Abstract The purpose of this study is to illuminate if the preventive practices and the identification of early signals about reading and writing difficulties is different between two Norwegian and two Swedish teachers' work in preschool. Research questions focused on the differences as well as similarities between Swedish and Norwegian educators working preventively current literacy in preschool, and their efforts when they identify signals to reading and writing difficulties. The study has been conducted through interviews with four female teachers, two who work  in Norway and two in Sweden. Swedish and Norwegian teachers work preventively on reading and writing, analysis resulted in three categories; books in text and pictures, words and rhyming chants and songs. No differences between Norwegian and Swedish pedagogues’ prevention methods could be identified, however Norwegian teachers put more focus on rhythm and rhythmic pat exercises than the Swedish educators. The conclusions are that the Norwegian teachers mention more preventative approaches and early intervention for children with suspected dyslexia, than the Swedish teachers in the study makes. The Norwegian teachers also seem to have access to more expertise in connection with suspected dyslexia, compared to the Swedish teachers. These differences cannot be generalized, and may as well be due to individual differences in skills rather than national. Keywords: Reading and writing difficulties . Dyslexia. Literacy. Pre-school.

Studiens syfte har varit att undersöka uppfattningar om och erfarenheter av användande av alternativa läs- och skrivverktyg på gymnasiet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med gymnasieelever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och speciallärare/specialpedagoger från två kommuner. Syftet valdes utifrån en önskan att skapa mer kunskap om hur alternativa verktyg som extra anpassningar påverkar lärandet och hur implementering och uppföljning av arbetet med alternativa verktyg genomförs. Jag har använt tematisk analys för att identifiera och presentera mönster och teman i insamlad empirisk data. Genom ett abduktivt tillvägagångssätt har tre teman genererats: läs- och skrivstrategier, att delta i klassens arbete på lika villkor och talet om alternativa verktyg. Temana delas in i flera underteman som förklaras, belyses med citat och tolkas. För att generera en fördjupad helhetsförståelse kopplas temana samman med ett sociokulturellt perspektiv på lärande och artefakter, specialpedagogiska perspektiv och forskning om läsning, skrivning och alternativa verktyg. Studien visar att elevers läsning, skrivning och lärande underlättas av alternativa verktyg och av att lärande sker i samspel med andra. Elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi som tidigt fått färdighetsträning och lärt sig att använda alternativa verktyg i grundskolan fortsätter att använda verktyg på gymnasiet. Artefakterna/verktygen har blivit en naturlig del av deras läs- och skrivstrategier. De elever som möter alternativa verktyg först på gymnasiet behöver enskilda samtal för implementering och uppföljning av verktygsanvändandet. Beroende på vilket begrepp som väljs för att beteckna verktyg, alternativa eller kompensatoriska, läggs betydelser in i tekniken.

Syftet med studien var att undersöka hur Rydaholmsmetoden kan fungera för elever i lässvårigheter på högstadiet. Syftet var också att undersöka hur eleverna uppfattade arbetet med metoden. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats i form av en interventionsstudie med 15 elever i årskurs 7. Även en kvalitativ ansats i form av samtal användes för att ta reda på hur eleverna uppfattat arbetet. Resultatet av undersökningen visade att de flesta elever ökade testresultaten vad gäller avkodning. Interventionen genomfördes under fem veckor med för- och eftertest, vilket kan ha bidragit till viss inlärningseffekt av testresultaten. Under samtalen framkom en positiv inställning till arbetet med metoden, men ett antal elever upplevde exkludering på grund av att arbetet med metoden innebar en-till-en-undervisning utanför ordinarie undervisning. I strävan efter relationellt perspektiv är det viktigt att arbetet sker i samråd med eleven, men de organisatoriska förutsättningarna kan innebära svårigheter för interventioner av detta slag. / The purpose of this study was to examine how the Rydaholm method works for pupils within reading difficulties in secondary school. The aim was also to analyze how students perceive the work with the method. We used a quantitative method in terms of a study of intervention with 15 students in grade 7. A qualitative method was also used with interviews, this to assess how the students perceived the work with the Rydaholm method. The results of the study showed that most students increased their test results in terms of decoding. The intervention was conducted over a period of five weeks, which may have contributed to a certain effect of learning of the test. The interviews with the students revealed a mainly positive attitude to the work with the method. During the interviews some students revealed that they experienced exclusion by working with the method, specifically as one-to-one tutoring was required outside the normal timetable. In search of a relational perspective, it’s important that the work is done in cooperation with the student. Thus, the organizational conditions may implicate difficulties for interventions of this kind.

