Introduktion: Eftersom det inte finns någon riktig benämning på vad vuxenmobbning innefattar är detta område inte särskilt belyst. Det som på senare år tagits fram är att mobbing som förekommer på arbetsplatsen är orsaken till många sjukskrivningar.  Syftet: Syftet med studien var att beskriva hälsokonsekvenserna av mobbning på arbetsplatsen.      Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden. Artiklarna granskades och därefter skapades två teman.  Resultat: De psykiska hälsoeffekterna av mobbning kan vara kort- och långsiktiga. De psykiska hälsoproblemen som ångest och depression kan övergå till fysiska åkommor så som sömnproblem, muskelsmärta och infektioner.  Implikation: Kunskap om mobbning kan användas till att utveckla trygga arbetsmiljöer för att motverka mobbning.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur väl inarbetad skolans antimobbningsprogram var hos eleverna. Studien som gjordes var av en kvantitativ ansats där en enkätundersökning hos elever i årskurs nio genomfördes för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet visade att majoriteten av eleverna i årskurs nio inte kände sig bekanta med skolans Trygghetsgrupp. Många hade heller inte koll på vilka som tillhörde Trygghetsgruppen och visste alltså inte vilka de skulle vända sig till när mobbningen inträffade. Resultatet påvisade även att elever som utsatts för mobbning inte haft kunskap om Trygghetsgruppens arbete. Dock visade resultatet att de som kände till Trygghetsgruppen kände sig tryggare på skolan, något som kunde tyda på att när Trygghetsgruppen väl blivit bekant för eleverna verkade deras arbete eventuellt ha effekt. Sammantaget verkar Trygghetsgruppens arbete vara verkningsfullt, men bara för de elever som känner till den, vilket långt ifrån alla – särskilt inte de som mest behöver den – gör. En stor brist verkar ligga i att Trygghetsgruppen inte är tillräckligt kända av eleverna

Uppsatsen handlar om förekomsten av mobbning i förskolan samt vilken syn förskollärarna har på mobbning och hur de arbetar för att förebygga och åtgärda det. Uppsatsen har en form av en fallstudie i en förskola. De kvalitativa intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultaten visar att två av förskollärarna samt förskolechefen anser att mobbning förekommer i förskolan. Medan de andra anser att det inte förekommer. Alla som intervjuades har liknade syn men beskriver begreppet mobbning på olika sätt. Vidare säger de att begreppet inte används i förskolan. På förskolan arbetar de aktivt med att förebygga mobbning och kränkningar. Detta sker genom exempelvis diskussioner, teman, lekar och sociala relationer. Förskolan använder sig av ett utredningsmaterial som innehåller frågor och olika steg för att hitta en lösning på ett problem. Materialet kan hjälpa personalen att hitta åtgärder i fall någon blivit utsatt för något.

Sammanfattning Bakgrund: Det finns flera antimobbningsprogram som syftar till att reducera mobbning och kränkande behandling, varav ett är Friendsprogrammet. Det syftar till att utbilda och stödja skolor i deras antimobbningsarbete. Med Friendsprogrammet kartläggs förekomsten av mobbning och kränkande behandling återkommande under tre år och resultatet analyseras och följs sedan upp. Arbetets utgångspunkt är en hela-skolan-ansats där samtliga i verksamheten ska ha kännedom om hur antimobbningsarbetet ska gå till utifrån förebyggande, främjande och åtgärdande insatser. Syfte: Med fokus på klasslärares upplevelser och erfarenheter ämnar föreliggande studie att undersöka klasslärarnas inställning till Friendsprogrammet på Åkerskolan (ett fiktivt namn). Studien syftar även till att undersöka Åkerskolans förutsättningar att bedriva ett antimobbningsarbete, med särskilt fokus på skolklimat, handlingsutrymme och ett systematiskt förhållningssätt. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och empiri har inhämtats via semistrukturerade intervjuer med klasslärare på en Friendsskola och från skolans likabehandlingsplan. Utifrån studiens teoretiska ramverk analyseras skolans antimobbningsarbete. Resultat: Åkerskolan använder inte Friendsprogrammet i större utsträckning. Klasslärarnas inställning till programmet är överlag negativ, resultatet indikerar att de till viss del inte arbetar enligt ett systematiskt förhållningssätt och att de har ett stort handlingsutrymme att forma sitt antimobbningsarbete. Skolklimatet är positivt och det utgör förutsättningar att bedriva ett framgångsrikt antimobbningsarbete.

