Vår uppsats behandlar skolämnena svenska och svenska som andraspråk och olika lärares arbetssätt i två skilda skolmiljöer. Syftet med arbetet var att granska hur lärare arbetar med läsinlärning d.v.s. vilka metoder lärare använder i sin undervisning och hur deras organisation av läsundervisningen går till. Vi ville studera om det fanns skillnader respektive likheter vad gäller lärares arbetssätt inom ämnena svenska och svenska som andraspråk. Läroplanens strävansmål nämner bl.a. att "skolan skall sträva efter att varje elev lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra" (Läroplanen 1994, s. 9). I den ryske psykologen och läraren Lev Vygotskij (1896-1934) har vi hittat ett pedagogiskt tankesätt, där eleven ses i sitt sammanhang och där läraren anpassar sin undervisning så att eleven får möjlighet till utforskande och lärande. Vilket vi genom observation har studerat för att få en inblick om lärare brukar Vygotskijs teorier i praktiken. Vygotskijs sociokulturella perspektiv betonar även att språket och den sociala miljön påverkar- och kan påverka den kognitiva utvecklingen. Begreppet proximal utveckling innebär, inom denna kunskapsteori, att barnet klarar av att lösa uppgifter som är "snäppet över" den egna kunskapsnivån om någon med större erfarenhet hjälper barnet. Denna person kan vara en vuxen eller ett barn. I den här uppsatsen är det läraren som står i fokus d.v.s. hur lärare organiserar undervisningen för att anpassa den till elevernas kunskapsnivå samt hur lärare hjälper elever att gå vidare med en uppgift som de har svårigheter med. Vilket inom Vygotskijs perspektiv nämns för den proximala utvecklingszonen. För att få svar på våra forskningsfrågor utförde vi vår fältstudie under två veckor i år 1, då vi intervjuade fyra lärare och observerade deras organisation av läsundervisningen. Resultatet visade på stora likheter mellan samtliga lärares arbetssätt, bl.a. att de använde den traditionella metoden och LTG-metoden i sin läsundervisning. Den största skillnaden mellan de två skolorna i vår undersökning var lärares organisering av undervisningen. Skillnaden synliggjordes under observations- samt intervjutillfällen då lärare i skola A valde att arbeta mer abstrakt. Detta genom att t ex beskriva en skog, hur en skog ser ut och låta eleverna gissa vad det är hon beskriver samtidigt som hon artikulerar bokstaven s flera gånger. I jämförelse med lärare i skola B som arbetade med konkreta material genom att t ex visa en bild på en skog för att så småningom stimulera eleverna till abstrakt tänkande.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur migrationserfarenheter hos moldovier som nu bor i Sverige har påverkat deras identitetsskapande. Genom intervjuer med ett levnadsberättelseperspektiv undersöks hur bilden av Europa innan migrationen påverkat beslutet att flytta, hur bilden av Moldavien har förändrats efter migrationen, samt i vilken mån det har betydelse för deras identitet. Studien visar att idéer om språk och historia får stor betydelse vid stora samhällsomvandlingar och kopplas till den egna identiteten. Informanterna omgavs i Moldavien av migrationsberättelser, vilka skapade en migrationslängtan. Moldavien pratades om som något annat och sämre än ”Europa” och de själva konstruerades som icke-européer. Sedan flytten till Sverige ser de på Moldavien och sig själva på ett annat sätt. De vill utvidga bilden av och försvara Moldavien men också ta avstånd från mycket de förknippar med landet och bilden av dem själva som annorlunda.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall hur, postkoloniala tankestrukturer kommer till uttryck i Nå Målets verksamhet under en begränsad period. Undersökningsperioden sträcker sig från den 14 mars till den 12 maj 2011. Avsikten med undersökningen är att analysera de eventuella postkoloniala tankestrukturer som kommer till uttryck. Empirin utgörs av intervjuer med, och observationer av, Nå Målets personal och deltagare samt övriga aktörer i projektet. Resultatet visar att postkoloniala tankestrukturer gör sig gällande i Nå Målets verksamhet. Det framgår också att projektet i sig är ett motstånd mot rådande samhällsstrukturer.

