Syftet med denna studie var att analysera och beskriva lärare i Idrott och hälsas erfarenheter och upplevelser av att använda läxor med hjälp av bland annat modern teknik i ämnet Idrott och hälsa. 8 stycken verksamma lärare i Idrott och hälsa intervjuades med hjälp av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom att lärarna delvis hade liknande erfarenheter av att använda läxor och modern teknik i sin undervisning, jämfört med beskrivningar i tidigare forskning. Vissa lärare använde läxor i sin undervisning, andra inte. Resultatet i denna studie uppvisar en paradox: de flesta av lärarna i önskade att skolan blev läxfri, fast de i nuläget själva använde sig av läxor exempelvis i syfte att utöka ämnestiden. När det gäller användning av modern teknik i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa varierande detta beroende på vilka förutsättningar som fanns inom de olika skolorna. Det framkom även att det fanns ett generellt behov av vidareutbildning bland lärarna för att kunna genomföra den undervisning de ville med hjälp av modern teknik.

Sammanfattning Syftet med undersökningen var att kartlägga elevernas fysiska levnadsvanor (kost, fysisk aktivitet och sömn) även få svar på varifrån de har fått sina kunskaper om hälsa. Undersökningen ägde rum i en mellanstor stad i Sverige. I studien deltog två skolor med två klasser vardera i årskurs fem, det var totalt 100 deltagare som genomförde en enkät. Tre deltagare genomförde en intervju. Jag valde att använda mig av enkät som metod och genomförde den i två olika skolor. För att bredda spannet valdes en skola som är centralt belägen och en skola utanför centrala staden. Enkäten började med enkla bakgrundsfrågor och var sedan uppdelad i tre områden: kost, sömn och fysisk aktivitet. Jag valde även att intervjua tre deltagare och intervjun var uppdelad i olika temaområden kring ämnet hälsa. Resultaten visade att eleverna som deltog i enkäten hade ett bra förhållningssätt till hälsa då de skattade sig högt på de tre områdena. Svaren redovisades med stapeldiagram. Intervjuerna redovisades och analyserades med hjälp utav de teoretiska utgångspunkterna KaSam och habitus. Eleverna som intervjuades hade en god hälsa som förmedlats av deras föräldrar genom ett helhetstänk kring hälsa.

Det motivationsklimat som omger idrottare kan påverka såväl deras prestation som deras välbefinnande. Med utgångspunkt i självbestämmandeteorin undersöktes hur motivationsklimatet såg ut, vilka styrkor det hade och vilka eventuella hälsorisker det kunde skapa i en grupp innebandyspelare i Superligan. Enligt självbestämmandeteorin har människor tre grundläggande behov (autonomi, kompetens och samhörighet). Hur motivationsklimatet såg ut bedömdes genom en enkät som mätte graden av behovstillfredsställelse, samt det direkta nedtryckandet av dessa tre behov. I studien deltog 87 innebandyspelare fördelade på 6 lag (21 % svarsfrekvens). Ett positivt motivationsklimat korrelerade positivt med engagemang och negativt med ätstörningar, ångest, depression och utmattningssyndrom. Ett negativt motivationsklimat var i högre utsträckning förenat med ätstörningar, depression, ångest, utmattningssyndrom respektive brist på engagemang. Resultaten ligger därmed i linje med självbestämmandeteorin och visar att ett positivt motivationsklimat är gynnsamt ur många aspekter. Visserligen är gruppen förhållandevis liten; det är ändå noterbart att många spelare uppvisar tecken på psykisk ohälsa och att det framför allt är bland dem som upplever ett negativt motivationsklimat. Resultatet i denna studie ger därmed Innebandyförbundet argument för att titta närmare på denna fråga för att säkerställa ett positivt motivationsklimat ute i klubbarna. / Perceived motivational climate may affect an athlete’s performance and well-­‐being. The existing motivational climate was therefore assessed in a sample of 87 floorball players competing in the premier league in Sweden (Superligan). They represented 6 different teams (21 % of the teams took part). Self-­‐Determination Theory (SDT) states that people have three innate needs: autonomy, competence and relatedness. A questionnaire was used to assess the motivational climate and the level of need satisfaction as well as thwarting of the same needs. A positive motivational climate correlated positively with engagement and negatively with eating disorders, anxiety, depression, and burnout. In contrast, a negative motivational climate was linked to eating disorders, depression, anxiety, and a lack of engagement. These results are in line with SDT and show why a positive motivational climate is beneficial not only for the individual athlete but also for the team. However small the group that took part is, it is nevertheless worth noting that several players showed symptoms of reduced mental health, particularly so among the players that perceived their motivational climate as more negative in nature. The Swedish Floorball Federation Now has incentive to perform further investigations into the motivational climate to ensure that a positive motivational climate exists in the clubs.

