Sammanfattning  Syftet med studien är att se hur lärare arbetar med att inkludera muslimska flickor som på grund av religiösa eller kulturella skäl inte kan, vill eller får delta i simundervisningen.    Frågeställningar  Vilka lösningar tillämpar lärare för att inkludera elever som har svårt att delta i simundervisningen?  Hur bedömer lärare elever som av religiösa skäl inte kan, vill eller får delta i simundervisningen?     Metod  Jag har valt en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Fyra olika lärare intervjuas. Dessa lärare arbetar på olika skolor i en medelstor stad centralt i landet där det finns människor från 160 av världens 192 länder. Intervjuerna utfördes på bestämd tid och plats på respektive skola. Jag använde mig av ljudinspelning vid samtliga intervjuer för att säkerställa svaren från intervjuerna.     Resultat  Samtliga lärare har lösningar för hur de ska inkludera muslimska flickor som på grund av religiösa eller kulturella skäl inte deltar i simundervisningen. Vidare använder sig lärarna av snarlika tillvägagångssätt, bland annat erbjudandet av ”burkini”. Det som skiljer sig åt mellan skolorna är att vissa lärare anser det inte vara något problem med att inkludera dessa elever, medan andra lärare har elever som kräver specialundervisning. Elever som inte är med och simmar på grund av religiösa eller kulturella skäl underkänns i ämnet idrott och hälsa, vilket samtliga lärare är överens om.    Slutsats   Samtliga lärare förhåller sig till liknande lösningar i arbetet med att inkludera muslimska flickor i simundervisningen. Detta kan indikera att lösningarna är av ett begränsat slag. Kommunikation mellan lärare och elev anses vara ett vinnande koncept bland lärarna för att belysa simningens betydelse. Föräldrar bör även de vara underrättade för att göra det lättare för lärarna att få med eleverna under lektionerna. / Abstract The purpose of this study is to depict how various teachers work with the inclusion of Muslim girls who, because of religious or cultural reasons, cannot or may not participate in swimming lessons. Problem description How do teachers include pupils who have difficulties in participating in swimming lessons? How do teachers assess students whom for religious reasons cannot or may not participate in swimming lessons? Method I have chosen a qualitative approach with interviews as study method. Four different teachers have been interviewed. These teachers work in various schools in a medium sized city where there are nationalities from 160 of the world's 192 countries. The interviews were conducted on a definite time and place at each school. I used audio recording at all interviews in order to ensure that no misinterpretation could be made of the interviewees' responses. Results All teachers have their own way of ensuring that the Muslim girls, who due to religious or cultural reasons could not participate in swimming lessons, were included. Furthermore, teachers used similar approaches e.g. offering the opportunity to use "burkini". The differences among the schools are that some teachers do not consider the inclusion of these students to be a problem while other teachers have students who require special education. Students who do not attend swimming lessons due to religious or cultural reasons fail in physical education and health, which all teachers have agreed. Conclusions All teachers use similar methods to ensure that Muslim girls attend the swimming lessons. This may indicate that there are a limited number of opportunities to use. Communicating with the students seems to be a winning concept in order to illustrate the importance of swimming lessons. Parents should also be notified to make it easier for teachers to get the students to participate in the education. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2014</p>

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka årskurs 8-elevers inställning till ämnet idrott och hälsa. Frågeställningar Vad motiverar eleverna att delta på idrottslektionerna? Varför är en del elever omotiverade att delta på idrottslektionerna? Metod Denna studie är en kvalitativ studie. Jag har intervjuat fem elever i årskurs 8, som svarade på frågor rörande deras motivation till ämnet idrott och hälsa. Resultat Resultaten visar att eleverna som är motiverade till att idrotta i skolan finner idrotten meningsfull, men också att idrottens moment i skolan är begripliga och hanterbara utifrån ett KASAM-perspektiv. Detta påvisas bland annat genom att vissa elever är medvetna om vad idrott och hälsa har för positiva effekter på hälsan. Vidare framgår det att elever som idrottar på fritiden har högre motivation till idrottsämnet. I resultatet framgår även en motsägelse. Vissa elever tycker inte ämnet idrott och hälsa är roligt och ser ingen anledning till att vara delaktiga i undervisningen, mera än för betyget. Dessa elever kan sakna delar av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet utifrån ett KASAM-perspektiv. Slutsats Motiverade elever karaktäriseras av att ha en idrottsbakgrund på fritiden. Skolans uppdrag är att nå alla elever och för att uppnå detta måste även omotiverade elever involveras i undervisningen. Det kan ske genom att de får påverka innehållet i undervisningen, att de får möjlighet att röra sig på sin egen färdighetsnivå vid individanpassad studiemiljö och att de får stimulans exempelvis genom positiv återkoppling från läraren. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2012</p>

