År 2009 beslutade regeringen att omreglera apoteksmarknaden för att bland annat öka tillgängligheten, förbättra servicen och uppnå prispress på läkemedel. Dessa löften som var riktade mot svenska folket väckte intresset till studiens syfte. Syftet med denna studie är att få kännedom om svenska folkets åsikter beträffande omregleringen av apoteksmarknaden. Studien har genomförts som en kvantitativ studie i form av enkätundersökning för att direkt samla in information. Frågorna har genom personlig interaktion, ansikte mot ansikte, ställts till respondenterna. Studiens teoretiska referensram består av servicemodellen, oligopolmarknader samt omreglering av monopolmarknader. Studiens empiri gjorde gällande att svenska folket anser att servicen och personalkompetensen inte har förändrats, men att tillgängligheten har ökat sedan omregleringen. Empirin visade följaktligen att svenska folket inte kunde avgöra om priset på receptfria läkemedel har förändrats eller ej. Denna studie kunde emellertid inte fånga svenska folkets åsikter beträffande omregleringen av apoteksmarknaden, på grund av att få respondenter valde att uttrycka sina åsikter om detta.

I det moderna samhället används mer och mer den digitala tekniken inom olika områden. Apoteksmarknaden i Svergie har genomgått en stor förändring efter omregleringen 2009 bl.a utveckling av e-handel. Apotekens e-handel bör uppfylla läkemedelsverkets krav när det gäller patientens säkerhet och kvalitet. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur kunder får läkemedelsinformation och rådgivning vid e-handel. Denna studie inriktades på att frågeformulär i form av enkäter delades ut till apotekskunder vid olika tillfälle och även en representant från varje apotekskedja kontaktades. Resultatet visade att kundens upplevelser stämmer överens med farmaceutens uppfattning angående digital information och rådgivning. Det gäller all information om läkemedel, generikautbyte, avvikelsehantering samt upplevelse av att handla online. Totalt deltog 267 deltagare varav 102 deltagare (38,8 %)  handlade receptbelagda läkemedel via e-handel. Resultat av e-handels kunders uppfattning visade att behovet av läkemedelsinformation är uppfyllda och att de har bra upplevelse av informationen som erbjuds av apoteks e-tjänster. Resultat av farmaceutens uppfattning visade att e-handel har några fördelar och nackdelar, e-handels kunder erbjuds rådgivning via olika e-tjänster samt farmaceutens roll inom e-handel har stora utmaningar vad gäller läkemedelsinformation. Slutsatsen av studien var att apotekens e-handel är nytt i samhälle och det kommer att ta tid tills kunder vänjer sig och acceptera konceptet men att e-handels kunders antal ökar varje år. Det finns fortfarande begränsningar när det gäller läkemedels leverans av narkotikaklassadeläkemedel och kylprodukter men det är något som är en ambition att utveckla hos många apotekskedjor. / Background: Of the 28 member states of the European Union, Sweden is one of the most digitalized countries. The use of the new digital technology also facilitates communication between companies and customers in different areas of the market and there is an increase in pharmacy sales and e-commerce development. The Swedish online pharmacies should provide its customers with the equivalent medical information and counseling as the one received from the clinical pharmacies.  Aim: The purpose of this study was to investigate how drug information and advice is conveid to pharmacy customers who have purchased their medication through  e-commerce services. This study focused on examining customers 'experiences and perceptions as well as assesing the perception of three  pharmacists about the customer's need for drug information and e-commerce counseling. Material and method: A cross-sectional study was conducted during the period (2020-01-27 to 2020-02-28). Questionnaires were distributed to pharmacy customers on different occasions. Survey questions to customers were formulated in a way that the reader can understand the question and answer easily by picking alternative answers. Three representative for each chain answered the survey questions by email or by interview. Results: A total of 267 people participated in the study, of which 102 participants (38.2%) bought prescription drugs from the pharmacy website or app. In the study, the majority who answered the questionnaire were women between 29-39 years old. The responses regarding the experience of shopping via pharmacy's online store stated that: 57.8% that it was very good, 40.2% that it is good, 2% that it is bad and 0% very bad experience. According to the responses from the pharmacists the e-customers adquired drug information and advice through various e-services. Discussion: The purpose of this study was to understand the customer's need for information and advice at e-commerce pharmacies both from the customer's perspective and the pharmacist's perspective. Results from e-customers showed that the need for drug information is met, and that they had good experience and were satisfied with the information offered by pharmacy's e-services. Conclusion: It is important to develop and improve the availability of drug information and to prepare customers with all the knowledge required to achieve optimal drug use and drug treatment. In this study showed that customer’s need for information and advice about medicines, generic exchange, deviation management and experience of shopping drugs online matched the customer's and the pharmacist's opinion and expectations.There are still limitations when it comes to drug delivery of narcotic drugs and refrigerants, which is an ambition of many pharmacy chains to develop.