Abstrakt Kristiansen, A. (2010). Studenter inom akademin som har specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi beskriver upplevelsen av sin läroprocess. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle, institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Studier på akademisk nivå kan innebära många olika utmaningar för en student med läsoch skrivsvårigheter/dyslexi. Samhället är föränderligt och påverkas av globala faktorer och högskoleutbildning kan vara en nödvändighet för att få ett arbete. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi erhåller kunskap och hur de använder sig av den vid studier på akademisk nivå samt deras individuella uppfattningar om denna läroprocess. Metoden för denna studie är intervjuer med inspiration från den fenomenografiska ansatsen. För att ta reda på studentens egen uppfattning om sin läroprocess. I resultatet framkom det att en student med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi får hantera flera olika beståndsdelar för att klara av sina akademiska studier. Flertalet av informanterna berättar att de ofta blir nekade att få använda sig av alternativa examinationsformer. Bevisföringen av att ha läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är ett besvärligt tillvägagångssätt. De beskriver också upplevda hinder och möjligheter i sin läroprocess och en önskan om hur de skulle vilja att deras studiesituation såg ut. Därtill beskriver de vad de lär sig om sig själva. Analysen är gjord utifrån tre kategorier av hur informanterna uppfattar sin lärandeprocess. Kategorierna är: lärosätets påverkan på deras studier, deras egna hinder och/eller möjligheter och till sist deras personliga lärande. Nyckelord: Läroprocess, dyslexi, fenomenografi, hinder, möjligheter, student, läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. / Abstract Kristiansen, A. (2010). Academic students with specific reading and writing difficulties/ dyslexia describing the experience of their learning process. Education C. Department of Education and psychology of Gävle. Studies on academic level can mean many different challenges for a student with dyslexia. As society is changing, and also influenced by global factors could a higher Education be a necessity to get an employment. The purpose of this study is to find out how students with dyslexia will receive knowledge and how they use it in studies on academic level and their individual perceptions of the learning process. The methodology for this study is based on interviews with inspiration from the phenomenographical method. The result showed that a student with specific reading and writing difficulties/dyslexia may handle several different components to cope with his/her academic studies. The majority of the respondents reported that they often were refused to get use of alternative forms of examination. Presenting evidence of having dyslexia is a cumbersome matter. They also describe their perceived obstacles and opportunities in their learning process, and a desire for what they would like their study situation to be like. They also describe what they learn about themselves. The analysis is based upon three categories of how informants perceive their learning process. The categories are the institution's impact on their studies, their own obstacles and/or opportunities and ultimately finally their personal learning. Keywords: student, learning process, dyslexia, phenomenography, obstacles, opportunities.

No description available.

