• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 178
  • 37
  • Tagged with
  • 215
  • 215
  • 185
  • 96
  • 80
  • 26
  • 23
  • 21
  • 20
  • 19
  • 19
  • 18
  • 18
  • 18
  • 18
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
111

Uppfyllelseorten för den förpliktelse som talan avser : Artikel 5.1 b) Bryssel I-förordningen vid avtal om utförande av tjänster

Claesson, Ida January 2010 (has links)
<p>Article 5.1 in the Brussels I-Regulation regulates special rules on jurisdiction for contractual disputes. The aims of this thesis are to determine the location as provided under Article 5.1 b), as the place of performance for the obligation in question. The focus of this thesis is the problems that occur when services, according to the contract, are to be performed in several Member States.</p>
112

Taxation on loans from foreign undertakings : The Swedish legislation and its compatibility with the freedom of establishment within the European Union

Nilsson, Therese January 2010 (has links)
<p>On January 1, 2010, the Swedish government changed the national rule on taxation of loans between Swedish companies and their shareholders to also comprise loans granted by foreign companies. By changing the rule to also comprise foreign companies, the government aimed to eliminate the newly discovered tax planning which is carried out by an owner establishing a holding company in another Member State from which he lends tax-free means for private consumption. These proceedings result in major tax revenue losses for Sweden since the shareholder’s income was not taxable in Sweden before the change. This change has been subject for criticism by the consultative bodies in the government bill and in the legal debate. The expression of discontent is due to the fact that the changes do not comply with the freedom of establishment. As far as is known, no one has analyzed whether this statement is correct. Therefore, this thesis aims to provide an answer to whether the changes of the rule on taxation of prohibited loans are compatible with the freedom of establishment and consequently whether the Swedish government made a mistake when changing the rule to also comprise foreign companies. Due to the freedom of establishment, it is prohibited for the Member States to take measures which restrict or make nationals refrain from establishing abroad. Intra-state loans are prohibited why they hardly ever occur and the taxation on loans therefore in practice only applies to foreign companies. Legislation in a Member State which only applies to foreign persons constitutes prohibited discrimination. Further, the high tax burden hinders nationals from taking advantage of another Member State’s more favourable legislation and makes the nationals refrain from establishing in other Member States. It is therefore considered that the rule is restrictive to the freedom of establishment. However, such a restrictive rule as in this case is justified by the aim of preventing tax avoidance taken together with the balanced allocation of taxing power between the Member States. Thus, the government makes Sweden breach EU law since the rule is not proportionate despite the justifications. The rule is too general designed since it is restrictive to all foreign undertakings and not just the holding companies with which the tax planning are performed. Further, there are other less restrictive solutions to the problem which have the same effect as the rule in question.</p>
113

Cohesion of the national tax system : An analysis from a legal certainty perspective

Heyati, Farshid, Kugic, Robert January 2006 (has links)
<p>Direct taxation is an area which has not been harmonized entirely within the European Community. Nevertheless, the ECJ has in its case law stated that even though direct taxation falls within the competence of the Member States, they may not exercise that competence by breaching EC law. At the same time the EC Treaty provides certain exceptions in the form of justifications for national measures resulting in such breach of EC Law. The justification grounds provided by the EC Treaty are, however, limited and general and not suitable for justifying tax measures. That is why the rule of reason has played such an important role within the area of direct taxation. The rule of reason made it possible to in-voke justification grounds that were not expressly mentioned in the EC Treaty. Since the list of justifying grounds, not provided by the EC Treaty, is open-ended, Member States have been invoking several different justifying grounds which were suitable for tax measures. One of those justification grounds which has been used the most is the preservation of the cohesion of the national tax system.</p><p>The first time the cohesion of a national tax system was brought forward as a justifying reason for a restrictive measure was in the Bachmann case. There the ECJ held that the Belgian legislation could be justified on the ground of the cohesion of the national tax system. However, the ECJ has been applying the cohesion justification very restrictively and never accepted it as a valid justification ground after the Bachmann case. What the ECJ has done in subsequent cases is to develop the meaning of the principle and adding new criteria which must be fulfilled in order for the cohesion justification to be successfully invoked. However, during this course the ECJ has been very unclear and inconsistent, harming legal certainty, which taxpayers are supposed to expect. Even in the doctrine, authors have been questioning the validity of the cohesion justification due to the ECJ’s reluctance to accept it again. In connection with recent case law concerning cross-border dividend taxation, voices have been heard, demanding the ECJ to address the cohesion justification once more in order to set out clear boundaries for its application and to disperse the current legal uncer-tainty regarding the matter. As a consequence the aim of this paper is to analyze the appli-cation of the cohesion justification to cross-border dividend situations from a legal certainty perspective. As becomes clear from analyzing recent cross-border dividend cases, the ECJ seems to have departed from earlier established criteria and a new line of thought seems to direct the development towards the introduction and application of new criteria.</p><p>Conclusively, we have found that the application of the cohesion justification by the ECJ has been very inconsistent and that this inconsistency has led to a considerable degree of legal uncertainty, making it difficult to predict the outcomes of future cases. Therefore, we conclude that the ECJ should take the opportunity, which has presented itself in recent cases concerning cross-border dividend taxation, to clarify the cohesion justification and set out clear definitions for how to apply it.</p>
114