Sammandrag Sedan 1990-talet har flertalet marknader i Sverige omreglerats, en av dessa är apoteksmarknaden. Då både utbud och pris fortfarande är delvis reglerat är apoteksaktörerna begränsade i sina val av konkurrensmedel vilket gör strategiskt varumärkesarbete till ett viktigt verktyg. För att bidra till en teoretisk lucka och vägleda exempelföretaget Kronans Apotek och liknande aktörer i sitt varumärkesstrategiska arbete ämnar studien undersöka hur ett företags utveckling av en varumärkesidentitet går till samt hur konsumenter översätter en varumärkesidentitet till en varumärkesimage. Resultatet styrker Blombäck och Ramiréz-Pasillas (2012) teori. Studien visar även på vikten av att företag kommunicerar uppdateringar av varumärket på ett enhetligt sätt internt och externt. Ett oväntat fynd som framkom i studien var att konsumenters förväntningar på ett företag utgör en grund för hur de tolkar varumärkesidentiteter och översätter dem till varumärkesimages. Konsumentinteraktion verkar därför vara viktigt vid utveckling av en varumärkesidentitet.

Undersökningen omfattar apoteksmarknaden och dess regler samt farmaceuterna och deras arbetsmotivation. Syftet med undersökningen var att undersöka hur farmaceuterna upplever att regelverken på apoteksmarknaden påverkar deras arbetsmotivation. Farmaceuterna har idag en begränsad möjlighet till att göra sitt arbete på bästa sätt. Istället är farmaceuterna tvingade till att agera utifrån ett strikt regelverk som inte helt möjliggör en individuell farmaceutisk bedömning. Till undersökningen har ett kvalitativt synsätt blivit applicerat för att kunna uppnå syftet samt ge svar på undersökningens frågeställning. Det kvalitativa synsättet hjälpte till med att skapa en uppfattning kring arbetsmotivation hos farmaceuterna. En deduktiv ansats har blivit applicerat då forskarna till undersökningen har utgått från teori. Forskningsmetoden som har använts till undersökningarna för undersökningen var semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes sju stycken intervjuer med farmaceuter från olika apotek samt ett fackförbund. Den teoretiska referensramen presenterar fyra teorier. Dessa är Motivation hos farmaceuter av Rajan och Phil, Herzbergs tvåfaktorteori, Maccobys fyra R och Self Determination Theory (SDT). Dessa fyra teorier är sammankopplade för att presentera den teoretiska referensram som anses vara mest lämplig till att kunna analysera den data som blev insamlad. Undersökningens slutsats blev att farmaceuternas arbetsmotivation blir påverkad av de regelverk som finns på apoteksmarknaden till en viss grad. Det är kundernas kunskap om dessa regelverk som påverkar arbetsmotivationen mest på ett negativ t sätt.