Denna studie är inspirerad av metodansatsen Grundad teori och omfattar kvalitativa intervjuer med nio rektorer som är ansvariga för kommunala skolor inom årskurserna F-6i tre kommuner i landet. Syftet med studien har varit att beskriva och problematisera rektorers uppfattningar och erfarenheter av speciallärares uppdragmed inriktning mot läs-och skrivutveckling. Eftersom den tidigare forskning som finns kring rektorers uppfattningar och erfarenheter av den specialpedagogiska verksamheten (Nilholm, m.fl, 2007, Lindqvist, 2013) riktar in sig mot specialpedagogers arbete väcktes ett intresse för denna studie då jag upplevde att det saknades forskning om rektorers syn på speciallärares yrkesroll. I studien har jag funnit att rektorers tidigare erfarenhet av specialpedagogik tycks ha en viss inverkan när det gäller hur de beskriver organiseringen av speciallärares arbete på skolorna. När det gäller rektorers uppfattningar och erfarenheter kring de förebyggande och åtgärdande insatser som speciallärare bör arbeta med nämns vikten av tidiga insatser, att speciallärares spetskompetens bör spridas genom handledning till övriga pedagoger samt att skolans verksamhet bör präglas av ett kollegialt lärande mellan elevhälsans personal och övriga personal som framgångsfaktorer som bör genomsyra hela skolans verksamhet. Rektorers uppfattningar och erfarenheter av speciallärares uppdrag visar även att den kompensatoriska synen på specialpedagogik övervägs i studien där eleven plockas ut från undervisningen för att få hjälp i form av en till en undervisning i ett angränsande grupprum. Att det kompensatoriska perspektivet är övervägande inom skolans verksamhet är något som Nilholm (2007) tidigare har visat. Enligt rektorerna handlar detta om en tradition som är svår att bryta. I studien finnsäven exempel på det kritiska perspektivets framväxt där rektorer beskriver att speciallärare arbetar mer i klassrummet tillsammans medordinarie klasslärare samt dilemmaperspektivet som handlar om att det inte alltid finns en enkel lösning på de problem som uppkommer inom skolans värld.

<p>Hur säger specialpedagoger/speciallärare att de anpassar datorbaserad träning och kompensation för elever i läs- och skrivsvårigheter? Uppfattar specialpedagoger/speciallärare att elevernas motivation för skolarbetet påverkas? Anser de att eleven ser sina framsteg och måluppfyllelser på ett tydligt sätt? Visar studien att specialpedagoger/speciallärare anser att eleverna ska träna mer på det de inte kan? Eller väljer de istället att kompensera för svårigheterna och visar på alternativa vägar för att eleverna ska ha möjlighet att inkluderas i den ordinarie undervisningen? Genom kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och två speciallärare har denna studie undersökt hur de individanpassar datorbaserat arbete för elever i läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen är inriktad på specialpedagoger/speciallärare som arbetar praktiskt nära elever i skolår 1-6. Studien visar att specialpedagoger/speciallärare säger sig utgå från elevens behov och initierar inte alltid diagnostisering i första hand. Enligt informanternas uppfattningar är det inte antingen träning eller kompensation, utan både och. Individanpassningen visade sig variera beroende på kompetens, tillgång till datorer, attityder samt samverkan inom organisationerna. Alla specialpedagoger och speciallärare talade varmt om datorn som komplement till den ordinarie undervisningen. De ansåg att datorn är motivationshöjande och leder till ökad koncentrationsförmåga. Eleverna kan enligt informanterna tydligt se sina framsteg vilket bidrar till positiva effekter för eleven. </p>

Hur säger specialpedagoger/speciallärare att de anpassar datorbaserad träning och kompensation för elever i läs- och skrivsvårigheter? Uppfattar specialpedagoger/speciallärare att elevernas motivation för skolarbetet påverkas? Anser de att eleven ser sina framsteg och måluppfyllelser på ett tydligt sätt? Visar studien att specialpedagoger/speciallärare anser att eleverna ska träna mer på det de inte kan? Eller väljer de istället att kompensera för svårigheterna och visar på alternativa vägar för att eleverna ska ha möjlighet att inkluderas i den ordinarie undervisningen? Genom kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och två speciallärare har denna studie undersökt hur de individanpassar datorbaserat arbete för elever i läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen är inriktad på specialpedagoger/speciallärare som arbetar praktiskt nära elever i skolår 1-6. Studien visar att specialpedagoger/speciallärare säger sig utgå från elevens behov och initierar inte alltid diagnostisering i första hand. Enligt informanternas uppfattningar är det inte antingen träning eller kompensation, utan både och. Individanpassningen visade sig variera beroende på kompetens, tillgång till datorer, attityder samt samverkan inom organisationerna. Alla specialpedagoger och speciallärare talade varmt om datorn som komplement till den ordinarie undervisningen. De ansåg att datorn är motivationshöjande och leder till ökad koncentrationsförmåga. Eleverna kan enligt informanterna tydligt se sina framsteg vilket bidrar till positiva effekter för eleven.