Bakgrund:.I mitt av 19 talet blev mobbningen uppmärksammad av forskarna. I skolan sker mobbningen varje dag vilket orsakar allvarliga psykosociala konsekvenser för eleven/offren. I skolan är mobbningen en del av skolvardagen, därför har pedagogerna ett stort ansvar att förebygga och förhindra skolmobbningen. God grundkunskap om mobbningen ger lärarstudenterna möjlighet att minska de psykosociala konsekvenser som drabbar offren/eleven och familjen samt samhället.Syfte:Syftet med denna studie är att få kunskap om lärarstudenternas syn på skolmobbningen samtifall de visar enighet med tidigare forskning angående definitionen av mobbningen.Metod:Studien består av en kvantitativ forsknings ansats. En enkät formulär utformades med tjugo olika teoretiskt anknutna påståenden som täcker de fyra huvudfrågeställningarna. Rådata bearbetades med hjälp av SPSS.Resultat:Resultat av studien framkom att respondenterna visade enighet i deras samtycke med tidigare forskning angående definitionen av den fysiska och psykiska mobbningen. Respondenterna ansåg att grupptrycket har en stor inverkan under hela mobbningsprocessen, de var eniga med tidigare forskning att mobbarna har själva varit mobboffer en gång i tiden

<p> </p><p>Denna studie har som syfte att finna kunskap om ungdomar och organisationers syn på e-mobbning. Den syftar även till att titta på e -mobbning ur den mobbades perspektiv samt den sociala interaktionen som sker på Internet. Fokus på just e-mobbning bedömdes som lämplig då det saknas mycket forskning om Internet som mobbningsarena. Metoden som användes för att ta sig an forskningsområdet är grundad teori, och Glasers variant av denna metod. Detta då förutsättningslöshet för området antogs. Datainsamlingen utgörs av sju intervjuer och två textanalyser och i den jämförelse som sedan skapats framkommer det att e-mobbning har en sexuell prägel. Mobbning över Internet har en relation till verkligheten då den som blir utsatt oftast mobbas även i sitt verkliga liv. En distans och anonymitet föreligger även när det gäller e-mobbning då den mobbade ibland inte vet vem det är som mobbar honom eller henne. Mobbning som sker på Internet har likheter med traditionell mobbning då den upprepas vid flera tillfällen. Teoretiska paralleller dras till symbolisk interaktionism, samt Beckers syn på avvikare och Giddens teori om globalisering.</p><p> </p><p> </p>

<p>Internet är idag en del av ungdomars vardag. Denna relativt nya och okontrollerade miljö skapar nya möjligheter och dimensioner för mobbning. Detta arbete avser att undersöka utbredningen av mobbning via Internet (I-mobbning) bland ungdomar i Östersund. En enkät utarbetades och besvarades av 240 gymnasieelever i årskurs ett på Jämtlands Gymnasium i Östersund. Resultatet visar att under årskurs nio har var tionde elev upplevt sig mobbad via Internet.Det är män som I-mobbar i högre grad och kvinnor som drabbas i större utsträckning. Antalet I-mobbade elever minskar drastiskt från årskurs nio till första året i gymnasiet. Majoriteten av ungdomarna som blivit drabbade av I-mobbning kände till den som utfört mobbningen, likaså hade flertalet av de utsatta ungdomarna berättat för någon annan om Imobbningen. Resultaten är inte statistiskt säkerställda, tendenser i resultatet kan dock utläsas som till hög grad har stöd från tidigare forskning i området.</p>