The redefinition of private import of alcohol : With focus on products purchased on the Internet and the Swedish legislation

Selander, Caroline January 2006 (has links)
<p>The free movement of goods constitutes one of the fundamental principles of the European Union and entitles goods entrance to the internal market. Sweden had before 1995 few monopolies concerning the import, export, manufacturing, distribution and retail on alcohol, and had to as a result of entering EU abolish four of these. The monopoly on retail, Systembolaget, was retained, and is still today strictly controlled by limited number of stores as well as restricted openly-hours. Systembolaget contributes an important part of the Swedish Alcohol Policy, which main purpose is to limit the accessibility of alcohol in Sweden. Another essential purpose is to prevent alcohol to reach people under the age of twenty, and this is upheld by strict age-controls when purchasing alcohol from Systembolaget.</p><p>Lately it has been argued that the Swedish prohibition of private import of alcohol con-stitutes a restriction of the free movement of goods and in breach of Article 28 EC. The exception of such restriction is presented in Article 30 EC and allows Member States to obtain national trade barriers if a justification based on the protection of the public health could be made. The Commission is of the opinion that the Swedish prohibition constitute such a restriction referred to in Article 28 and is not willing to accept the justification to protection of the public health. The Swedish government however, is reluc-tant to remove the prohibition and argues that consumers that require a certain product can import alcohol through Systembolaget. An elimination of the ban would undermine the core purpose with Systembolaget which is to protect the public health and prevent alcohol to be distributed to people under the age of twenty.</p><p>According to the Alcohol Act a person who has turned twenty can legally import alco-hol to Sweden when he is travelling with the goods if those products are for his personal use. A proposal has been presented to a redefinition of private import, which would in-clude situation where the buyer is not personally travelling with the goods, yet the transportation is carried out on the buyer’s behalf. Such purchases are often referred to distance purchase, and in those situations should the excise duty be laid down in the coun-try where the good was released for consumption. In distance sales the seller is respon-sible for the transportation of the goods but also to pay excise duty on the products in the country of destination.</p><p>A redefinition of private import to include transportation made on the buyer’s behalf could create problems since there is no actual contract between the seller and the transporting-company. Problems can then arise since the seller has no possibility to control that the buyer is of the legal age or guaranteeing that the alcohol is for that person’s use</p> / <p>Den fria rörligheten av varor utgör en grundstomme inom den Europeiska Unionen, vilken erkänner varor från medlemsstaterna tillträde till den gemensamma marknaden. Sverige hade fram till 1995 fem olika monopol som reglerade importen, exporten, tillverkningen, distributionen och försäljningen av alkohol, men var tvungen som ett led i inträdet till EU att avveckla fyra av dessa. Kvar återstod försäljningsmonopolet, Systembolaget, vilket än idag är strikt reglerat genom begränsat antal butiker och öppet-tider. Systembolaget utgör in viktigt beståndsdel i den svenska alkoholpolitiken, vilken har till syfte att begränsa alkoholen och dess skadeverkningar i Sverige. Ett viktigt mål är också att motverka att alkoholen når ut till ungdomar under 20år, varvid strikta kon-troller av ålder sker vid köp på Systembolaget.</p><p>På senare tid har det diskuterat huruvida det svenska förbudet mot privat införsel av alkohol skall anses vara förenligt med den fria rörligheten av varor och den uppställda artikel 28 i EG-fördraget. Där stadgas det att inga importrestriktioner skall hindra varor tillträde till den gemensamma marknaden. Det uppställda undantaget i artikel 30 berättigar medlemsstaterna att behålla en sådan restriktion om det kan anses nödvändigt till skyddet för den allmänna hälsan. Kommission har i ett motiverat yttrande upplyst Sve-rige att förevarande förbud utgör en sådan restriktion som avses i artikel 28 och att förutsättningarna att behålla ett sådant förbud inte kan anses uppfyllda. Den svenska regeringen anser att förbudet fyller en viktig funktion genom att begränsa tillgängligheten av alkoholen på den svenska marknaden, samt upplyser att en konsument som önskar importera särskilda produkter kan göra detta genom Systembolaget. Att tillåta konsumenter att importera fritt skulle försvaga det ursprungliga syftet med Systembolaget, vilket är att skydda den allmänna hälsan och minska risken för att alkohol blir tillgänglig för ungdomar.</p><p>Enligt Alkohollagen kan en person som har fyllt 20 fritt importera alkohol till Sverige under förutsättning att denne reser in med varorna till Sverige och att dessa varor är för hans personliga nyttjande. En föreslagen utvidgning av definitionen privat import kan komma att inkludera varutransporter vilka sker för köparens räkning, ofta kallade distans köp. Detta skiljer sig då nämnvärt från distansförsäljning där säljare står för transporten, och är skyldig att betala punktskatt i destinationslandet för dessa varor. Vid distans köp skall ingen beskattning ske i destinationslandet, under förutsättning att dessa avgifter har betalts i varans ursprungsland.</p><p>En utvidgning av definition av privat import till att innefatta varutransporter organiserade av köparen kan skapa problem då inget riktigt kontrakt föreligger mellan säljaren och transportbolaget. Svårigheter kan då uppstå för säljarens då denne saknar möjlighet att kontrollera att köparen är av påstådd ålder och att alkoholen är avsedd för dennes personliga konsumtion.</p>
115

