The aim of this study is to examine teacher´s thoughts and ideas about children´s health in Swedish preschools. It´s a qualitative study where interviews have been done with five preschool teachers about children´s health in preschool. The theory applied in this study is Social-Constructivism, which means a theory of knowledge where reality and society is constructed by a human perspective and each individual create his own knowledge. The reason for this study is children´s increased sedentary behavior. Many children today are overweight and health is a major topic of conversation in society today. The questions asked in this study are: What criteria do teachers consider as parts of in the concept of health? What important factors are working towards the children to achieve a good standard of health? Are the teachers affected by the thoughts about health that exist in society today and can the teacher’s ideas be linked to the concept about health created by society? The results indicate that all the study´s participants believe that the children´s health is very important and that they all daily promote children´s health and wellbeing daily in preschool. Important factors for a good health are good physique, good mental and social health. The participant’s views on children´s health were that children should be safe as well as be able to physically endure different activities. The teachers do not plan activities where health comes first, but instead activities where health comes naturally via games played outdoors and in nature. The participants never spoke of health as a certain ideal and appearance, contrary to what we can hear in society today.

Syfte och frågeställningar Studiens övergripande syfte var att undersöka formativ bedömning som verktyg för elevers lärprocesser i idrott och hälsa. Det mer preciserade syftet var att studera på vilka sätt lärare använder sig av formativ bedömning i ämnet. Studieobjektet undersöktes med grund i tre frågeställningar. När och på vilket sätt används formativ bedömning som ett verktyg i bedömningsprocessen i idrott och hälsa? Hur ser samspelet mellan lärare och elever ut i den formativa bedömningsprocessen? Vad underlättar respektive försvårar användandet av formativ bedömning i idrott och hälsa? Metod Studieobjektet undersöktes genom en fallstudie bestående av observationer. Totalt nio lektionstillfällen undervisade av en enskild lärare observerades. Ett antal observationspunkter registrerades i fältanteckningar i form av ett observationsschema med hög struktureringsgrad. Faktorer som observerades var bland annat den formativa bedömningens innehåll, vem som initierade bedömningsprocessen och på vilken nivå återkoppling gavs. Som vetenskapsteoretiskt ramverk användes Peter Hay och Dawn Penneys idéer om kommunikationens betydelse för bedömning. Resultat Observationerna visade att läraren främst använde sig av formativ bedömning som ett verktyg för att ge återkoppling till en enskild elev på uppgiftsnivå. Vidare vittnade resultaten om att läraren generellt initierade de formativa bedömningsprocesserna och att kommunikationen och samspelet mellan lärare och elev var av god kvalitet. I de fall då kommunikationen bedömdes vara försvårad upplevdes elevens attityd och bristande intresse som en försvårande omständighet. Följaktligen noterades god kommunikation där båda parter bidrog som en underlättande omständighet. Slutsats Studien fastställer att lärare i idrott och hälsa frekvent använder formativ bedömning för att stärka elevers kunskapsutveckling på en uppgiftsorienterad nivå och att att ändamålsenlig och ömsesidig kommunikation mellan givaren och mottagaren av den formativa bedömningen och ömsesidigt intresse för elevens utveckling viktiga för bedömningen. / Aim The aim of this study is to investigate formative assessment as an educational tool for student's learning in physical education and health. The more precise objective was to study the way in which teachers use formative assessment in the specific subject. The object of study was investigated in the light of three questions. When and in what way is formative assessment used as a tool in the assessment process in physical education and health? How efficient is the communication between teacher and student and who initiates the formative assessment process? What circumstances facilitate use of formative assessment in physical education and health and what makes the use more difficult? Method The object of study was investigated through a case study consisting of observations. A total of nine lessons taught by a single teacher were observed. A number of observational foci were registered in field notes in the form of a highly structured observation schedule. Factors that were observed include the contents of the formative assessment, the initiating individual and on what level feedback was given. Peter Hay and Dawn Penney's ideas regarding the relation between communication and assessment were among other theories used as the theoretical framework of the study. Results The observations present evidence that the teacher primarily used formative assessment as a tool for giving students assignment oriented feedback one at a time. Furthermore the results indicated that it was the teacher who typically initiatied the formative assessment processes and that the communication between teacher and student was generally of good quality. The cases in which communication problems were registered the student's attitude and interest was experienced as a negative factor. Consequently, good coomunication to which both teacher and student contributed was experienced as a positive factor. Conclusions The study concludes that teachers in physical eduction and health use formative assessment frequently as a tool for improvement of students' knowledge on assignment level and that purposeful communication between the giving and receiving part of the formative assessment and mutual interest in the progress of the student are fundamental factors for assessment efficiency.

