Bullying is today a major problem in schools worldwide. Far too many children are forced to undergo bullying day in and day out without anyone seeing or doing something. My purpose with this study is to find out how four F-6 schools in a municipality south of Stockholm are describes their work to get zero tolerance for bullying at their school. My questions are: How does the four F-6 schools' anti-bullying group in a municipality south of Stockholm describes their work to have zero tolerance for bullying? What do the employees in the school anti-bullying groups consider that bullying is? Why do the employees in the school anti-bullying groups think bullying occurs? Who do the employees in the school anti-bullying groups think are bullies or are being bullied? To get my results I have done four interviews with those in charge of the school's anti-bullying group. My theory is based on standards, what is acceptable behavior and normative theory, hypotheses, what is right and wrong as well as desirable or undesirable behavior. My conclusion of the study is that schools can work in different ways to fight bullying and that they should adapt their practices after the school´s own problems and circumstances. I have also come to the conclusion that the causes bullying, who or which exposes or is exposed has no correct answer, everyone has different ideas about it.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur en skola arbetar för att stoppa och förebygga mobbning samt få en inblick i hur de som arbetar med mobbningsfrågor på skolan resonerar kring mobbning. För att undersöka det användes intervjuer som datainsamlingsmetod. Informanterna har arbetat med att formulera och/eller arbetar på något sätt med att upprätthålla den plan som finns på skolan för att förbygga och förhindra mobbning. Resultatet visar att informanterna berättar att arbetet växt fram genom skapandet av en likabehandlingsplan och att enkäter om trivsel ligger till grund för utformaningen av arbetet. I vardagen arbetar informanterna som verkar inom skolan med förebyggande arbete och akuta åtgärder. Att arbeta med grupper och relationer samt att tillrättavisa och förhålla sig som en förebild menar informanterna vara centrala delar av arbetet. Informanterna lyfter att gemensamma strategier kring rutiner och strukturer underlättar arbetet. Det finns i informanternas uttalande ett resonemang kring vuxnas närvaros betydelse och vikten av att arbeta med relationer för att undvika och förbygga att mobbning förekommer. Slutsatsen är att informanterna hävdar att de arbetar aktivt med att förebygga och förhindra mobbning på skolan. Arbetet utgår från den plan om likabehandling som skolan formulerat med såväl förebyggande insatser som akuta åtgärder.

No description available.

Syftet med vår studie är att ge en bild av hur högstadielärare anger att de arbetar mot kränkande behandling mellan elever i skolan och belysa om likabehandlingsplanen har någon betydelse i detta arbete. Undersökningen baserades dels på kvantitativ metod med enkäter och dels på kvalitativ metod med intervjuer. En enkät delades ut till 80 lärare på två högstadieskolor varav 69 av dessa svarade. Alla lärare uppgav att de fått ingripa i situationer med kränkande behandling. I enkäterna kom det fram att merparten av alla lärare kände att deras arbete mot kränkande behandling har en positiv effekt för det psykosociala klimatet. De flesta av de tillfrågade lärarna hade läst likabehandlingsplanen och de har använt sig av den minst en gång den senaste terminen. Dock hade lärarna olika åsikter om likabehandlingsplanen var betydelsefull för deras arbete mot kränkande behandling. Intervjuerna genomfördes på de båda skolorna där sex lärare deltog. Resultatet av intervjuerna visar bl.a. att alla lärarna ansåg att de har ett viktigt ansvar att se, höra och reagera när det förekommer kränkande behandling. De var överens om att det huvudsakligen är lärarna som ska lösa konflikten men även att elever, antimobbningsgruppen och rektorn kan vara till hjälp. På frågan om hur lärarna arbetar förebyggande mot kränkande behandling var det företrädesvis faktorer som ordning, disciplin och värdegrundsarbete som nämndes. Lärarna var överens om att tiden inte räcker till i deras arbete mot kränkande behandling. De nämnde även att det råder brist på personal, material och tydliga riktlinjer för hur detta arbete ska gå till. Ingen av de intervjuade hade fått någon utbildning i hur de ska hantera kränkande behandling, varken i sin grundutbildning till lärare eller på sin arbetsplats. Istället hade de på eget initiativ förvärvat dessa kunskaper på sin fritid.

Vi har valt att studera mobbning och utanförskap inom förskolan. Mobbning förekommer inom olika miljöer men vi måste begränsa vår studie. Mobbning är även ett begrepp som är svårt att definiera och det finns olika teoretiska uppfattningar. Detta är intressant att undersöka. Studien påbörjades med intervjuer. Viktiga frågeställningar var: Förekommer mobbning och utanförskap i förskolan? Hur förhåller sig pedagogerna till begreppen mobbning och utanförskap? Hur arbetar pedagogerna i verksamheterna med mobbning och utanförskap?   Empirin i studien är framtagen med hjälp av ”face to face” intervjuer med sex verksamma pedagoger inom samma kommun. För att senare bearbetats med hjälp av den narrativa metoden. Resultatet beskrivs därför i form av sex mindre berättelser med de intervjuades svar på forskningsfrågorna. Studien är även baserad på  hermeneutisk metod.   Sammanfattning av resultat: Mobbning förekommer i förskola men definieras ibland som utanförskap. Det är viktigt att börja arbeta förebyggande med dessa frågor inom förskolan Pedagogerna arbetar med mobbning och utanförskap på likartat sätt men individuellt inom egen verksamhet. Möjligheter, stödresurser kan utnyttjas på ett bättre sätt