No description available.

No description available.

<p>Studier har visat att chefer har ett stort inflytande på de anställdas välbefinnande. I dagens hektiska arbetsliv är detta något som bör tillvaratas då de anställdas välbefinnande hotas på grund av de arbetsförhållanden de befinner sig i. Denna studie gjordes i syfte att undersöka hur ledarskap upplevs inverka på de anställdas välbefinnande. Halvstrukturerade intervjuer tolkade med tematisk analys visade att ledarskapet upplevdes ha en inverkan på de anställdas välbefinnande. Vilken typ av ledarstil som användes upplevdes spela en roll för välbefinnandet och speciellt viktiga komponenter för att utföra ett hälsofrämjande ledarskap var kommunikation, feedback och socialt stöd. Trots att urvalet var litet (N=7) är studien trovärdig, främst eftersom resultatet bekräftar tidigare studier. Denna undersökning är viktig i den bemärkelsen att den hanterar ett fenomen som blir allt mer uppmärksammat i dagens samhälle då hälsan har satts i fokus.</p>

<p>WHO s definition av hälsa lyder:</p><p>”Ett tillstånd av fullständigt fysisk, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp.”</p><p>Ohälsan har gett negativa konsekvenser för individen, arbetsplatsen och samhället. Hälsan är individuell och behöver skötas både fysiskt, psykiskt och med återhämtning. Nordanstigs kommun har erbjudit en friskvårdsinsats bestående av 1000 kronor till varje anställd, som bidrag till friskvård utanför arbetstid. Dessutom avsätter varje förvaltning utifrån egen budgetram, resurser till friskvård för sin personal. Inom äldreomsorgen har sjukfrånvaron bland personalen varit hög, och verksamhetschefen har inom befintlig budget, givit förutsättningar till friskvårdsinsatser för att komma tillrätta med problemen. Syftet med undersökningen var att kartlägga omfattningen av, och användningen av, de friskvårdsinsatser som personalen i äldreomsorgen blivit erbjudna av arbetsgivaren. Enkät med frågor besvarades av personal, som sedan bearbetades kvantitativt. Resultatet har visat att personalen anammat friskvårdsinsatserna och att både motionsvanor och hälsan har förändrats. Insatserna som gjorts har god överensstämmelse med både Angelöws beskrivning om hur friskare arbetsplatser bör utformas samt Antonovskys tankar om att meningsfulla aktiviteter ger begriplighet och leder till känsla av sammanhang i tillvaron.</p>

<p>Ämnet hälsa är i dagens samhälle aktuellt både i media och i skolvärden. Eleverna måste må så bra som möjligt för att det ska främja inlärningen. Studiens syfte var därför att undersöka skolpersonals uppfattningar om hälsofrämjande arbete i grundskolans tidigare år för att skapa förståelse och kunskap om ämnet. Frågeställningarna vi belyser är följande:</p><p>• Hur säger sig pedagogerna på skolan arbeta hälsofrämjande?</p><p>• Vad har de haft för fördelar/förutsättningar och vad har de mött för hinder/motgångar? </p><p>• Varför väljer pedagogerna att arbeta hälsofrämjande och hur motiverar de sitt val?</p><p>• På vilket sätt finner pedagogerna stöd för sitt hälsofrämjande arbetssätt?</p><p>Metoden som använts är kvalitativa intervjuer av halvstrukturerad natur. Då informanternas uppfattningar är det intressanta i undersökningen inspirerades dataanalysen av fenomenografi. Undersökningen genomfördes på två F-5:skolor i samma kommun, där majoriteten av pedagogerna deltog i intervjuerna samt rektorerna. </p><p>Det visade sig i resultatet att det anses som en viktig del i skolans arbete att aktivt arbeta hälsofrämjande då det visat sig ge positiva resultat både bland eleverna och i personalgruppen. Det viktiga är att starta där skolan befinner sig och inte överdriva det, utan istället skapa ett nytt synsätt som genomsyrar allt arbete.</p>