Syfte  Syftet med min studie var att undersöka elevernas syn på duschning efter idrottslektionerna och hur idrottsläraren ser på detta. Frågeställningar:   Hur ser elever i årskurs 7-9 på duschning? Finns det skillnader på pojkar och flickors syn på duschning? Hur arbetar idrottsläraren för att få eleverna att duscha? Metod Studien består av en kvantitativ och kvalitativ ansats. En enkätundersökning och en intervju har använts för att besvara frågeställningarna. Elever i årskurs 7, 8 och 9 medverkade i undersökningen och dessutom blev en pedagog intervjuad. Resultat Resultaten visade att det inte finns några skillnader mellan pojkarnas och flickornas syn på duschning efter idrottslektionerna. Inte heller finns det några särskilda skäl till varför de inte duschade utan eleverna hade likartade känslor och kommentarer. Läraren hade ingen särskild arbetsmetod för att påverka elevernas synssätt på duschning men poängterade att det är viktigt att lyfta fram hygien och hälsa i undervisningen. Slutsats Pojkar duschar i högre utsträckning än flickor men en betyande andel både pojkar och flickor upplever obehag i samband med såväl duschning som klädombyte. Idrottsläraren anser att ducshning är en viktigt fråga och arbetar aktivt med den genom exempelvis handuks- och ombyteskontroll samt föreläsningar om hygien. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2011</p>

<p><strong>Bakgrund</strong>: I samhället är det stort fokus på hälsa och livsstilsförändringar och det motiverande hälsosamtalet är ett verktyg som fått stor uppmärksamhet inom hälso- och sjukvården. <strong>Syfte:</strong> Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hälsosamtal, där Motiverande samtal (MI-metoden) har använts som arbetsredskap.</p><p><strong>Metod</strong>: Med en systematisk litteraturstudie har artiklar sökts i Cinahl, PubMed och Elin@Kalmar. Tolv artiklar kvalitetsgranskades och av dessa ingår elva i resultatet. Innehållsanalys av artiklarna resulterade i två huvudkategorier och fem underkategorier. <strong>Resultat:</strong> Sjuksköterskornas erfarenheter gav nya insikter om den egna rollen samt patienternas ökade delaktighet i hälsosamtalet. Sjuksköterskornas användning av MI-metoden gav varierande utfall i studierna avseende effekt på livsstilsförändringar. MI-utbildningens längd visade ingen koppling till uppnådda livsstilsförändringar hos patienterna, men upprepade tränings- och handledningstillfällen var viktiga faktorer i lärandeprocessen för sjuksköterskorna. <strong>Slutsats: </strong>MI-metoden är ett användbart verktyg för att<strong> </strong>främja sjuksköterskors och patienters delaktighet i hälsosamtal, medan effekten avseende livsstilsförändringar visar varierande resultat. För att sjuksköterskor ska kunna motivera och stödja patienter vid livsstilsförändringar finns behov av ett utbildningskoncept i MI-metoden med tydliga kvalitetskrav där hänsyn tas till sjuksköterskors individuella färdigheter. Fortsatt forskning i form av observationsstudier behövs för att undersöka om det finns okända faktorer som påverkar MI-metodens utfall.</p>

