<p>Inom gemenskapen pågår idag ett harmoniseringsarbete beträffande både de nationella bolagsstiftningarna, men även vad gäller utvecklingen av överstatliga bolagsformer, där ibland det liggande förslaget om SPE-bolag. I det gemenskapsrättsliga fördraget regleras genom art. 49 samt 54 EUF den grundläggande etableringsfriheten. Denna har under ett flertal år varit uppe för diskussion då det är oklart hur långtgående denna frihet skyddas av fördraget.</p><p>Inom gemenskapen bygger medlemsstaterna idag sina bolagsstiftningar antingen på inkorporations- eller sätesprincipen. Det är skillnaden vid dessa principers tillämpning som har givet upphov till problematiken på området. Problemen rör huruvida ett bolag ska få separera sitt registrerade- och faktiska säte med bibehållande av rättslig status. Vid sidan av detta problem har även en annan problematik uppkommit som rör <em>forum shopping</em>. Vilken innebär att regelkonkurrens har skapats mellan medlemsstaternas lagstiftningar, som en följd av att det råder valfrihet för bolag att inkorporera sig under den medlemsstats nationella lagstiftning vilken de finner förmånligast.</p><p>Det liggande förslaget om SPE-bolagsförordning rör införandet av överstatlig bolagsform som kommer, vid ett eventuellt införande, verka som ett alternativ till de inhemska bolagsformerna. Bolaget har formen av ett aktiebolag och riktar sig mot de små och medelstora bolagen, det vill säga SMEs. Bolagsformen har till syfte att verka för att SMEs ska bli mer aktiva på den inre marknaden och därför är en viktig del i förslaget reglerna som berör bolagets etableringsmöjligheter.</p><p>Förslaget om SPE-bolag bereder bestämmelser som gäller dess bildande, men även vad gäller bolagets verksamhet. För att göra denna bolagsform mer attraktiv har bl.a. kapitalkravet endast satts till 1€. Då förslaget inte omfattar alla relevanta rättsliga områden kommer dessa även fortsättningsvis regleras av den nationella lagstiftning där bolagets säte är beläget, däribland skattelagstiftning. Förslaget bereder även bolaget med förflyttningsrätt inom gemenskapen, hur långtgående denna skyddas av den förslagna förordningen förefaller vara tvetydigt ur dess ordalydelse. Det finns dock starka indikationer på att denna förflyttningsrätt måste anses gå i linje med inkorporationsprincipen.</p><p>Huruvida ett eventuellt införande av SPE-bolagsförordningen skulle kunna lösa den problematik som finns på etableringsfrihetens område är diskuterbart. Den problematik som föreligger vid tillämpningen av inkorporations- och sätesprincipen kommer på ett rent teoretiskt plan kunna lösas genom ett sådant införande. Vad gäller problematiken med <em>forum shopping</em> kommer denna i viss mån endast kunna komma att begränsas genom ett sådant införande.</p><p>Förordningen är således endast en teoretisk lösning, men den är även alternativ till sin utformning, vilket innebär att den endast presenterar sig som ett alternativ till de inhemska bolagsformerna. Jag tror inte att förordningen vid ett införande, på ett praktiskt plan, skulle kunna få tillräcklig genomslagskraft för att lösa problematiken på etableringsfrihetens område. Det krävs andra åtgärder av mer direkt natur för att lösa dessa.</p>

