficulty with writtentext which is the essence of HE. The disability affects these students’ readingand my assumption was therefore that their possibility to complete their educationon an equal footing with their peers was limited.The overall aim of this thesis is to illuminate the prerequisites for participationfor Swedish students with dyslexia in higher education, and to analyse if support,and information about support, offered by higher-education institutionsare accessible to them. Due to lack of previous research, this is a descriptivestudy using the theoretical framework of cultural-historical activity theory(CHAT), a theory that can be summarized in five principles: an activity systemis the unit of analysis, it has historicity, multi-voicedness, it views contradictionsas sources of change, and it has the potential for expansive transformation.To orient myself within the large field of HE and dyslexia, the following questionshave guided my work: What HE measures are taken to ensure accessibilityand participation for Swedish students with dyslexia? What tensions, as definedwithin CHAT, may be found in the HE activities in relation to studentswith dyslexia? How do students with dyslexia regard the support offered? Inorder to answer these questions, I have listened to some of the voices withinHE, by collecting data through a questionnaire sent to all coordinators for studentswith disabilities; by having focus group interviews with university teachers,as well as having individual interviews with students with dyslexia. Thedata were collected and analysed within a CHAT activity system, which depictedHE activities by coordinators and teachers in relation to students withdyslexia. The graph was used in the final discussion to formulate some ideas forexpansive transformation.

<p>Vår grundtanke med denna C- uppsats har varit att undersöka vilka strategier studenter med dyslexi använder sig av i studierna, hur de upplever den psykosociala miljön exempelvis bemötandet samt vilka stödåtgärder de har och är i behov av. Vi ville också se vad som kan utvecklas vidare i framtiden för att skapa en miljö tillgänglig för alla. Vi har relaterat till begrepp som krav, kontroll och coping för att se vilka faktorer som behövs för att studenter ska få en framgångsfull studiegång. Genom vår litteratursökning har vi också gjort jämförelser med tidigare studier från andra universitet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat tre kvinnor i olika åldrar som läser olika program/kurser vid Mittuniversitetet. Därefter vände vi oss även till en av samordnarna för att kunna få en helhetsbild. Resultatet visade att studenter med dyslexi som har en stöttande och förstående omgivning inte ser några större hinder i att påbörja universitetsstudier. Ju bättre stöd på alla plan såsom anhöriga, studiekamrater och inom skolan desto mer motiverade att fullfölja studierna blev studenterna trots funktionshindret. För att få mer tillgänglig undervisning för alla anser vi att det krävs mer insatser med information kring funktionshinder samt utvecklande av andra pedagogiska inlärnings-stilar/undervisningsformer bland lärarna. Även en skrivverkstad bör etableras för alla studenter där de kan få hjälp i sitt uppsatsskrivande. Om dessa insatser införs så stärks kvalitén vilket skulle vara till gagn för alla studenter samt Mittuniversitetet.</p>

<p>Den här uppsatsen handlar om dyslexi. Ungefär 5-10 % av befolkningen har dyslexi, av dessa är 90 % pojkar. Dyslexi har varit handikapp klassat sedan 1991. Det är oklart vad som orsakar dyslexi. Det som avgör om den som har dyslexi upplever skolgången som misslyckad eller inte, beror på hur personen blir bemött i och utanför skolan och hur tidigt dyslexin upptäckts. Tidig upptäckt är central. I skolan är skräddarsydda lösningar det optimala eftersom dyslexi kan se olika ut hos olika individer. Uppsatsens syfte har varit att studera hur dyslektiker upplever undervisningen i klassrummet. </p><p>Jag har observerat en klass med dyslektiker. Stress och frustration var påtagliga i klassrummet. Efter observationen genomfördes två intervjuer. I intervjun med eleven framkom att han kopplade ihop dyslexi med låg moral. I intervjun med mamman framkom att hon ansåg att dyslexi var skolans ansvar. Undervisningen kan upplevas som stressfull beroende på de krav, förväntningar och åsikter man själv har med sig till klassrummet. </p><p>Nyckelord: Dyslexi, Observation, Fenomenologi, Subjektivitet, Livsvärld</p>