No description available.

No description available.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns ett samband mellan växelvis boende och socioekonomisk bakgrund. Uppsatsens frågeställning är hur föräldrarnas socioekonomiska bakgrund påverkar sannolikheten att barnen har ett växelvis boende, konstanthållet för relevanta kontrollvariabler. Detta kopplas till den andra demografiska transitionen samt till de socioekonomiska följderna för barn. Datamaterialet som använts i uppsatsen samlades in åren 2001-2003 och kommer från Statistiska centralbyråns Barn-ULF. Utifrån det har bivariata och multivariata analyser skapats genom logistisk regression. I resultatet framgår att det finns ett samband mellan växelvis boende och socioekonomisk grupp. Sannolikheten att barnen bor växelvis är större då föräldrarna är tjänstemän. Det som skiljer detta resultat från tidigare svenska forskningsstudier är att det framkommit genom en multivariat regressionsanalys. Att barn till tjänstemannaföräldrar har större sannolikhet att bo växelvis innebär att de barnen förlorat föräldraresurser i mindre grad, då det växelvisa boendet kan kompensera för den resursförlust som en separation mellan föräldrarna innebär.  För vidare forskning föreslås en inriktning där sambandet mellan jämställdhet inom familjen och sannolikheten för växelvis boende undersöks.

Under andra världskriget vidtogs i Sverige ett antal åtgärder som gick på tvärs mot den traditionella svenska pressfriheten. Ett inslag i denna politik var inrättandet av Statens Informationsstyrelse, SIS, med uppgift att bland annat leda och övervaka den svenska pressen. Informationsstyrelsen har i efterhand blivit mest känd för de så kallade ”grå lapparna”, förtroliga meddelanden till tidningarnas redaktörer om vad som inte fick publiceras. Under kriget utkom på Gotland tre dagstidningar. Gotlänningen som ägdes av bondeförbundsintressen, konservativa Gotlands Allehanda vars huvudägare C E Ekman även var tysk konsul och tidningen har betraktats som mycket pronazistisk samt socialdemokratiska Gotlands Folkblad som framställts som ytterst anti-nazistisk. Utifrån SIS arkiv beskrivs SIS styrning av tidningarna genom de grå lapparna och påpekanden av överträdelser. Vidare har undersökts om SIS vidtog några åtgärder mot de gotländska tidningarna och om det i så fall var Gotlands Folkblads påstådda antinazism och/eller Gotlands Allehandas påstådda tyskvänlighet som SIS reagerade på. Resultatet visar att de allra mest som SIS reagerade på i de gotländska tidningarna var rena nyhetsartiklar. Inte i något enda fall klandrade SIS någon kommenterande artikel. / During World War II a number of actions were taken contrary to the traditional  Swedish freedom of the press. One of these actions was the establishment of “Statens Informationsstyrelse”, SIS,  the Gouvernment Board  of Information. SIS hade rhe task of managing and monitoring the Swedish press. It has subsequenly become known for the so-callade “grey notes”, cinfidential message to newspaper editors about what was not allowed to be published. There were three newspapers in Gotlands during World War II. “Gotlänningen” represented the farmer´s party. The right-wing Gotlands Allehanda, whose principal shareholder C E Ekman was also the German consul, was often portrayed as very pro-nazi. The social demofratic “Gotlands Folkblad” was, on the other hand, potrayed as anti-nazi. Based on the SIS archive, a review has been done about how SIS controlled the newspaperes and ruled through the greynotes and reprimands in case of transgressions. Furthermore an analysis has been done on the different reprimands SIS took aginst the Gotland newspapers and if the reprimands were taken in response to the alleged anti-nazism of Gotlands Folkblad or the allegeds pro-nazism of Gotlands Allehanda. The result show thar the vast majority of the articles SIS responded to in the Gotland newspapers were pure news articles. In no single case did SIS respond to a commentary article.

