Psykisk hälsa påverkas av ett flertal bestämningsfaktorer och är en förutsättning för att människor ska må bra. Den psykiska ohälsan har varit ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige de senaste åren. Den senaste Liv & Hälsa ung undersökningen visade på försämrad psykisk ohälsa bland ungdomar i Strängnäs kommun, framförallt bland flickor. Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för varför den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar i Strängnäs kommun samt vilka åtgärder ungdomarna själva anser skulle kunna förändra problemet. För att kunna besvara frågeställningarna genomfördes tre fokusgruppsintervjuer på ungdomar i nionde klass. Resultatet visade bland annat att deltagarna upplever att det ställs olika krav och förväntningar på pojkar och flickor. Media skapade långa diskussioner och ansågs påverka den psykiska hälsan genom att media skapar press på hur ungdomar ska vara och se ut. Slutsatserna från studien var att det är många ungdomar som upplever psykisk ohälsa. De främsta orsakerna till psykisk ohälsa ansågs vara problem hemma, med kompisar, stress, vantrivsel och media. De åtgärder som kan förbättra den psykiska hälsan bland ungdomar är stödgrupper i skolan, läxhjälpsgrupper, samlingsplatser såsom fritidsgårdar, idrottsplatser och fler aktiviteter. De främsta aktörer som kan förbättra den psykiska hälsan är skolan och kommunen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur elever vid tre olika gymnasieprogram värderar sina kunskaper i ’hälsa’ utifrån en lokal tolkning av betygskriterier för kursen Idrott och hälsa A. En kvantitativ undersökning gjordes med hjälp av en enkätstudie och det insamlade datamaterialet behandlades sedan statistiskt via PASW (SPSS). Eleverna ansåg sig ha relativt mycket kunskap inom sju utvalda moment i hälsa, dock indikerades skillnader i kunskapsnivån mellan de olika gymnasieprogrammen. Elevernas uppskattade hälsokunskap stämde väl överens med elevernas uppskattade slutbetyg. Studien berörde även i vilken utsträckning elever använder sig av betygskriterierna för kursen och det framkom att hälften av deltagarna aldrig anser sig ha läst dessa. Bakgrundslitteraturen tyder på att lärare är osäkra kring vilka kunskaper som är viktiga i ämnet och att detta avspeglas på eleverna, vilket skulle kunna vara en orsak till elevernas ointresse för betygskriterier.

Syftet med uppsatsen är att diskutera hur lärare i idrottsämnet från Åland och Sverige förhåller sig till hälsa i undervisningen samt till ämnet i stort. En jämförelse kommer även att göras mellan styrdokumenten ur ett hälsoperspektiv. Studien har genomförts i form av en intervjuundersökning där fyra åländska lärare intervjuades, samt genom en analys av styrdokumenten. Resultatet visar att både lärarna i Sverige och på Åland främst kopplar hälsa med den fysiologiska kroppen och den fysiska aktiviteten. De ser inte hälsa som ett begrepp i sig utan beskriver den genom faktorer som påverkar hälsan positivt. Lärarna arbetar i stort sett på samma sätt med hälsa i undervisningen, då främst genom den fysiska aktiviteten. Den svenska kursplanen och den åländska läroplanen tar upp samma innehåll i undervisningen i hälsa, men skillnaden finns i texterna som helhet. Den svenska kursplanen nämner hälsa genom hela texten medan den åländska läroplanen tar upp hälsa vid ett tillfälle som ett av alla moment som räknas upp. Den övergripande slutsatsen är att trots att styrdokumenten på Åland och i Sverige som helhet skiljer sig från varandra, i hur hälsa kommer till uttryck, så verkar inte lärarnas undervisning eller förhållningssätt till hälsa göra det. De svenska lärarnas undervisning i idrottsämnet borde genomsyras mer av hälsa än de åländska, om man ser till skillnaden i styrdokumenten, men så verkar inte fallet.