Den 1 juli 2009 omreglerades den svenska apoteksmarknaden, vilket innebar att det statliga monopolet avskaffades till fördel för privata apoteksaktörer. Anledningen till denna omreglering var bland annat att öka tillgängligheten till läkemedel. Det är av intresse att undersöka om detta mål har uppfyllts i önskvärd utsträckning.Syftet för uppsatsen ligger i att undersöka den fysiska lokaliseringen av apotek. En studie av lokaliseringen för Sveriges apotek har genomförts, där hänsyn tagits till geografiska och strategiska inslag såsom exempelvis i vilken del av landet apoteket finns lokaliserat, andra aktörer på platsen, ortens storlek samt andra närliggande faciliteter. Från den empiriska studien har framkommit att antalet apotek ökat stort sedan omregleringen. Den största ökningen har skett i den södra delen av landet samt i större städer. Endast 3 % av apoteken har lokaliserat sig på en ort där apotek tidigare helt saknades. Utfallet är inte samhällsekonomiskt optimalt om man endast inkluderar apotek i modellen (exkluderar apoteksombud), betraktat utifrån att minimera samhällets kostnader för transport till ett apotek. Detta beror på att för få apotek lokaliserat sig i den norra delen av Sverige. Resultatet ändras dock om apoteksombuden räknas in i modellen, då dessa löser problem med apotekstäckning i glesbygd. Huruvida ett apoteksombud ger samma service som ett apotek bemannat med en farmacevt kan diskuteras.De lokaliseringskategorier som i absoluta tal ökat mest är centrum större centralort, förort samt köpcentrum. Om man istället ser till den procentuella ökningen så är det kategorierna mataffär och köpcentrum som ligger i topp. De sistnämnda kategorierna var före omregleringen relativt ovanliga, men ses av vinstdrivande apoteksaktörer som lönsamma strategiska lokaliseringsval.Nyckelord: Apotek, lokalisering, tillgänglighet, omreglering, transportkostnad. / 1 st of July 2009 the Swedish pharmacy market was deregulated, which meant that the state monopoly lost its market power in favor for private actors. The background to this deregulation was to increase the accessibility to pharmaceuticals. It is of interest to see if this goal has been reached.The purpose of this paper is to investigate the physical location of pharmacies. A study of the location of Swedish pharmacies has been completed, with regard to geographical and strategic features such as in which area of the country the pharmacies is located, other market players, the size of the community and other nearby facilities.From the empirical study it has emerged that the number of pharmacies has increased largely since the market was deregulated. The biggest increase has been in the southern parts of the country and also in bigger cities. Only 3 % of the pharmacies have chosen to locate in a county that previously didn’t have a pharmacy. The outcome is not socioeconomically optimal if only includingpharmacies (excludes pharmacy attorneys) in the model, seen from the perspective to minimize society’s costs from transportation to a pharmacy. This is because too few pharmacies have located in the northern parts of Sweden. If we extend the model to also include the pharmacy attorneys, the result changes, since this solves the problem with pharmacy-covering in rural areas. Whether the pharmacy attorney gives the same amount of service as a pharmacy manned with a pharmacist can be discussed.The location categories that have increased the most in absolute values are centrum större centralort, förort and also köpcentrum. If we instead look at the percentage change, the largest increases have been for the categories mataffär and köpcentrum.The last mentioned categories were before the deregulation of the market relatively unusual, but is from the point of view of profit making enterprises a good strategiclocation. Keywords: Pharmacy, location, accessibility, deregulation, cost of transportation.

No description available.

Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka individers kunskap om symboler för godkända apotek samt hur en sådan märkning och andra faktorer påverkar deras val av apotek ur ett säkerhetsperspektiv. Introduktion: I en kartläggning av Läkemedelsverket från 2008 hittades 51 illegala webbsidor som riktade sig till svenska apotekskunder. Dessa webbsidor sålde illegalt receptbelagda läkemedel utan krav på något recept från sina kunder. Att handla på illegala internetapotek kan utgöra risker såsom kontaminerade läkemedel, bristande information om läkemedlet eller att läkemedlet inte levereras. För att minska risken för att apotekskunder ska råka handla på illegala internetapotek finns det två symboler som används för att kontrollera internetapotek, en skapad av Läkemedelsverket (figur 1) och en skapad av Europeiska kommissionen (figur 2). Tanken är att kunden ska trycka på en av symbolerna på apotekets hemsida som sedan tar apotekskunden till Läkemedelsverkets lista på godkända internetapotek. Finns apotekets namn och webbadress i listan så är apoteket godkänt, gör det inte det så finns det en risk att webbsidan är ett illegalt internetapotek och bör därför inte handlas från. Material och metod: Ett elektroniskt frågeformulär med 10 frågor (bilaga A) togs fram utifrån syftet och skickades ut genom den sociala plattformen ”Facebook” genom studentens Facebook-konto. Formuläret innefattade frågor om vilka faktorer som får respondenter att välja internetapotek ur ett säkerhetsperspektiv och respondenternas kännedom om de två symbolerna för kontroll av internetapotek. Resultatet analyserades på gruppnivå så att ingen enskild kunde identifieras. Resultat och diskussion: Undersökningen visade att en majoritet av respondenterna (n=44, 59 %) hade sett den svenska symbolen för godkänt apotek (figur 1) från Läkemedelsverket. Dock var det en majoritet som inte visste vad den betydde (n=57, 77 %). När det gäller EU-symbolen för godkänt internetapotek (figur 2), visade sig att en majoritet av respondenterna varken hade sett den (n=58, 78 %) och ännu fler visste inte vad den betydde (n=62, 84 %). Respondenterna i studien kontrollerar apotek på lite olika sätt såsom att göra en egen bedömning om internetapoteket verkar säkert (n=21, 51 %) eller att de har sett apoteket i någon form av reklam (n=17, 41 %) (tabell II). För vissa var det dock inget de tänker på (n=10, 24 %) (tabell II). Slutsats: Examensarbetets slutsats är att majoriteten av respondenterna hade sett den svenska symbolen för godkända apotek men visste inte vad den innebär. EU-symbolen för godkända apotek hade få av respondenterna sett och ännu färre som visste vad den innebär. De vanligaste faktorerna för att välja internetapotek från ett säkerhetsperspektiv hos respondenterna var genom att de själva bedömde ifall ett internetapotek verkar säkert eller att de valde apotek som de tidigare sett från reklam. För vissa respondenter var det inte något de hade tänkt på direkt. / Aim: The aim of the degree project is to examine individual’s knowledge about symbols for approved pharmacy and how such a marking and other factors affect their choice of pharmacy from a safety perspective. Introduction: In a survey made by the Swedish Medical Products Agency (MPA) from 2008, 51 illegal websites targeting Swedish pharmacy customers were found. These websites illegally sold prescription pharmaceuticals without the requirement of a prescription from their customers. Shopping on illegal internet pharmacies can have great risks like contaminated drugs, lack of information about the drugs or that the drugs never gets delivered. To lower the risk that pharmacy customers accidently buys medications from the illegal online pharmacies, two symbols have been created for Swedish pharmacy customers, one by the MPA (figure 1) and one by the European Commission (figure 2). The idea is that the customer is supposed to click on one of the symbols on an online pharmacy’s website which is linked to a list for approved online pharmacies at the website of the MPA. If the customer finds the name and web address of the pharmacy on that list, the customer will know that the pharmacy is approved. But if the name and address isn’t found on the list, the pharmacy can be illegal, and the customer should avoid from shopping from the pharmacy. Material and methods: An electronic questionnaire with 10 question (Appendix A) was created in regard of the aim and sent out via the social platform “Facebook” through the students Facebook account. The survey included questions about which factors, from a security perspective, that influence the respondents to choose an online pharmacy and the respondents’ knowledge about the two symbols for controlling if an online pharmacy is approved. The results were analysed at a group level so that no individuals could be identified. Results and Discussion: The survey showed that a majority of the respondents had seen the Swedish symbol for approved pharmacy (figure 1) from the MPA (n=44, 59 %). However, a majority did not know what it means (n=57 or 77 %). Regarding the EU-symbol for approved pharmacy (figure 2), it turned out that most of the respondents had not seen it (n=58, 78 %) and even more didn’t know what it means (n=62, 84 %). The respondents in the study controlled pharmacies in different ways, for example making their own assessment if an online pharmacy seems safe (n=21, 51 %) or that they choose an online pharmacy that they have seen on some sort of commercial (n=17, 41 %) (Table II). For some it wasn’t something they thought about (n=10, 24 %) (Table II). Conclusions: The conclusion is that most of the respondents had seen the Swedish symbol for approved pharmacy but did not know what it means. Few respondents had seen the EU-symbol for approved pharmacy and even fewer knew what it means. The most common factors influencing the respondents’ choice of a pharmacy, from a security perspective, was by making their own assessment if the online pharmacy seems safe or choose a pharmacy which they have seen from a commercial. For some of the respondents, it wasn’t something they considered when choosing pharmacy.