Ränteavdragsbegränsningar : De nya reglernas förenlighet med den fria etableringsrätten / Interest deduction restrictions : The new rules' compliance with the freedom of establishment

Norén, Eva-Maria, Törling, Nina January 2009 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida de nya reglerna angående ränteavdragsbegränsningar är förenliga med EG-fördragets fria etableringsrätt och om reglerna inte anses vara det - huruvida en sådan inskränkning kan rättfärdigas.</p><p>De nya reglerna avser en begränsning av avdragsrätten för ränteutgifter och gäller vid räntebetalningar mellan företag i intressegemenskap. Avdrag för ränteutgifter får göras under förutsättning att den inkomst som motsvarar ränteutgiften skulle ha beskattats med en skattesats som uppgår till minst tio procent (tio-procentsregeln) enligt lagstiftningen i den stat där det företag i intressegemenskapen som faktiskt har rätt till ränteinkomsterna hör hemma, om företaget bara skulle ha haft den inkomsten. Avdrag får även göras för ränteutgifter i de fall såväl förvärvet som den skuld som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverade. Regeln är ett alternativ till tio-procentregeln och gäller därmed även i de fall ränteinkomsten inte beskattas med minst tio procent. Med ordet huvudsakligen avses 75 procent eller mer.</p><p>De svenska reglerna om ränteavdrag är tillämpliga på dotterbolag med både inhemska och utländska moderbolag. Reglerna får till följd att behandlingen av dotterbolag med inhemskt moderbolag skiljer sig från den av dotterbolag med utländskt bolag eftersom reglerna får den <em>effekten</em> att avdragsförbudet endast drabbar dotterbolag med utländskt moderbolag (under förutsättning att beskattningen är lägre än tio procent samt att transaktionen har affärsmässiga motiv som understiger 75 procent). Reglerna medför att det blir mindre attraktivt för bolag med moderbolag i andra medlemsstater att utöva etableringsfriheten och moderbolagen kan på grund av detta komma att avstå från att bilda eller bibehålla etableringar i Sverige där en sådan bestämmelse finns. EG-domstolen menar att detta resonemang även är tillämpligt då det lånegivande bolaget istället är det utländska moderbolagets dotterbolag som i likhet med moderbolaget är hemmahörande i en annan medlemsstat. Enligt vår mening utgör därför de nya reglerna en inskränkning av den fria etableringsrätten i enlighet med artikel 43 och 48 EG.</p><p>En av de rättfärdigandegrunder som kan motivera en inskränkning av den fria etableringsrätten är skatteflykt. EG-domstolen är beredd att pröva skatteflykt som rättfärdigandegrund under förutsättning att reglerna har som syfte att hindra rent konstlade upplägg. Det är därmed tillåtet att försöka minimera sin skattebörda genom att etablera sig i andra medlemsstater så länge som de åtgärder som bolagen vidtar inte medför att vinstmedlen överförs genom konstlade upplägg.</p><p>Ett konstlat upplägg definieras av EG-domstolen som en etablering där ingen faktiskt ekonomisk verksamhet bedrivs. Ett riktmärke kan till exempel vara att lokaler, personal eller utrustning saknas. Förekommer det således affärsmässiga skäl anser vi att det inte kan röra sig om ett konstlat upplägg eftersom ett rent konstlat upplägg enligt definitionen ska sakna faktisk ekonomisk verksamhet. En affärsmässighet om 75 procent och ett konstlat upplägg om 25 procent är därmed omöjligt då ett konstlat upplägg i stort sett förutsätter noll procents motiverad affärsmässighet.</p><p>Enligt ”rule of reason”–doktrinen kan en nationell regel endast godtas om den är utformad på så sätt att den faktiskt säkerställer det syfte som eftersträvas och den får inte utgöra ett mer ingripande hinder i den fria rörligheten än vad som är nödvändigt för att uppnå syftet med regeln.<sup> </sup>Eftersom reglerna, med den lydelse de har idag, träffar fler transaktioner än de rent konstlade är de oproportionerliga i förhållande till sitt syfte. De kan därmed inte rättfärdigas och utgör således ett hinder för den fria etableringsrätten.</p>
116