Bakgrund Idrottsundervisningen i Sverige har genomgått stora förändringar under den tid det funnits i skolan. Det är idag ett populärt ämne bland eleverna på mellanstadiet. Det finns dock elever som inte känner att ämnet är vidare intressant. De verkar sakna motivation för ämnet. Hur undervisningen ser ut, vad den innehåller för aktiviteter och vad eleverna gör på fritiden, kan vara avgörande för elevernas motivation. Syfte Syftet med uppsatsen är att utveckla kunskap om mellanstadieelevers motivation till och syn på ämnet idrott och hälsa. Jag vill veta vilken typ av motivation det är som påverkar eleverna på lektionerna och frågeställningarna jag har valt att utgå ifrån är följande: (1) I vilken utsträckning påverkas motivationen av hur fysiskt aktiv eleven är på sin fritid? (2) Finns det vissa specifika moment inom undervisningen som påverkar motivationen till ämnet? (3) Påverkar lärarens ledarskap, struktur och planering elevernas motivation? Metod Studien som genomfördes var en kvantitativ studie där datainsamlingen skedde med hjälp av en enkät. Urvalet till studien var 97 elever i årskurs 5 och 6 från en skola. Enkäten utgår ifrån Lars-Magnus Engströms stora enkätstudie ifrån 2004 för att öka reliabiliteten i min forskning. Resultat Resultaten av enkätundersökningen visar att elevernas motivation för ämnet idrott och hälsa kan baseras på om de är aktiva inom föreningsidrotten, hur väl de tycker om de aktiviteter som är mest framträdande och hur väl lärarens undervisning passar dem. De elever som exempelvis vill ha mer idrott i skolan, är i högre grad aktiva inom föreningsidrotten på fritiden, tycker om de vanligaste aktiviteterna som innefattar bollar och anser att deras lärares undervisning passar dem

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är få ökad kunskap om lärares uppfattningar om att arbeta med elevinflytande i idrott och hälsa. Vad har lärarna för tankar om och inställning till elevinflytande? Vad får eleverna påverka respektive inte påverka i undervisningen i idrott och hälsa? Hur upplever lärarna förutsättningarna för att arbeta med elevinflytande i idrott och hälsa? Metod Kvalitativa intervjuer användes som metod. Sex lärare som undervisar mot grundskolans tidigare åldrar i idrott och hälsa intervjuades. Kontakt togs via mail för att informera om undersökningen och därefter bestämdes tid och plats för att genomföra intervjuerna. Intervjuerna bandades med diktafon och transkriberades vartefter som intervjuerna lyssnades igenom för att slutligen sammanställas. Resultatet presenterades i tre teman som det efteråt gjordes löpande analyser i. Resultat Demokratibegreppet uppfattades ha en koppling till elevinflytande då demokrati ansågs innebära delaktighet och att få göra sin röst hörd och välja arbetsform uppgavs som olika metoder för elevinflytande. Olika moment och när de skulle praktiseras fick eleverna inte påverka. Tiden och elevernas bristande kunskaper om kursplanen ansågs vara hinder för elevinflytande. Möjligheterna för att arbeta med elevinflytande framkom handla om lärarens förhållningssätt gentemot eleverna samt att aktivitet prioriteras framför samtal. Goda relationer med eleverna ansågs vara en förutsättning för att kunna nå eleverna. Det upplevdes som svårt att hinna se varje elev varje lektion och utrymmet för enskilda samtal ansågs inte finnas och istället kommer elevernas röster fram genom gemensamma reflektioner. Slutsatser Elevinflytande förekommer i olika stor mån i lärarnas undervisning vilket framkommer handla om lärarnas egna tolkningar av läroplanen, prioriteringar och förhållningssätt. De flesta lärarna har inget medvetet arbete gällande elevinflytande bortsett från en som genom ett synsätt på eleverna som medskapare av lektionerna har det som en genomgående röd tråd. / <p><strong></strong>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2014</p>