<p>I dagens samhälle är kostfrågor ett aktuellt ämne. Då hälsofrämjandet börjar redan i låg ålder är det viktigt att redan från början försöka påverka barn och ungas kostvanor. I arbetet gjordes en undersökning hos barn och unga i grundskolans senare del för att kartlägga deras kostvanor. Dessutom syftar studien till att belysa de skillnader som finns mellan pojkars och flickors kostvanor samt sambandet mellan barn och ungas kostvanor och hur de mår. Undersökningen genomfördes kvantitativt, det vill säga genom enkätundersökning. Populationen i undersökningen har överlag goda kostvanor. En tydlig signifikant skillnad som påvisades mellan pojkar och flickor var deras sallad/grönsaksintag. Flickor äter mer sallad/grönsaker än pojkar. En relation mellan kostvanor och välmående kan även presenteras i denna studie. Arbetets grund vilar på KASAM – känslan av sammanhang. Ett gott välmående är grundläggande för barn och ungas utveckling i skolan.</p>

<p>Cirka 50 procent alla dödsfall i Sverige beror på hjärt- och kärlsjukdomar. 40 procent av alla kvinnor drabbas någon gång av frakturer på grund av osteoporos. Många av våra vanligaste sjukdomar är idag indirekt påverkade av vårt levnadssätt. Välfärds-sjukdomarna kostar idag samhället oerhört mycket pengar och det är dags att öka resurserna för det preventiva arbetet. Att leva ett aktivt liv med hälsosamma kostvanor kan vara avgörande för vårt framtida hälsotillstånd.</p><p> Studiens syfte var att undersöka hur medelålders kvinnors hälsa kan påverkas av promenader. I studien deltog tolv kvinnor runt 60 år.</p><p> Försökspersonernas syreupptagningsförmåga uppskattades genom Åstrands cykeltest och deras blodtryck mättes enligt WHO: s rekommendationer. I en enkät dokumenterades försökspersonernas upplevda hälsa, såsom upplevd sömn, kostvanor, stress och allmäntillstånd. Under sex veckor utförde försökspersonerna promenader 3 gånger i veckan i 30 minuter. </p><p> Resultaten visar en viss förbättring i den uppskattade syreupptagningsförmågan och det uppmätta blodtrycket. Efter utförandet av promenaderna uppgav flera av försöks-personerna en positiv förändring av deras upplevda hälsa.</p>

<p>Syftet med studien är att belysa synen på hälsa samt perspektiv på hälsoarbete i den åländska läroplanen och undervisningen på högstadiet. Vidare undersöks lärares uppfattningar om hälsoundervisningen idag och om hälsokunskap införs som ett nytt ämne i grundskolan. Studien har genomförts genom analys av läroplanen och arbetsplaner samt en enkät med högstadielärare.</p><p>Resultatet visar att hälsobegreppet inte definieras i läroplanen. I både läroplanen och undervisningen ses en betoning på hälsofostran med fokus på förebyggande av ohälsa. Bland lärarna ses en utbredd uppfattning att tiden för hälsoundervisningen bör utökas. Intresse att undervisa i hälsokunskap finns bland lärare i flera olika ämnen.</p><p>Slutsatsen är att hälsobegreppet borde förtydligas och perspektivet på hälsa breddas i läroplanen och undervisningen. Det nya ämnet hälsokunskap kan kombinera kunskap om sunda levnadsvanor med ett perspektiv på hälsa som handlingsförmåga för att motivera eleverna till sunt hälsobeteende. Vidare kan resurser för god hälsa lyftas fram i syfte att stärka deras förmåga att hantera psykosocial stress.</p>