ABSTRACT The privatization of pharmacies in Sweden took place in 2009, in part with higher availability of medicines as justification. For a good adherence, the patients needs a good availability of medicines from pharmacies. The aim of the study was that two years after the pharmacy reform study older people’s opinions on drug supply and pharmacy services, and which pharmacy chains they know about and use. The method used was a quantitative cross-sectional study and was conducted using questionnaires. The number of participants who responded to the survey was 61. The result showed that most half of all the participants (n = 23) who answered the questionaire had ever experienced problems with getting prescription drugs from a pharmacy, out of these 11 participants felt that it happened often. The main reason for the perceived problem of the respondents was that the specific prescription drug was not available from the pharmacy's inventory (n = 23). Despite this problem, it turned out that 40 of the 58 participants felt that they could go to any pharmacy to get their drugs, and most participants (n = 41) chose to go to the pharmacy that usually have their prescribed medication without placing an order or to check availability first. Because of a small sample, no general conclusions can be drawn with certainty.

Den svenska apoteksmarknaden har genom omregleringen 2009 förändrats från ett statligt monopol till en öppen marknad med fri etablering och fri konkurrens. Öppnandet av marknaden har lockat åtskilliga nya aktörer och antalet apotek på marknaden har växt stadigt. Vågen av nyetableringar har orsakat en ökande grad av konkurrens med stagnerande tillväxt, vilket resulterat i att många apotek upplevt svårigheter att nå lönsamhet. Med utgångspunkt i det turbulenta marknadsläget är studiens syfte att undersöka utifrån vilka villkor som apotek kan etableras på den nya apoteksmarknaden. I det teoretiska ramverket presenterar författarna en egen modell över etableringsprocessen som ämnar förklara samspelet mellan de etableringshinder och marknadsaspekter som ligger till grund för att möta konkurrensen med framgång. Teorin testas därefter mot tre, sedan omregleringen, nya aktörer genom en utforskande pilotstudie, följt av en förklarande fallstudie. De empiriska resultaten visar att marknadens främsta etableringshinder är kapitalkrav samt skalfördelar på utbudssidan, vilket delvis grundar sig i regleringen av apoteksmarknaden. Kombinationen av hård konkurrens och påfrestande regleringar ligger till grund för den dåliga lönsamheten och utmaningarna möts med differentiering av verksamheten. Kringverksamhet i form av friskvård och utbud som anpassas efter kundsegmentering ger aktörerna möjlighet att attrahera och konkurrera om kunder, trots sjunkande tillväxt inom en fragmenterad industri.

Syfte: Syftet var att studera och analysera hur en statlig aktör tillämpar belöningssystem som styrmedel inom den avreglerade apoteksbranschen i Sverige.  Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ fallstudiedesign hos Apoteket AB. Primärdatan har samlats in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer.  Resultat & Slutsats: Analysen visar att den monetära bonusen i det implementerade belöningssystemet hos Apoteket AB inte är direkt motiverade. Belöningsystemet är dock inte funktionslöst, de bonusgrundande målen skapar indirekt viss motivation hos de anställda som gillar att mäta sig mot varandra. Mjukare aspekter fångas inte upp av det nuvarande belöningssystemet. Empirin visar också att det finns en obalans mellan motivationskällor och belöningarna som utgår.  Förslag till vidare forskning: Det finns olika möjligheter vad gäller vidare forskning. En liknande studie skulle kunna göras med ett kvantitativt angreppssätt. En annan intressant inriktning skulle vara en jämförande studie mellan statligt och privat ägda apotek. / Purpose: The purpose was to study and analyze how a goverment owned pharmacy uses reward systems as a management tool in Sweden’s deregulated market.  Method: The study was conducted as a qualitative case study at Sweden’s goverment owned pharmacy, Apoteket AB. Data was collected using semi-structured interviews.  Result & Conlusion: The study shows that the monetary reward of the implemented reward system does not motivate employees to any greater extent. However, the reward system indirectly creates motivation because the goals of the reward system serves as a tool to measure themselves against other pharmacies. The data also shows an imbalance between the employees’ source of motivation and the rewards.  Suggestions to further research: A similar study could be conducted using a quantitative methodology. Another interesting study would be a comparative study between goverment owned and privately owned pharmacies.