<p>Syftet med denna studie är att göra en komparativ studie av hur två grundskolor i Halland implementerar sin likabehandlingsplan utifrån mobbningsproblematik. Detta för att många skolor, enligt en undersökning gjord av skolverket, har bristande rutiner i arbetet mot kränkande behandling. De lagar och den läroplan som reglerar likabehandlingsplaner och skolans arbete mot mobbning i grundskolan presenteras. Mobbningsproblematiken tas också upp utifrån olika forskare och författares perspektiv.</p><p>Rektorer, kuratorer och lärare från skolornas antimobbningsteam har intervjuats för att ge en bild av deras upplevelser kring hur arbetet med mobbningsproblematik utifrån likabehandlingsplanen fungerar. Urvalet av skolor var ett så kallat motpolsurval, då den ena skolan hade självbilden att arbetet med mobbningsproblematik utifrån likabehandlingsplanen fungerade väl, medan den andra skolan hade självbilden att arbetet behövde utvecklas.</p><p>Studien har utgått från en så kallad implementeringsteori som tar fasta på huruvida aktörerna, som i detta fall är informanterna, förstår, kan och vill arbeta med mobbningsproblematik utifrån likabehandlingsplanen. Analysen som utgått från denna teori, intervjuerna samt tidigare forskning visar att de båda skolorna har viljan och förståelsen som krävs för att arbeta med problematiken. En av skolorna har även förmågan att arbeta effektivt med likabehandlingsplanen, medan den andra skolan inte nått ända fram, vilket kan bero på att skolan inte har tillräckligt med resurser i form av ekonomi, tid och kunskap för att förverkliga arbetet.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka vilka metoder samt likabehndlingsplaner skolorna använder sig av, och hur dessa fungerar i arbetet mot mobbning. Bakgrunden till studien är den stora förekomst av mobbning som finns i skolans värld och hur försöken till att bekämpa mobbningen går till. Metoden för studien bygger påintervjuer gjorda me dtvå rektorer från två kommuner. I intervjuerna ställdes frågor om hur skolorna arbetar förebyggande mot mobbning och hur eleverna onvolveras i detta arbete. Resultatet visar bland annat att de berörda skolornaanvänder sig av likabehandlingsplaner och egna mobbningsmodeller i sitt arbete för att minska och förebygga mobbning. De likabehandlingsplaner och modeller som skolorna har visar sig vara effektiva då de leder till minskad förekomst av mobbning och en tryggare miljö i skolan. Resultatet från dessa två skolor visar vidare att det ej endast är dessa likabehandlingsplaner och mobbningsmodeller som gör att mobbning minskar och miljön blir tryggare utan att det är i största del det värdegrundsarbete som skolan väver in i all undervisning.</p>

<p>De flesta är överens om att mobbning handlar i stora drag om negativa och återkommande handlingar som riktas mot en person under en längre period av en eller flera personer. Det som kan skilja sig från en bok till en annan är definitionerna av negativa handlingar och tidsperspektivet.</p><p>Syftet med mitt arbete är att undersöka hur de intervjuade skolorna upplever att de följer skolans mobbningsplan. Och hur de uppfattar att kollegerna på skolan följer den rådande mobbningsplanen. För att fånga det jag eftersöker i syfte och frågeställningar använder jag mig en kvalitativ metod i form av intervjuer med några lärare anställda på tre olika skolor i min och en grannkommun.</p><p>Resultatet visar att både lärare, skola och hela samhället är medvetna om problematiken men ändå fortsätter fenomenet att växa. Det visar sig också att inte alla följer mobbningsplanen i vissa fall beror det på ovan och i andra på rädsla. För att få bukt med problemet måste man våga prata och diskutera och agera.</p>