Mobbning i förskolan är ett aktuellt och omdiskuterat fenomen idag, både ute i förskoleverksamheten, i forskning och i litteratur. Forskning och litteratur visar att det förekommer delade meningar huruvida mobbning förekommer i förskolans verksamhet, samt om ordet mobbning ska användas i förskolan eller inte. Syftet med denna studie är att beskriva förskolepedagogers uppfattningar om fenomenet mobbning mellan barn i förskolan och vilken kunskap de anser sig ha från sin utbildning om detta. Samt om de anser sig fått handlingsberedskap att kunna arbeta aktivt och förebyggande mot mobbning och om de anser att det fattas något i utbildningen kring detta fenomen. Metoden som används i studien är kvalitativa intervjuer. Frågorna som ställdes under intervjun var till största delen öppna frågor. Resultatet i studien visar att informanternas uppfattning är att mobbning mellan barn i förskolan förekommer. Resultatet visar att informanternas uppfattning är att kunskapen de fått från sin utbildning, vad gäller mobbning mellan barn i förskolan inte uppfattas som tillräcklig. Vår studie visar även på att informanternas uppfattning vad gäller handlingsberedskap, från sin utbildning, för att kunna arbeta aktivt och förebyggande mot mobbning inte uppfattas som tillräcklig. Resultatet visar även att de uttrycker en önskan om mer kunskap kring mobbning mellan barn i sin utbildning.

Syfte och frågeställningar Det är i skolan som den mesta mobbningen bland barn och ungdomar äger rum. Mobbning innebär att en person blir utsatt för kränkande behandlingar, och som består av avsiktliga handlingar. Det finns olika slags icke-önskevärda beteenden såsom utfrysning, trakasserier, retningar. (Skolverket, 2009). En av de många platserna där det finns stor risk att mobbning förekommer är bland annat i omklädningsrummen. Höistad menar att i omklädningsrummen kan det hända mycket som läraren ofta inte har en aning om (Höistad, 2001). Syftet med denna studie är att analysera hur elever i de lägre åldrarna upplever miljön i omklädningsrummen. Hur ser omklädningssituationen ut? Utifrån syftet formulerades två frågeställningar; Hur upplever elever i de lägre åldrarna miljön i omklädningsrummet? och Känner eleverna sig utsatta i omklädningsrummet i skolan, och i så fall på vilket sätt yttrar sig detta? Metod I studien används en kvalitativ metod, i form av intervjuer. För att få en djupare förståelse av resultatet användes Piagets kognitiva teori om olika utvecklingsstadier. Elevernas uppförande mot varandra kopplas med Piagets teori. Studien genomfördes på en skola i Stockholmsregionen, där 10 elever intervjuades. Resultat Resultatet visar att eleverna känner sig rätt så trygga i omklädningsrummen, de skojar och upplever att de har väldigt kul med varandra. Enligt Piaget så är eleverna i stadiet där de uppför sig moget, de intar ett vuxen tänk (Piaget 1978). Elevernas största problem är de ofräscha lokalerna såsom duschen och omklädningsrummen. Slutsatserna visar att utifrån elevernas berättelser upplever de omklädningssituationen positivt. Det förekommer sällan negativa handlingar. De uppgav också att de visste vilka de skulle vända sig till om de upplevde att det kände sig utsatta. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>

En skola för alla är en plats där alla elever ska kunna känna sig trygga, sedda och hörda. Skolan har ett ansvar att arbeta jämställt samt att förebygga och motverka mobbning. Syftet med denna studie är att ta reda på om pedagoger anser att pojkar och flickor har olika uttrycksformer när det gäller mobbning. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger från en skola i södra Sverige. Pedagogernas svar analyserades och kategoriserades efter frågeställningen. Undersökningen genomfördes ur ett genusperspektiv. Studien påvisar att det fanns förutfattade meningar om flickors och pojkars mobbning. Pedagogerna ansåg att pojkars mobbning märktes mer eftersom pojkar använder sig mer av verbal och fysisk mobbning medan flickor mobbar i skymundan genom psykisk mobbning.

Svensk skola har som uppdrag att stimulera elever att dela samhällets gemensamma värderingar och använda sig av dessa, bl.a. genom att respektera andra människors egenvärde. Mobbning och kränkningar är dock vanligt förekommande i skolor. Begreppet mobbning används inte längre i juridisk mening utan har ersatts av kränkande behandling, vardagligt används dock ofta begreppen som två från varandra skilda företeelser. Vid mobbningssituationer i elevgrupper finns flera parter representerade; aktiva (mobbare), passiva (medlöpare) samt försvarare. Även de passiva är delaktiga och ansvariga för hur situationen utvecklas. Syftet med examensarbetet är att undersöka om man kan tänkas minska effekterna av mobbning/kränkningar som sker elever emellan, genom att arbeta mer aktivt med medlöpare. Litteraturstudier och kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har använts för att nå syftet. Utifrån litteraturstudierna och intervjuernas resultat drar jag slutsatsen att det är av stor betydelse att medlöpare aktivt bearbetas när man vill minska konsekvenserna av mobbning och kränkningar hos utsatta, och få bukt med problemen innan de växer sig alltför stora.

Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida pedagoger anser att mobbning förekommer i förskolan eller inte. För att besvara mina frågeställningar används kvalitativa intervjuer som sedan analyserats och presenterats i tabellform och textform. I intervjuerna deltog tre förskollärare och en barnskötare.   Pedagogerna anser att det förekommer mobbning i förskolan. Vem som blir utsatt för mobbning går inte att generalisera men en orsak är bland annat media anser pedagogerna. Enligt pedagogerna handlar mobbning om utstuderade kränkande behandlingar bland de äldre barnen i ålder 4-5 år, medan bland yngre förskolebarn i åldern 1-3 år inte alls.     Med anledning av att mobbning börjar någonstans var det viktigt att göra denna undersökning. Resultatet pekar på att mobbning förekommer i förskolan.