Bakgrund: Att åldras bidrar till nedsatt psykisk och fysisk funktion. Känslor som kan uppkomma är ensamhet, oro och nedstämdhet vilket ofta leder till minskad social och fysisk aktivitet samt minskad livslust. Husdjur kan bidra till mening och sammanhang och på så vis på många sätt ge ett ökat välbefinnande hos äldre. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av vårdhundars påverkan på äldres hälsa. Metod: En kvalitativ intervjustudie har gjorts. Informanterna var 7 stycken undersköterskor från två olika boenden i södra Sverige. Datat analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar två kategorier; ”Hälsofrämjande verkan” och ”motverkar ett hälsofrämjande”. Vårdhundens närvaro kan framkalla känslor av glädje och välbefinnande. Den har även en lugnande inverkan och kan ge en känsla av trygghet till äldre på äldreboenden. Motivationen till aktivitet ökar och en känsla av mening och sammanhang uppkommer. Dessutom ökar gemenskapen på boendena och minnen gör sig påminda och skapas. Däremot beskrivs även en motvilja mot hundar och avundsjuka hos en del äldre som inte får träffa hundarna. Slutsats: Vårdhundar kan ge äldre på boenden glädje och välbefinnande vilket i sin tur kan leda till en ökad hälsa

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur friluftslivet ser ut på lektionerna i grundskolans årskurs 7-9. Det undersöks även eventuella skillnader i undervisning av friluftsliv i storstads- och glesbygdsskolor. Studien undersöker vad läraren har för syfte med valda aktiviteter samt vad de upplever är de största skillnaderna från den aktuella läroplanen Lgr 11 och den förra läroplanen Lpo 94. Hur upplever lärare skillnaden mellan den tidigare läroplanen (Lpo94) och den nuvarande (Lgr11)? Hur ser undervisningen i friluftsliv ut i skolan i praktiken jämfört med i läroplanen/ kursplanen? Vad kan lärare ha för syfte med det valda innehållet i friluftsundervisningen? Hur ser undervisningen i friluftsliv ut på en skola i glesbygden jämfört med en skola i storstaden? Metod: Intervju är den metod som är vald för arbetet. Urvalet är fyra idrottslärare vid grundskolans årskurs 7-9. Idrottslärarna blev intervjuade under drygt 50 minuter vardera. Den intervjuform som användes var semistrukturerad intervjumetod. Frågorna var formulerade så att de fick svara med sina egna ord och tankar. Resultat: Skolorna i storstaden visade sig ha sämre förutsättningar, framförallt tidsmässiga och miljömässiga möjligheter, än vad skolorna på glesbygden hade.  Lärarnas syfte med lektionsinnehållet var framförallt att eleverna skulle få en god upplevelse av friluftsliv. Lärarna ansåg att den väsentliga skillnaden mellan de två senaste läroplanerna var att ämnet hade blivit allt mer teoretiskt. Alla fyra lärare menade på att de sett en klar skillnad mellan läroplanerna och att friluftslivet hade tagit större plats i Lgr 11. Av innehållet i friluftsundervisningen är det orienteringen som är mest prioriterat hos lärare. Undervisningen av friluftsliv och utevistelse bedrivs främst under hösten och våren. Slutsats: Friluftsliv är fortfarande ett moment under utveckling och lärare har problem med att skapa ett bra lektionsinnehåll utifrån sina förutsättningar. För att kunna bedriva friluftsliv i undervisningen på ett sätt som når upp till kursplanens krav måste skolorna ha i många fall större möjligheter. I lärarnas syfte med friluftsundervisningen har färdighetsinlärning en central roll men med ett perspektiv på att lära sig genom upplevelse. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2013</p>