<p>Lotteri- och spelmarknaden har historiskt varit isolerad till respektive land inom EU, men i och med den tekniska utvecklingen har detta förändrats. Internetpoker är en verksamhet som sedan början av 2000-talet har haft en stadig tillväxt. Den variant av Internetpoker som kanske har haft störst genomslagskraft är Texas hold’em. Frågan har varit hur denna verksamhet skall bedömas och beskattas. Länge rådde det stor oreda i beskattningen av Internetpoker men sedan år 2005 har regelverket klarnat. Bakgrunden till detta är ett avgörande i EG-domstolen som klargjorde att den svenska beskattningen av lotteriintäkter var oförenlig med EG-rätten. Trots att regelverket har klarnat återstår många problem angående beskattningen.</p><p>Internetpoker bedöms enligt lotteridefinitionen i 3 § lotterilagen som ett lotteri, intäkter som härrör sig från sådan verksamheten som är anordnad inom EES/EU är därmed enligt 8 kap. 3 § IL undantagen beskattning. Intäkter som härrör sig från lotterier som är anordnade utanför EES/EU är beskattningsbart i inkomstslaget kapital och skattesatsen är därmed 30 %. Någon rätt att dra av de kostnader som är kopplade till att delta i verksamheten eller för de förluster som uppkommer är ej tillåtet.</p><p>Ett av de mest karaktäristika dragen för ett lotteri är slumpens inverkan på utgången. Slumpens inverkan på lotterier har historiskt varit problematiskt för lagstiftaren. Detta har lösts på så sätt att vid bedömningen om en verksamhet är att ses som ett lotteri eller ej skall även hänsyn tas till den allmänna karaktären av verksamheten. Det har även debatterats huruvida slumpen är den avgörande faktorn för utgången av Internetpoker eller om verksamheten är ett utslag för spelarens skicklighet. Då hänsyn skall tas i bedömningen till verksamhetens allmänna karaktär kan verksamheten bedömas som ett lotteri.</p><p>EG-rätten har haft inverkan på beskattningen av Internetpoker. Den har medfört att Sverige varit tvunget att ändra regelverket på så sätt att intäkter som anses anordnad inom EES/EU undantas från beskattning. Det har i EG-domstolens praxis framkommit att det accepterats inskränkningar med hänsyn till lotteriers speciella karaktär, det har dock betonats att dessa inskränkningar skall anses som proportionerliga. I de fall att medlemsländer har haft olik beskattning på lotteriintäkter som härrör från olika medlemsländer har i praxis bedömts som diskriminerande och har inte kunnat rättfärdigas.</p><p>Frågan var Internetpoker anses anordnad är oklar, i och med att verksamheten är internetbaserad kan de olika företagsfunktionerna spridas över olika geografiska platser i större utsträckning än i traditionellt företagande. Vid bedömningen av var verksamheten anses anordnad skall utgångspunkten vara där den huvudsakliga verksamheten bedrivs. I förarbeten har det påpekats att den plats som det skall tas extra hänsyn till är den plats där företagsledningen har sin placering och i det land spellicensen är utfärdad. Den plats som inte kan vara utgångspunkten för bedömningen är där servern har sin geografiska placering. Skatteverket har tidigare menat att det är den skattskyldiges ansvar att påvisa var verksamheten anses anordnad men det har i domar påvisats att detta anses vara ett för hårt ställt krav på den skattskyldige. Det torde i nuläget räcka att den skattskyldige påvisar var verksamheten är anordnad, det ankommer senare på Skatteverket att motbevisa detta.</p><p>Hur termen ”vinst” skall tolkas får i nuläget anses oklart. Det torde vara så att när verksamheten är anordnad utanför EES/EU är varje enskild pokeromgång beskattningsbar. Skatteverket har dock valt att beskatta de intäkter som den skattskyldige får överfört till sitt bankkonto. Detta innebär att den skattskyldige får en skatterabatt eftersom det råder ett avdragsförbud för de kostnader som är kopplade till verksamheten och för de förluster som spelaren gör.</p>