Folkhälsoarbete riktat mot äldre har ökat i intresse framför allt genom att medellivslängden har stigit. En god funktionsnivå är viktig för hälsan och välbefinnandet. Sjukdomar får en mildare framtoning om vi är bra fysiskt rustade. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilken inverkan fysisk aktivitet har på äldres (> 65 år) fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar, funna i referensdatabasen PubMed med hjälp av vedertagna söktermer. Texterna analyserades med manifest innehållsanalys och resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. Resultatet visade att fysiskt aktiva äldre allmänt fick en förbättrad hälsa och ett gott välbefinnande. Fysisk aktivitet förbättrade också muskelstyrkan och lindrade smärta. Motivationen var en faktor för i vilken omfattning äldre var fysiskt aktiva. Den mentala hälsan påverkades så att de äldre kände sig positivare och mer tillfreds med livet. I sjuksköterskans ansvar ingår att identifiera behov, bedöma insatser, upplysa, stimulera, motivera, undervisa och följa upp omvårdnadsbehov. En slutsats från denna litteraturstudie är genom att uppmuntra de äldre till fysisk aktivitet kan göra att de längre upp i åldrarna upplever en god hälsa, livskvalitet och välbefinnande.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs nio har för uppfattning om begreppet hälsa. Ambitionen är att nå en djupare förståelse för hur elever tänker och resonerar kring begreppet hälsa. Frågeställning: Vad har elever i årskurs nio för uppfattning kring begreppet hälsa? Metod Denna studie bygger på ostrukturerade intervjuer utifrån den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra elever, två killar och två tjejer i årskurs nio. Intervjuerna har skett vid tre olika tillfällen med samma deltagare alla gånger. Resultat Från resultaten av intervjuerna kan man dra slutsatsen att dessa elever var relativt samstämmiga i uppfattningen om vad begreppet hälsa innebär. De ansåg att hälsa handlar om hur man mår och att olika faktorer påverkar hälsan såsom kost, motion, skola, familj, rökning, alkohol och självförtroendet. Slutsats Denna studie har gett mig en inblick i hur elever uppfattar begreppet hälsa och visat att det kan finnas skillnader i uppfattningar hos eleverna, beroende på deras bakgrund, levnadsförhållanden och livsstil. Skolan kan säkerligen ha en inverkan på många elevers uppfattning då de kommer i kontakt med hälsa. Därigenom är det viktigt som lärare att tydliggöra kursplanen så att eleverna på bästa möjliga sätt förstår sambandet mellan alla de olika faktorer som påverkar ens hälsa och att de kan tillämpa de kunskaperna i ett livssammanhang. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 samt gymnasiet. Ht 2011</p>

Syftet med denna studie var att göra en komparativ undersökning mellan Sverige och Norge respektive Sverige och Danmark om hur hälsobegreppet används i kursplanerna i idrott och hälsa. Studien utgår från två frågeställningar: Vilka olika synsätt kring hälsobegreppet kan urskiljas? Vilka likheter och skillnader finns det mellan kursplanerna? Studien utgår från en kvalitativ textanalys där kursplaner från Sverige, Norge och Danmark har analyserats. Kursplanerna har analyserats utifrån en framtagen analysmodell.   Den teoretiska utgångspunkten i studien är Aaron Antonovskys teori kring KASAM, känslan av sammanhang. Resultatet visar att den fysiska hälsan är dominerande i samtliga kursplaner och att den psykiska hälsan har större utrymme i den norska och den danska kursplanen jämfört med den svenska kursplanen.