The Legality of Transfer Windows in European Football : A study in the light of Article 39 and 81 EC / Reglerade transferperioders legalitet inom den europeiska fotbollen : En studie mot bakgrund av Artikel 39 och 81 i EG-fördraget

Andersson, Daniel January 2009 (has links)
<p>The transfer system was created in order to control player movement between football clubs and has existed since the late nineteenth century. During the negotiation of today’s transfer rules FIFA, UEFA and the Commission found that a breach of contract during the season could upset the balance of competition and therefore should be restricted. It was considered necessary to strengthen the contractual stability and to apply a special rule to preserve the regularity and proper functioning of competition. This was done by the means of a provision stipulating that a football player only can be registered to play with a national association during one of the two registration periods per year, generally known as the transfer windows.</p><p>Sport has never been included in the formal structures of the European Union and the regulation of sport has instead materialized through verdicts from the European Court of Justice. One of the most influential statements emerging from the Court is that sport is subject to Community law in so far it constitutes an economic activity. Consequently, if the activity is economic there is a risk that it infringes EU law. The purpose of this master thesis is to examine the FIFA transfer window system and to determine whether it violates Article 39 and/or Article 81 EC.</p><p>The transfer windows, a regulation strengthened by the ECJ in the case of <em>Lehtonen</em>, restrict the ability of players to seek alternative employment and could therefore be regarded as a violation of the free movement of workers. In order to trigger the Treaty provisions guarding the right of freedom of movement the person in question must be a national of a Member State of the European Union and the activity must have a territorial dimension beyond the borders of a single Member State of the European Union. The person in question must also be engaged in some kind of economic activity. It is, however, clear that football players who are members of the European Union and are applying for a job in another Member State, and are performing at a certain level, fulfil these requirements. Footballers should therefore be considered as workers within the meaning of Article 39 EC and the prohibition of discrimination contained in that article which catches non-discriminatory private collective measures, such as the transfer system, invented by regulatory bodies like FIFA and UEFA.</p><p>When considering the FIFA “windows system” it is clear that it is liable of restricting the ability of players to seek alternative employment in another Member State and should therefore be regarded as a violation of Article 39 EC. Nevertheless, restricted transfer periods have been found by the ECJ to be objectively justified as having sporting benefits in the Belgian Basketball league. It is, however, likely that the “window system”, as it operates in European football, goes beyond what is necessary to achieve team and player contract stability since it is too restrictive and somewhat redundant. Consequently, the FIFA transfer windows do not comply with the requirements of the principle of proportionality and should therefore, if challenged, be regarded as a violation of Article 39 EC.</p><p>The use of transfer windows in European football can also be considered to be an issue for competition law and in particular Article 81 EC. The article prohibits all agreements between undertakings that restrict competition and affect trade between Member States and has the objective to protect consumers, enhance their welfare and to facilitate the creation of a single European market. The ECJ has, however, acknowledged a certain type of sporting rule that, even though it restricts competition, will be granted immunity from Article 81 EC. The FIFA “windows system” should not be regarded as such a rule since it does not fulfil the required conditions.</p><p>The transfer windows do little for the competitive balance within the European football. It may be argued that it preserves the appeal and the unpredictability of the finishing stages of a championship. However, they also prevent clubs from developing their economic activity and restrict the free play of the market forces of supply and demand. Furthermore, the “windows system” hinders certain clubs from raising the quality of their sporting performance since clubs in minor leagues with a closed window are losing their best players to clubs in a better league with an open window, without being able to replace them. All of this affects the small and economically weak clubs and strengthens the position of the financially strong clubs. As a result a few strong clubs will, contrary to the best interest of consumers, continue to dominate European football. The FIFA regulation of transfer windows is therefore likely to fall under Article 81(1) EC.</p><p>It is unlikely that the pro-competitive benefits of the FIFA transfer windows outweigh its restrictive effects since it is improbable that they would be considered the least restrictive means of creating these benefits. Subsequently, the FIFA “windows system” would not qualify for an exemption under Article 81(3) EC and should, if challenged, be void under Article 81(2) EC.</p>
117