<p>Försäkringar är en typ av tjänster som lämpar sig särskilt väl för internationell handel då försäkringsavtal enkelt kan slutas mellan två parter utan att några varor eller ar-betskraft behöver förflyttas över gränserna. Den gränsöverskridande handeln med försäkringar aktualiserar precis som den övriga gränsöverskridande handeln den in-ternationellt privaträttsliga problematiken. Det är dock ofta så att försäkringstagaren befinner sig i en utsatt situation när försäkringen väl behöver användas. Försäkringen faller ju i många fall ut när försäkringstagaren lidit någon typ av skada. Med tanke på att försäkringstagaren befinner sig i en utsatt situation både rent ekonomiskt och för-handlingsmässig har lagstiftaren valt att särskilt reglera detta område. Dessa typer av skyddsregleringar återfinns bland annat i de regelverk som styr domstolarnas behö-righet på den internationella privaträttens område. Behörighetsfrågan i försäkringstvister är förenad med vissa problem. I första hand stöter parterna på problemet med att det finns ett flertal regelverk som behandlar just behörighetsfrågan i försäkringstvister. Dessa regelverk innehåller likartade regler för försäkringstvister men regelverkens tillämplighetsområden skiljer dem åt. Reglerna som återfinns i Bryssel I-förordningen, Brysselkonventionen och Lugano-konventionen är tvingande och möjliggör för försäkringstagaren att väcka talan både vid den ort i vilken försäkringsgivaren har hemvist samt vid den ort där försäkrings-tagaren har hemvist. Försäkringsgivarens möjligheter att väcka talan är i princip be-gränsade till den ort där försäkringstagaren har hemvist. Genom behörighetsreglerna begränsas parternas möjligheter att genom prorogationsavtal avtala om domstols be-hörighet eftersom skyddet för försäkringstagaren inte skall sättas ur spel genom ett sådant avtal. Det förhåller sig dock på det sättet att regleringarna inte bara skall till-lämpas när styrkeförhållandet mellan parterna är ojämnt utan även i fall när parterna är att se som jämbördiga vilket i sin tur kan skapa omotiverade fördelar för försäk-ringstagaren. Ytterligare problem uppkommer på grund av att regelverken inte är tillämpliga på skiljeförfarande vilket kan komma att underminera skyddsregleringarna då regelver-ken som styr domstolarnas behörighet inte blir tillämpliga på denna typ av avtal.</p>

Inom gemenskapen pågår idag ett harmoniseringsarbete beträffande både de nationella bolagsstiftningarna, men även vad gäller utvecklingen av överstatliga bolagsformer, där ibland det liggande förslaget om SPE-bolag. I det gemenskapsrättsliga fördraget regleras genom art. 49 samt 54 EUF den grundläggande etableringsfriheten. Denna har under ett flertal år varit uppe för diskussion då det är oklart hur långtgående denna frihet skyddas av fördraget. Inom gemenskapen bygger medlemsstaterna idag sina bolagsstiftningar antingen på inkorporations- eller sätesprincipen. Det är skillnaden vid dessa principers tillämpning som har givet upphov till problematiken på området. Problemen rör huruvida ett bolag ska få separera sitt registrerade- och faktiska säte med bibehållande av rättslig status. Vid sidan av detta problem har även en annan problematik uppkommit som rör forum shopping. Vilken innebär att regelkonkurrens har skapats mellan medlemsstaternas lagstiftningar, som en följd av att det råder valfrihet för bolag att inkorporera sig under den medlemsstats nationella lagstiftning vilken de finner förmånligast. Det liggande förslaget om SPE-bolagsförordning rör införandet av överstatlig bolagsform som kommer, vid ett eventuellt införande, verka som ett alternativ till de inhemska bolagsformerna. Bolaget har formen av ett aktiebolag och riktar sig mot de små och medelstora bolagen, det vill säga SMEs. Bolagsformen har till syfte att verka för att SMEs ska bli mer aktiva på den inre marknaden och därför är en viktig del i förslaget reglerna som berör bolagets etableringsmöjligheter. Förslaget om SPE-bolag bereder bestämmelser som gäller dess bildande, men även vad gäller bolagets verksamhet. För att göra denna bolagsform mer attraktiv har bl.a. kapitalkravet endast satts till 1€. Då förslaget inte omfattar alla relevanta rättsliga områden kommer dessa även fortsättningsvis regleras av den nationella lagstiftning där bolagets säte är beläget, däribland skattelagstiftning. Förslaget bereder även bolaget med förflyttningsrätt inom gemenskapen, hur långtgående denna skyddas av den förslagna förordningen förefaller vara tvetydigt ur dess ordalydelse. Det finns dock starka indikationer på att denna förflyttningsrätt måste anses gå i linje med inkorporationsprincipen. Huruvida ett eventuellt införande av SPE-bolagsförordningen skulle kunna lösa den problematik som finns på etableringsfrihetens område är diskuterbart. Den problematik som föreligger vid tillämpningen av inkorporations- och sätesprincipen kommer på ett rent teoretiskt plan kunna lösas genom ett sådant införande. Vad gäller problematiken med forum shopping kommer denna i viss mån endast kunna komma att begränsas genom ett sådant införande. Förordningen är således endast en teoretisk lösning, men den är även alternativ till sin utformning, vilket innebär att den endast presenterar sig som ett alternativ till de inhemska bolagsformerna. Jag tror inte att förordningen vid ett införande, på ett praktiskt plan, skulle kunna få tillräcklig genomslagskraft för att lösa problematiken på etableringsfrihetens område. Det krävs andra åtgärder av mer direkt natur för att lösa dessa.