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en stor folksjukdom och många dör av det varje år. Att drabbas innebär oftast en stor förändring av livet. Syfte: Litteraturstudiens syfte är därför att beskriva kvinnor och mäns upplevelser hur livet förändras efter att ha drabbats av en första hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie har genomförts där resultatet har sammanställts av 8 vetenskapliga kvalitativa artiklar som har granskats och analyserats. Resultat: Resultatet visade att de flesta beskriverkänslor av ilska, frustration samt tankarom varför just de drabbats och enrädsla och osäkerhet inför framtiden. De drabbade har olika nivåer av motivation till att förändra sin livsstil samt att det kan vara svårt att behålla förändringarna. Vårdens och de drabbades stöd har visats betydelsefullt men det är inte alla som får de stöd de behöver. Konklusion: För att kunna hantera känslorna som uppkommer efter hjärtinfarktenborde vårdpersonalen berätta att detär normalt att få känslor som ilska, ångest och en rädsla för döden. De som drabbats behöver mer stöd för att kunna göra livsstilsförändringarna som behövs samt att sjuksköterskan ger information till den som drabbats och dess anhöriga för att öka tryggheten.

I denna uppsats har det undersökts huruvida lärare, elever och skolledningen har samma uppfattning avvad ämnet idrott och hälsas grund är. Anledningen till att frågan är viktig får man ur Goffmans (2009)och Foucaults (2003) teorier där de på olika sätt förklarar hur avsaknad av gemensam förståelse omnågonting kan störa ut det samspel som behövs mellan två parter för att de ska förstå varandra, I dennauppsats handlar det om huruvida elever, lärare och skolledare har liknande uppfattningar kring ämnetidrott och hälsa och om det finns gemensamma nämnare mellan dessa.Undersökningen är en kvalitativ undersökning där djupintervjuer gjordes med en lärare, en skolledaresamt två elever. I dessa djupintervjuer fick läraren, skolledaren och eleverna svara på frågor om vad detänker om ämnet idrott och hälsa och vad de ansåg som viktigast att ta med sig från lektionerna. Dennainformation analyserades och ställdes i relation till Goffmans (2009) och Foucaults (2003) teorier omkommunikation och strukturer samt annan aktuell forskning.I undersökningen visade det sig att alla fyra intervjupersonerna hade liknande uppfattningar om vad somskulle ingå i ämnet idrott och hälsa. Det fanns förvisso en del skillnader mellan vad de olika parternafann vara viktigast men det verkar finnas en gemensam grund för de åsikter de uttrycker.Alla intervjupersonerna uttryckte, på olika sätt, att det fanns två delar av idrottsundervisningen 1) denteoretiska och 2) den praktiska. Alla var av åsikten att den teoretiska delen var sämre utvecklad än denpraktiska, även om eleverna var de som visade starkast åsikter om detta.Vad ämnets syfte var hade intervjupersonerna olika åsikter om då eleverna tänkte att man underlektionerna skulle få lära sig varför man bör vara fysiskt aktiv, inte bara vara det. Läraren var inne påsamma spår men tänkte även på att eleverna skulle lära sig hur hälsan påverkades av olika variabler, intebara fysisk aktivitet. Skolledaren såg att idrottsundervisningen hade ett fostrande syfte då tanken var atteleverna skulle assimilera den kunskap de fick om hälsa i sina liv.Det sista undersökningen gav svar på var vilka kunskaper som de olika parterna fann mest värdefull.Eleverna var inriktade på att den teoretiska kunskapen var viktigare än den praktiska men att den ävenhade lägre prioritet från deras perspektiv. De valde ut att träningslära och hälsokunskapen var deviktigaste att få med sig från undervisningen. Läraren uttryckte även att de teoretiska kunskaperna intefått den uppmärksamhet de borde ha och sa att de viktigaste kunskaperna låg i livräddning på grund avsäkerhetsaspekten och i hälsokunskapen. Skolledaren såg simkunnighet som det viktigaste på grund avsäkerheten för eleverna, då de är mindre sannolika att drunkna med denna kunskap, samthälsokunskapen för att skapa ett hållbart liv.

No description available.

No description available.