Studiens syfte är att identifiera olika hälsodiskurser i läromedel för idrott och hälsa, som riktas mot högstadiet och gymnasiet, som unga män respektive unga kvinnor socialiseras in i genom deras möte med läromedlen.Med en diskursanlytisk utgångspunkt och metod för att förklara bilders meningserbjudande i deras litterära kontext analyseras bilder och den litterära kontexten bilderna existerar i, från fem olika läromedel till idrott och hälsa. Det meningserbjudande bilderna innehåller problematiseras genom Foucaults teori om makt, och socialisationsteorins teori om socialisation och diskursernas reproduktion.Studien kommer fram till att hälsosamma kvinnor och män definieras olika. Den hälsosamma mannen är vältränad och muskulös. Han tränar framför allt styrka i överkroppen och uthållighet och träningen innehåller manliga element som fart och kraft. Den ohälsosamma mannen är inaktiv och misslyckas därmed med att vara en man.Den hälsosamma kvinnan är smal och vältränad. Hon tränar styrka i ben och rumpa, uthållighet och rörlighet. Träningen innehåller kvinnliga element som rörlighet, koordination, rytm och takt samt estetik. Kvinnan framställs som problematisk då en stor del av kvinnan existerar i en riskdiskurs genom att kvinnnan tränar för att förebygga och rehabilitera skada. Hon framställs även som psykiskt och mentalt ömtålig genom att stress och stresshantering är en stor del av kvinnans hälsodiskurs. Den hälsosamma kvinnan tränar, men endast på måttlig intensitet då hon riskerar att bli skadad eller drabbas av ohälsosamma skönhetsideal. Samtidigt undviker den hälsosamma kvinnan att äta fel då detta kan leda till ohälsa.Både hälsosamma män och kvinnor är fysiskt attraktiva, och den hälsosamma naturliga människan är i naturen tillsammans med det motsatta könet.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är en viktig del i ett barns utveckling. I Sverige rekommenderas barn att vara fysiskt aktiva minst 60 minuter om dagen. Barn är fysiskt aktiva bland annat för att det är roligt, göra något de är bra på och att hålla sig i form. Många tidigare studier har dragit slutsatsen på hur viktig skolans roll i påverkan av barns fysiska aktivitet. Många skolor idag är dåligt utvecklade när det gäller hälsofrämjande åtgärder men det finns en stor potential att utvecklas. Syfte: Syftet med studien var att belysa vad skolan har för hälsofrämjande åtgärder under skoltid för att öka den fysiska aktiviteten hos barn i åldrarna 6-12 år. Metod: En systematisk litteraturstudie har genomförts för att samla in aktuell forskning och kunskap för att få en överblick över området. Insamling av artiklar har skett genom sökningar via databaserna Pubmed och Academic Search Elite. Studiens urval innehåller tio artiklar som fokuserar på barn mellan 6-12 år och skolans åtgärder för att öka deras fysiska aktivitet. Relevanta artiklar för studien har kritiskt granskats och bedömts efter en vedertagen mall. Materialet bearbetades systematiskt för att nå det väsentliga och kunna identifiera mönster och tematisera dessa. Resultat: Studien resulterade i tre teman som skolor kan arbeta med för att främja fysisk aktivitet hos barn. Skolor kan förändra schema och undervisning, påverka barnens transport till och från skolan samt utveckla skolans omgivning. Tidigare studier har visat att genom att fördubbla antalet idrottslektioner, integrera fysisk aktivitet i undervisningen, uppmana elever att aktivt transportera sig till skolan samt utveckla omgivning kring skolan har varit bra metoder för att främja fysisk aktivitet hos skolbarn. Implikation: Den praktiska nyttan av studien är att skolor kan arbeta vidare mot att förbättra barns fysiska aktivitet. Detta genom att ta del av föreliggande studiens resultat och implementera dessa i sin ordinarie verksamhet. För vidare forskning kan en kvalitativ studie genomföras för att undersöka vad skolan som verksamhet gör för att främja fysisk aktivitet för barn. Ett tillvägagångssätt skulle kunna vara att besöka skolor i olika delar av landet för att intervjua rektor eller andra lämpliga informanter som arbetar med hälsofrämjande frågor. Detta för att få en inblick i hur skolorna arbetar med dessa frågor. En möjlighet är att utifrån studiens resultat skapa en intervention som kan implementeras för att påvisa de eventuella positiva effekter som kan ge barnen en ökad fysisk aktivitet.

Det här är ett examensarbete som syftar till att se hur verksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa ser på hälsa och hur de konkretiserar hälsoarbete i ämnet. Genom en beskrivande studie med intervjuer av lärare i idrott och hälsa vill vi få en bild av hur lärarna ser på begreppet hälsa och hur det konkretiserar hälsoundervisning i ämnet samt hur undervisningen överensstämmer med teori och styrdokument. Vår frågeställning blev följande: Hur ser verksamma grundskolelärare i ämnet idrott och hälsa på: • begreppet hälsa? • hälsa i ämnet idrott och hälsa? • hälsoundervisning? • hälsa i styrdokument och hur förhåller sig deras syn till styrdokument och teori? Vi har gjort 6 stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer, detta har skett med verksamma lärare som har en utbildning med 40 poäng idrott och hälsa eller liknande beroende på aktuell lärarutbildningsstruktur. Intervjuerna har skett på respondenternas skolor eller om så önskat annan plats, fri från yttre störningar. Vårt resultat pekar på att respondenterna har likstämmig uppfattning kring begreppet hälsa, en ståndpunkt som även samstämmer med teorins definition av hälsa. Det framkommer också att respondenterna har en relativt överensstämmande bild av vad som är hälsa inom ämnet idrott och hälsa. Vilket kan härledas till fysiologisk/medicinsk diskurs gällande vad undervisningen innefattar och en psykisk/social diskurs gällande hur undervisningen bedrivs. Hälsoundervisning inom ämnet anser respondenterna i första hand skall handla om att ge eleverna rörelseglädje. Respondenterna visar sedan upp en skild åsikt om vad hälsoundervisning är, dels inom ämnet och dels inom hela skolans verksamhet. Synen på styrdokumenten är likartad respondenterna emellan, de menar på att styrdokumenten är relativt fria och tolkningsbara i sin utformning.