<p>Sammanfattning</p><p>I mitt arbete har jag genom att intervjua speciallärare och specialpedagoger tagit reda på vilken roll självförtroendet spelar vid läs och skrivinlärning om man har dyslexi. Jag har undersökt hur man arbetar för att hjälpa elever som har sådana svårigheter och vilka insatser man gör. Jag har också tagit reda på vad man som pedagog kan tänka på i arbetet om man har en dyslektisk elev i klassen. Jag har kommit fram till att självförtroendet alltid spelar roll vid inlärning och särskilt om man har andra svårigheter som exempelvis dyslexi. Min uppfattning är att man i skolan arbetar på ett bra sätt med dessa elever. Under arbetets gång har jag mer och mer fokuserat på själförtroende och självkänsla eftersom jag inser vilken oerhört stor betydelse detta har vid all inlärning. Det spelar stor roll för alla elever inte bara de som har svårigheter. Ibland kan det också vara så att en dålig självkänsla kan ge inlärningssvårigheter.</p><p>Syftet med arbetet har också varit att öka mina kunskaper om dyslexi för att kunna upptäcka och hjälpa dessa elever på rätt sätt så att ett gott självförtroende bibehålls genom skolåren.</p><p>Nyckelord: Läs och skrivsvårigheter, Dyslexi, Självförtroende, Självbegrepp.</p>

Vår grundtanke med denna C- uppsats har varit att undersöka vilka strategier studenter med dyslexi använder sig av i studierna, hur de upplever den psykosociala miljön exempelvis bemötandet samt vilka stödåtgärder de har och är i behov av. Vi ville också se vad som kan utvecklas vidare i framtiden för att skapa en miljö tillgänglig för alla. Vi har relaterat till begrepp som krav, kontroll och coping för att se vilka faktorer som behövs för att studenter ska få en framgångsfull studiegång. Genom vår litteratursökning har vi också gjort jämförelser med tidigare studier från andra universitet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat tre kvinnor i olika åldrar som läser olika program/kurser vid Mittuniversitetet. Därefter vände vi oss även till en av samordnarna för att kunna få en helhetsbild. Resultatet visade att studenter med dyslexi som har en stöttande och förstående omgivning inte ser några större hinder i att påbörja universitetsstudier. Ju bättre stöd på alla plan såsom anhöriga, studiekamrater och inom skolan desto mer motiverade att fullfölja studierna blev studenterna trots funktionshindret. För att få mer tillgänglig undervisning för alla anser vi att det krävs mer insatser med information kring funktionshinder samt utvecklande av andra pedagogiska inlärnings-stilar/undervisningsformer bland lärarna. Även en skrivverkstad bör etableras för alla studenter där de kan få hjälp i sitt uppsatsskrivande. Om dessa insatser införs så stärks kvalitén vilket skulle vara till gagn för alla studenter samt Mittuniversitetet.

Sammanfattning I mitt arbete har jag genom att intervjua speciallärare och specialpedagoger tagit reda på vilken roll självförtroendet spelar vid läs och skrivinlärning om man har dyslexi. Jag har undersökt hur man arbetar för att hjälpa elever som har sådana svårigheter och vilka insatser man gör. Jag har också tagit reda på vad man som pedagog kan tänka på i arbetet om man har en dyslektisk elev i klassen. Jag har kommit fram till att självförtroendet alltid spelar roll vid inlärning och särskilt om man har andra svårigheter som exempelvis dyslexi. Min uppfattning är att man i skolan arbetar på ett bra sätt med dessa elever. Under arbetets gång har jag mer och mer fokuserat på själförtroende och självkänsla eftersom jag inser vilken oerhört stor betydelse detta har vid all inlärning. Det spelar stor roll för alla elever inte bara de som har svårigheter. Ibland kan det också vara så att en dålig självkänsla kan ge inlärningssvårigheter. Syftet med arbetet har också varit att öka mina kunskaper om dyslexi för att kunna upptäcka och hjälpa dessa elever på rätt sätt så att ett gott självförtroende bibehålls genom skolåren. Nyckelord: Läs och skrivsvårigheter, Dyslexi, Självförtroende, Självbegrepp.