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärarna upplever elevernas hälsa i dag i relation till mängden lektioner i idrott och hälsa i skolan. Frågorna som har besvarats är följande: Vad anser lärarna vara det viktigaste syftet med idrott och hälsa? Hur mycket idrott har eleverna under en termin och hur ser fördelningen mellan momenten ut? Räcker idrottslektionerna till för att läraren ska uppnå det hen vill med ämnet idrott och hälsa? Metod: Studien är gjord med en kvalitativ intervju som metod där 4 verksamma grundskolelärare blivit intervjuade som alla har jobbat mer än 5 år. Frågorna till intervjun var i förväg bestämda och har gett lärarna möjlighet att uttrycka sig fritt inom ämnet för att jag ska få ta del av deras individuella åsikt. Den teoretiska utgångspunkten i studien har utgått från läroplansteori och ramfaktorteori då fokus är på lärarnas åsikter och tankar om skolan. Resultat: Lärarna vill att eleverna ska ta med sig en rörelseglädje och kunskap om fysisk aktivitet ifrån idrotten i skolan. Det finns däremot faktorer som gör att lärarna inte kan uppnå vad de vill med ämnet idrott och hälsa vilket även påverkar elevernas syn på ämnet. De upplever att bland annat idrottsämnet inte prioriteras och tas på allvar och de alla skulle tycka att det vore bra i fall idrotten ökade i skolan då hälsan bland eleverna inte upplevs ha blivit bättre med åren. Det har ökat bland antal elever som har blivit mindre fysiskt aktiva vilket lärarna anser att skolan har extra mycket ansvar för. Slutsats: Min slutsats är att lärarna inte hinner uppnå det de vill med idrott och hälsa. Många vill se mer fysisk aktivitet men bland annat teorimomentet hindrar dem. Detta beror bland annat på vissa skolors organisation kring idrotten då det inte gynnar idrottsämnet. Lärarna vill ha mer tid men det finns flera faktorer som gör att bland annat teorimomentet i idrott och hälsa inte blir så effektivt. Lärarna vill att teorin ska vara en del av idrotten men de vill samtidigt inte att det ska ta för mycket tid av rörelsemomentet för eleverna behöver den fysiska aktiviteten. Personligen tycker jag idrotten i skolan ska få mer prioritet då till och med WHO varnar för övervikt i världen. Skolan är den institution som når ut till flest personer och därför har skolan ett stort ansvar för att informera och hjälpa till att förebygga ohälsa. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2014</p>

No description available.