<p>Brysselkonventionen, Luganokonventionen och Bryssel-I-förordningen syftar till att skapa ett ömsesidigt erkännande av undertecknande länders domstolar och domar i civila och kommersiella mål, för att därigenom effektivisera domstolsprocesserna, öka rättssäkerheten och förenkla den europeiska processföringen över medlemsstaternas gränser. Således är det idag möjligt för en svensk medborgare att, under vissa omständigheter, starta en process mot en tysk medborgare, i exempelvis Italien.</p><p>Medlemsländernas domstolsförfarande kan dock skilja sig avsevärt från varandra, inte minst när det kommer till tiden det tar för en process att handläggas. Italien och Belgien har utpekats som två länder där handläggningstiden är avsevärt mycket längre än i andra medlemsländer. Den långa handläggningstiden kan tillsammans med reglerna om litispendens missbrukas för att bromsa upp alternativt förhindra att en sanktion meddelas. Problemet har speciellt uppmärksammats på det patenträttsliga området.</p><p>Torpedstrategin, som den kallas, syftar till att förhindra alternativt fördröja patenthavarens möjligheter att föra process mot intrångsmakaren. Det som har möjliggjort detta är dels reglerna i det privaträttsliga domstolssamarbetet, dels avsaknaden av ett europeiskt harmoniseringsarbete på patenträttens område och dels de nationella skillnaderna i domstolarnas handläggningstid.</p><p>Förutom att begränsa möjligheten för patenthavaren att skydda sitt patent, vilket på sikt kan leda till att det ekonomiska värdet av patent i urholkas Europa, kan förekomsten av torpedstrategin leda till ett ineffektivt agerande mellan inblandade parter vid en patenttvist.</p><p>Praxis på både nationell nivå och europanivå har dock utvecklats mot ett restriktivt förtydligande av den extraterritoriella jurisdiktionen. Den belgiska domstolen, som länge har varit ett populärt mål för torpedstrategin, har nyligen i två uppmärksammade fall troligen begränsat möjligheten att genomföra ett lyckat torpedförfarande där. Även EG-domstolen förväntas komma med ett utslag som begränsar torpedstrategins framtidsutsikter.</p><p>Den lösning som länge diskuterats i EU är införandet av ett gemenskapspatent som skall vara ett enda patent med samma rättsverkningar i samtliga medlemsstater. Tanken är att gemenskapspatenten skall vara oberoende nationell rätt och att patenttvister angående såväl giltighet som intrång skall avgöras av en central domstol under GD.</p>

<p>Det råder i dagens läge en hård konkurrens mellan såväl bolag på den inre marknaden som mellan olika regioner. Möjligheten till ökat samarbete mellan bolag från olika EU-länder är en viktig del i att stärka Europas och de europeiska bolagens konkurrenskraftighet, vilket exempelvis kan göras genom gränsöverskridande fusioner. Det tionde bolagsdirektivet är således tänkt att möjliggöra och underlätta sammanslagningar av bolag från olika medlemsländer. Den 13 december 2005 kom det dock en dom från EG-domstolen som i viss mån kan tänkas underminera tanken bakom det tionde bolagsdirektivet. I Sevic Systems-domen, uttalar nämligen EG-domstolen att det ändå, trots att det tionde bolagsdirektivet ej ännu trätt i kraft, är möjligt att genomföra en gränsöverskridande fusion mellan två bolag, även om ett sådant förfarande ej är möjligt enligt de berörda ländernas lagstiftningar. Detta uttalande öppnar för en diskussion om hur nödvändigt det tionde bolagsdirektivet egentligen kommer att vara och om det verkligen behövs en harmonisering på området.</p>