This essay is derived from a case study about the SIRA school in Betlehem. SIRA is classified as a special education school with financial support from the Swedish International Relief Association. SIRA acts to provide support for children with reading and writing difficulties in their daily school work. The study's aim to describe the context for SIRA's specialized educational activity.  The formulated questions should provide answers to which factors that influence SIRA's work, its goals, development, and the distinguished pedagogical approach. During the research comprehensive interviews were conducted with parties which can influence the way schools operate and provide the necessary support for students.  Factors that influence the school's operation are analyzed from a ecological development perspective created by Urie Bronfenbrenner. The theory advocates that a student's development and interaction mainly comes from participating in activities, social roles and relations.This constant process of mutual adaptation between the developing individual and its surrounding environment is to be defined as its own entity.  The result shows that SIRA's practice a special educational operation with focus on an approach which strengthens the student's identity and communicational skills.

The aim of this work is to examine how a number of class teachers reason about and find their work while teaching students who have reading and writing difficulties / dyslexia. The empirical study was intended to answer the question based on three questions. The work is based on a qualitative method as empirical material gathered in semi-structured interviews. Six classroom teachers, one male and five female teachers were interviewed. The interviewees were from six different schools in Stockholm Municipality and were between 27-61 years old. Most of the classroom teachers feel that there are approximately 4-5 students with reading and writing difficulties / dyslexia in each class. Half of the teachers feel that students with dyslexia may be different as they are quiet, unsecure and shy. While the other half experience these students as ordinary children. All those involved are of the opinion that they work, including in the classrooms by adjusting the lessons to each student's needs. Half of the classroom teachers perceive special pedagogy teachers well, while the other half experience it as problematic. Classroom teachers also think that they have the skills needed to respond to students with reading and writing difficulties / dyslexia and think that training courses are important to keep the knowledge alive. Several of the teachers emphasize that students with reading and writing difficulties / dyslexia get the help necessary while the other half think it can be better. The classroom teachers stress that in teaching, they use different methods which they cannot name. / Syftet med arbetet var att undersöka hur ett antal klasslärare resonerar kring och upplever sitt arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i sin undervisning. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån tre frågeställningar.  Arbetet baserades på en kvalitativ metod där empiriska materialet samlades på semistrukturerade intervjuer. Sex klasslärare, en manlig och fem kvinnliga lärare intervjuades. De intervjuade var från sex olika skolor i Stockholmskommun och var i åldrarna 27 till 61 år.  De flesta klasslärarna upplever att det förekommer ungefär 4-5 elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i varje klass.  Hälften av lärarna upplever att elever med läs- och skrivsvårigheter kan vara olika då de är tysta, osäkra och tillbakadragna, medan den andra hälften upplever dessa elever som vanliga barn. Alla de medverkade resonerar att de arbetar inkluderande i klassrummet genom att de anpassar lektionerna efter varje individs förutsättningar. Häften av klasslärarna upplever specialläraren som positiv medan den andra hälften upplever problematik. Klasslärarna tycker också att de har kompetensen som behövs för att bemöta elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och de resonerar kring fortbildningens betydelse för att hålla kunskapen levande. Flera av lärarna betonar att elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi får den hjälpen som de behöver medan den andra hälften tycker att det kan bli bättre. I undervisningen betonar klasslärarna att de använder olika metoder som de inte kan namnge.