<p>Benämningen ’den nya andra generation invandrare’ innefattar barn som immigrerat tillsammans med sina föräldrar. Med fokus på denna generation har syftet med denna studie varit att söka efter former för och variationer av erfarenheter, föreställningar och förhållningssätt vid vänskapandet (valet av vänner). Studien behandlar tre utbildningsperioder: grundskolan, gymnasiet och högskolan. Den övergripande frågan är hur etnicitet inverkar på vänskapande. För att besvara denna fråga har empirin inhämtats genom kvalitativa djupintervjuer med sex personer och metodologisk bearbetning byggd på inspiration av Grounded Theory. För att på ett klarare sätt förstå informanternas val av vänner har studien även fokuserats på informanternas etniska identifikationer. Dessa etniskt upplevda skillnader och likheter till andra människor synliggörs med en socialkonstruktionistisk grund.</p><p>Personerna i studien har i olika avseenden visat på multikulturella bakgrunder befästa genom exempelvis språk och kulturella band till mer än endast en nation. Studien har visat att det finns ett tydligt samband mellan informanternas etniska identifikationer och deras sätt att välja vänner. Samband har visat sig i personernas olika sätt att etniskt identifiera sig i relation till den ålder de hade när de kom till Sverige. Vänskapandet har främst framträtt genom ett etniskt gruppgenererande. Men valen av vänner har även framträtt genom upplevelser av icketillhörande där kategoriseringar kunnat ange vägen till gruppsolidaritet. Etablerandet av grupperna har på så vis kunnat framträda genom ett etniskt tillhörande och icketillhörande som stått i kontrast till en etniskt svensk omgivning. Informanterna har dock över tid visat på ett utvecklande av vänskapsbanden med svenskar. Vidare har informanternas föreställningar om innebörder av ordet invandrare återkommande kunnat fångas i form av negativa konnotationer, men även som en grupptillhörighet eller i form av kategorisering via deras omgivning.</p>

<p>Benämningen ’den nya andra generation invandrare’ innefattar barn som immigrerat tillsammans med sina föräldrar. Med fokus på denna generation har syftet med denna studie varit att söka efter former för och variationer av erfarenheter, föreställningar och förhållningssätt vid vänskapandet (valet av vänner). Studien behandlar tre utbildningsperioder: grundskolan, gymnasiet och högskolan. Den övergripande frågan är hur etnicitet inverkar på vänskapande. För att besvara denna fråga har empirin inhämtats genom kvalitativa djupintervjuer med sex personer och metodologisk bearbetning byggd på inspiration av Grounded Theory. För att på ett klarare sätt förstå informanternas val av vänner har studien även fokuserats på informanternas etniska identifikationer. Dessa etniskt upplevda skillnader och likheter till andra människor synliggörs med en socialkonstruktionistisk grund.</p><p>Personerna i studien har i olika avseenden visat på multikulturella bakgrunder befästa genom exempelvis språk och kulturella band till mer än endast en nation. Studien har visat att det finns ett tydligt samband mellan informanternas etniska identifikationer och deras sätt att välja vänner. Samband har visat sig i personernas olika sätt att etniskt identifiera sig i relation till den ålder de hade när de kom till Sverige. Vänskapandet har främst framträtt genom ett etniskt gruppgenererande. Men valen av vänner har även framträtt genom upplevelser av icketillhörande där kategoriseringar kunnat ange vägen till gruppsolidaritet. Etablerandet av grupperna har på så vis kunnat framträda genom ett etniskt tillhörande och icketillhörande som stått i kontrast till en etniskt svensk omgivning. Informanterna har dock över tid visat på ett utvecklande av vänskapsbanden med svenskar. Vidare har informanternas föreställningar om innebörder av ordet invandrare återkommande kunnat fångas i form av negativa konnotationer, men även som en grupptillhörighet eller i form av kategorisering via deras omgivning.</p>