<p>En typ av beskattningsregler som finns i de flesta av EU:s medlemsstater är Controlled Foreign Corporation(CFC)-lagstiftning. CFC-lagstiftningen reglerar beskattning av delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster. Den svenska CFC-lagstiftning är bl.a. till för att motverka och hindra internationell skatteflykt. Det kan t.ex. handla om svenska företag som äger företag med säte i s.k. skatteparadis eller lågskatteländer.</p><p>CFC-lagstiftning har länge kritiserats för att strida mot dels etableringsfriheten, dels fri rörlighet för kapital. Redan under arbetet med den nya svenska CFC-lagstiftningen som trädde i kraft 1 januari 2004 ifrågasattes reglernas kompatibilitet med EG-rätten. I september 2006 avgjorde EG-domstolen ett mål, det s.k. Cadbury Schweppes-målet, rörande den brittiska CFC-lagstiftningens kompatibilitet med gemenskaprätten. Detta avgörande kan antas komma att ha stor betydelse i framtiden, inte bara för Storbritannien, utan även för övriga EU-medlemsländer.</p><p>I uppsatsen analyseras hur den svenska CFC-lagstiftningen kan anpassas efter EG-rätten. Vidare utreds och identifieras de problemområden som finns i dagens uppbyggnad av CFC-lagstiftningen samt analyseras betydelsen och konsekvenserna av Cadbury Schweppes-fallet gällande CFC-lagstiftning som EG-domstolen har avgjort.</p>

<p>Denna uppsats utreder huruvida EG-domstolen kan utnyttja sitt tolkningsutrymme utan att överträda den givna och tagna kompetensen. Syftet är att analysera och diskutera EG-domstolens tolkningsutrymme ur ett rättsteoretiskt perspektiv. Det tolkningsutrymme som avses är den behörighet EG-domstolen har enligt EG- fördraget och den utvidgade befogenheten som EG-domstolen har givit sig själv. För att nå detta mål måste en utförlig beskrivning göras av: EU:s institutioner, kompetensfördelningen enligt EG-fördraget, EG-rättens källor, de viktigaste allmänna principerna, de relevanta ?rättslärorna? samt den kompetensfördelning som har utvecklats tillföljd av EG-domstolens agerande. Vid sitt utövande använder sig inte EG-domstolen av en tolkningsprincip. Vid lätta mål används en rättspositivistisk syn. Domstolen utgår här från en systematisk språklig-grammatisk tolkning, om detta inte räcker görs en teleologisk tolkning. Vid mer svårbedömda mål används en rättsrealistisk syn. Utvidgningen av EG-domstolens kompetens medför att domstolen utför legal activism. För att föra samarbetet inom gemenskapen framåt använder sig EG- domstolen av policy vid sina avgöranden.</p>

<p>Det svenska förbudet mot privatimport av alkohol gäller då man via ombud för in alkohol till Sverige. Detta förbud har de senaste åren fått stor uppmärksamhet då det i domstol har tvistats huruvida förbudet strider mot gemenskapsrättens fria rörlighet eller inte. Av denna anledning har Högsta domstolen begärt att få ett förhandsavgörande av EG-domstolen. Syftet med denna undersökning var att utreda om förbudet mot privatimport via ombud står i proportion till målet att skydda den svenska folkhälsan. Problemformuleringen som ställdes var; är förbudet mot privatimport av alkohol via ombud förenligt med EG-rätten? I föreliggande uppsats har olika åsikter redovisats utifrån det svenska perspektivet samt gemenskapens perspektiv. Vidare kan konstateras att många olika åsikter finns om hur en bedömning av förbudet skall göras samt vilken artikel som ska tillämpas. Den slutsats som kan dras utifrån de olika åsikterna är att oavsett om förbudet kommer att prövas mot artikel 28 och 30 eller 31 EG kommer det bli svårt för den svenska regeringen att behålla förbudet i den form det har idag. Det bästa utifrån det svenska perspektivet vore om förbudet mot privatinförsel av alkohol via ombud prövades enligt artikel 31 EG då detta innebär att förbudet i sig inte behöver hävas oavsett utgång.</p>

No description available.