The purpose was to create differentiation concepts due to the upcoming deregulation of the Swedish pharmacy monopoly. Apart from the theory, the study is based on interviews with pharmacy customers and experiences from former pharmacy market deregulations in some of the other Scandinavian countries. The result shows that a differentiation concept that could work in a shorter perspective is a low service quality but with lower prices and a unique location. In a longer perspective it seems like the concept should change to a more service orientated differentiation concept with a variation of high quality services to gain competitive advantage.

Denna studie undersöker de förändringar som följt av att den svenska apoteksmarknaden har omreglerats. Förändringar vi undersöker är avgränsade till området verksamhetsstyrning med inriktning på strategier, arbetsmetoder samt ledning & organisation. Vi har använt oss av New public management och teori om privatiseringar som behandlar organisatoriska förändringar som grund för undersökningen. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer med nio apotekschefer samt insamling av sekundärdata från årsrapporter. Resultaten visar att reformen har lett till en konkurrensutsatt marknad karaktäriserad av låga marginaler och ökat kundfokus. Detta har lett till en anpassning av branschen mot ökat fokus på resultatinriktade arbetsmetoder, kostnadsminimeringar, en större vilja att pröva mer innovativa strategier, större krav och arbetsbörda på de anställda, implementeringar av incitamentsprogram samt till viss del ökad decentralisering.

Syftet är att undersöka och beskriva vilka faktorer det är som påverkar kunderna när de väljer ett lokalt apotek och även undersöka möjliga samband som kan påvisas mellan upplevd kundlojalitet och några av de undersökta faktorerna. En kombination av en kvalitativ och en kvantitativ studie genomfördes, med huvudfokus på den kvantitativa metoden. Först gjordes miniintervjuer med tre olika apotekschefer på en lokal apoteksmarknad. Efter det genomfördes en kvantitativ studie bland kunder på de tre apoteken. Respondenterna fick ta ställning till om påståendena stämde mycket bra, stämde bra, stämde mindre bra eller inte stämde alls. De insamlade data fördes sedan in i Excel där svaren analyserades. I analysen gjordes först sambandsanalyser genom klusteranalyser, spridningsdiagram och även stapeldiagram. Analysen kopplades till den teoretiska referensramen om möjliga faktorer bakom kundlojalitet och kundlojalitet. Slutsatserna av studien blev att kunderna uppskattar personlig service (emotionella faktorer) som emotionella band - alltså att kunden vill ha kunnig och trevlig personal. Även närhet var en faktor som blev högt betygsatt av kunderna, då de väljer det apotek som råkar ligga närmast. Personalens bemötande visade sig vara viktigt för både kunder och apotekschefer, då äkthet, omsorg och personalisering spelade roll i kundernas val av apotek. Öppettiderna var den viktigaste servicetjänsten (funktionella faktorer) i kundernas val av apotek. De kunder som uppger sig vara lojala menade att de alltid går till samma apotek. Till skillnad från teorin är de flesta kunder inte beredda att betala mer även om de säger sig vara lojala. Det visade sig att lojala kunder inte alltid skulle rekommendera apoteket till andra. Även om kunderna ansåg sig lojala och menade att de skulle fortsätta handla på apoteket var det svårt att dra någon stark slutsats om kunderna verkligen kände tillfredställelse, förtroende eller engagemang för apoteken, till exempel verkade lojala kunder lika priskänsliga som de icke lojala. Den här studien visade också att även icke lojala kunder är lika benägna att klaga trots att teorin menar att det oftast är de lojala kunderna som gör det.