Det finns olika valmöjligheter för att söka sjukvårdsrådgivning, bland annat att ringa in till vårdgivare eller att söka information om olika symptom via internet. Det vanligaste alternativet människor idag använder för sjukvårdsrådgivning är via telefon, främst genom att kontakta 1177. Dock saknas det ett lättåtkomligt alternativ via mobil teknik. Denna studie tjänar att undersöka vad för behov och möjligheter det finns för en sjukvårdsrådgivningsapplikation. Vidare tjänar studien att undersöka vilka ytterliga funktioner en sådan tjänst ska inneha. Baserat på om det finns ett behov och vilka funktioner bör existera, tjänar studien att utveckla en mobil applikation vilket möter behoven och kraven. I studien visar resultatet att det finns ett behov för ytterligare ett alternativ för sjukvårdsrådgivning. Behoven kan uppnås genom utveckling av en mobil applikation. Vidare visar resultatet vilka funktioner ansågs nödvändiga av de tilltänkta användarna. Designprocessen utgår från en målinriktad designmetod och där applikationen utformas efter viktiga designprinciper för beteendeförändrande system. Studien har även en avgränsad målgrupp vilket fungerar som de primära användarna. De primära användarna fungerar såsom det främsta verktyget för designutvecklingen och har använts för datainsamling via intervjuer och testsessioner. Baserat på resultaten kunde en prototyp designas och utvecklas samt utvärderas. Detta ledde till en slutgiltig design av produkten vilket nådde upp till användarnas behov och förväntningar. / There are different options for seeking healthcare advice, such as calling a health care provider or by searching for information about different symptoms online. The most common option people today use for healthcare advice, is by calling ta healthcare center, mainly 1177. There is however no easy accessible option for mobile technology. This study serves to examine the needs and possibilities for a healthcare service application for a mobile phone. Furthermore, the study serves to examine what additional features such service shall hold. Based on whether there is a need and what function there should exist, the study serves to develop a mobile application that meets the need and requirements. The result of the study, shows that there is a need for an additional option for healthcare services. The needs can be achieved through the development of a mobile application. Furthermore, the results indicates which features deemed to be necessary by the potential users. The design process, proceeds from a goal-oriented design method and where the application is developed along the key design principles of a behaviour-change system. The study also has defined target group that serves as the primary users. The primary users serves as the primary tools for the design development, and has been used for data collection through interviews and testing sessions. Based on the results, a prototype could be designed, developed and also evaluated. This led to a final design of the product that also reached up to the users’ needs and expectation.

Detta arbete behandlar ämnet E-hälsa. Dess framtida funktion i hemmet, och dess assistans i brukarens dagliga liv. Med en fokus på hur vården kan förbättras genom att öka känslan av trygghet och effektivisera hjälpmedlen,som kan komma att finnas i brukares hem. Arbetet tar upp olika IT baserade typer av hjälpmedel som redan finns på vissa ställen i vården t.ex. Nattfriden tillsynskamera med anslutningsdekterande lampa, och söker en kompletterande cykel utav enheterna. Arbetet finner sin grund i regeringskansliets projekt långsiktig efterfrågan på välfärdstjänst, ett projekt som utvecklats för att genomlysa vårdaperaturens skick. Samt söker perspektivet och eventuellt möjligheten att applicera resultaten i Laholms kommuns äldreomsorg.

Introduktion Psykisk ohälsa och förtidig död kan ha samband med en inaktiv livsstil. En förändring till att bli fysiskt aktiv kan minska risken för ohälsa och skapa en ökad livskvalitet. Syfte Studiens syfte var att undersöka om en skillnad kunde ses i välmående och livskvalitet efter en 6 veckors träningsperiod, och om någon skillnad kunde ses mellan individuell träning eller träning i grupp. Metod Deltagarna bestod av 12 inaktiva vuxna män (n=4) och kvinnor (n=8) ålder 36 ± 12,3 år. En enkätundersökning gjordes före och efter en 6 veckors träningsperiod. Deltagarna delades in i en träningsgrupp på 6 personer och en grupp för individuell träning. Träningen bestod av ett 60 minuters cirkelträningspass 2ggr per vecka, samt att försökspersonerna under dessa veckor promenerade minst 30 minuter varje dag. Resultat En tendens till ett ökat välmående och livskvalitet sågs hos både deltagare som tränade i grupp de som tränade individuellt. En ökad fysisk styrka samt ett ökat maximalt syreupptag sågs efter 6 veckors träning. Slutsats Efter 6 veckors träning kan en signifikant ökning ses i välmående och livskvalitet. Goda resultat kan nås vid både individuell träning och träning i en grupp. Ingen skillnad kunde ses mellan de två grupperingarna.