Abstract Nils-Otto Ahnfelt: Apotekarprofessionen före och efter förstatligandet av de svenska apoteken 1971. Uppsala universitet: Inst. f. idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, Höstterminen 2013.   Syftet med undersökningen är att studera om apotekarprofessionen förändrats i samband med förstatligandet av de svenska apoteken 1971. Då jag inte har hittat någon adekvat genomgång som inte utgör en partsinlaga på något vis valde jag att studera apotekarprofessionen genom att kombinera Aktör-Nätverks-Teori (ANT) med professionaliseringsteorier för att besvara mina två huvudfrågor: ”Vad var det som gjorde att apotekaryrket förändrades?” samt ”Hände det i samband med förstatligandet av apoteken?” Jag vill påstå att den första frågan kan besvaras med att apotekaryrket förändrades både som en effekt av industrialiseringen av läkemedelsindustrin men också att förstatligandet av apoteken innebar en likriktning av verksamheten över hela landet. Monopoliseringen av apoteken ledde till en centralisering av beslut och hur verksamheten skulle bedrivas. Lokalutformningen kunde ges en ny skepnad då många nya apotek etablerades och behovet av lokaler för tillverkning minskade kraftigt. Fokus för verksamheten lades på distribution och rådgivning till kunderna på bekostnad av kompetens kring hela läkemedelskedjan från inköp, tillverkning och kontroll. Beträffande den andra frågan så vill jag påstå att förstatligandet i sig medförde att deprofessionaliseringen påskyndades då apoteksmonopolet både kunde påverka utbildningen, styra personalrekrytering och lönesättning utifrån sin monopolställning. En reallönesänkning inträffade under perioden 1970 – 1990 delvis beroende på en accentuerad feminisering av yrket. Enligt en professionaliseringsteori så kan detta också tolkas som att det upprättats ett informellt kontrakt mellan de professionella och staten där professionen förblir autonom och upplever sitt yrke som ett kall. Motprestationen blir en låg lön och därmed en lägre status. Slutligen så framtonar en bild av en individ nämligen apotekaren Rune Lönngren. Jag vill påstå att utan apotekaren och ”aktören” Rune Lönngren, så hade inte detta kunnat orkestreras så framgångsrikt som det gjordes. Rune Lönngrens kännedom om branschen, hans partitillhörighet, hans deltagande i flera statliga utredningar samt sist men inte minst att han blev Apoteksbolagets första styrelseordförande under tiden 1970 – 1977 ledde till att han blev en mycket större maktfaktor än vad som framgår av tidigare historiska skildringar.   Keywords: aktör-nätverks-teori, ANT, apotekare, apotek, deprofessionalisering, förstatligande

<p>The purpose was to create differentiation concepts due to the upcoming deregulation of the Swedish pharmacy monopoly. Apart from the theory, the study is based on interviews with pharmacy customers and experiences from former pharmacy market deregulations in some of the other Scandinavian countries. The result shows that a differentiation concept that could work in a shorter perspective is a low service quality but with lower prices and a unique location. In a longer perspective it seems like the concept should change to a more service orientated differentiation concept with a variation of high quality services to gain competitive advantage.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

Denna rapport undersöker hur läkemedelsförpackningar, genom sin grafiska utformning, kan bli tydligare i sin kommunikationsförmåga. Detta grundar sig i det problem som idag finns kring felmedicinering på grund av läkemedelsförväxlingar. Målet har varit att ta fram riktlinjer för designen av läkemedelsförpackningar för att bidra till en ökad patientsäkerhet.

Ett läkemedels uppgift är att erbjuda bot, lindra och/eller förebygga sjukdomstillstånd. Men de kan även ge negativa effekter i form av läkemedelsrelaterade problem på grund av felmedicinering. En anledning till felaktig läkemedelsanvändning hos patienter med många läkemedel kan vara att de, speciellt vid ordinationsändringar, inte har en uppdaterad uppgift om vilka läkemedel som är aktuella för behandlingen. Tidigare studier har visat att det finns stora avvikelser mellan vilka läkemedel patienter ordinerats och vad de i själva verket tar. Bland äldre patienter och patienter med flera läkemedel är risken för avvikelser som störst. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av avvikelser mellan ”Mina sparade recept på apoteket”/recept i receptregistret (RR), patientens aktuella ordinationer i patientjournalsystemet på Hälsocentral samt vad patienten uppger är aktuella, gällande ordinationer för patienter med diabetes mellitus, anslutna till Stensö Hälsocentral i Kalmar. Studien genomfördes dels som en registerstudie genom avstämning av aktuella ordinationer i journalens läkemedelslista mot sparade recept i RR, och dels som en intervju med patienterna om vilka recept som utgjorde hans/hennes aktuella ordinationer. Studien visade att hos patienter med diabetes mellitus var 17 % av recepten i RR och 15 % av ordinationerna i läkemedelslista inaktuella, receptdubbletter eller dubbelmedicinering. Studien tyder på att endast 62 % av läkemedelsposterna hos patienter med diabetes mellitus förekom i både RR och läkemedelslista samt var aktuell enligt patientuppgift. Studien indikerar att en stor andel av recepten i RR utgörs av inaktuella recept, receptdubbletter och dubbelmedicinering. Studiens begränsade storlek gör emellertid att den får betraktas som en pilotstudie.