Gränsöverskridande förlustutjämning inom EU : En studie med fokus på målet Marks & Spencer

Olsson, Hannes January 2008 (has links)
<p>Ekonomiska nackdelar som uppstår till följd av att en verksamhet bedrivs genom flera självständiga dotterbolag istället för under ett bolag med flera driftställen avhjälps normalt med lagregler om koncernbidrag. Dessa regler är emellertid endast tillämplig på nationella koncerner, dvs. koncerner där samtliga bolag har säte i ett och samma land. Problem uppstår emellertid när de olika dotterbolagen är belägna i olika länder. Denna uppsats behandlar problematiken kring gränsöverskridande förlustutjämningar inom EU. Grunden för uppsatsen är det kontroversiella målet Marks & Spencer där frågan om gränsöverskridande förlustavdrag ställdes på sin spets. Målet fick stor betydelse för rättsutvecklingen i såväl Sverige som övriga Europa.</p>
118

Koncernbidragets begränsning i 35 kap 2 a § IL : En inskränkning av den fria rörligheten för kapital inom EU? / The restriction regarding group relief in 35 kap 2 a § IL : A restriction of the free movement of capital within the EU?

Nordström, Camilla, Nilsson, Sofia January 2015 (has links)
No description available.
119

Svensk alkoholreklam i EU - ett rättsligt perspektiv : Är regleringen och tillämpningen proportionerlig till sitt syfte? / Swedish advertising of alcohol in the European Union – a legal perspective : Is the regulation and application proportional to its purpose?

Henricson, Jenny, Rogemyr, Maja January 2015 (has links)
Sveriges reglering av alkoholreklam präglas av alkoholpolitiska syften och är restriktiv i förhållande till många andra länder. Regleringen innefattar dels ett generellt krav på särskild måttfullhet beträffande all alkoholreklam, men även mer specifika förbud och restriktioner. Lagstiftningen har emellertid kommit att påverkas av EU:s inflytande på området, till följd av medlemskapet. Inom EU förekommer ingen harmoniserad lagstiftning på området för alkoholreklam och det är upp till medlemsstaterna att själva lagstifta om detta. Med medlemskapet följer emellertid vissa åtaganden, bland annat att förhålla sig till principer i rättstillämpningen. Arbetet berör särskilt proportionalitetsprincipen som blir betydande för regleringen av alkoholreklam och dess inverkan på den fria rörligheten. Området för alkoholreklam är föränderligt och de kommersiella intressena bakom är av stor omfattning. Med hänsyn till den digitala utvecklingen på senare tid förekommer idag flertalet nya marknadsföringskanaler vilket har resulterat i svenska lagförslag beträffande striktare reglering på området. Samtidigt har den svenska domstolen på senare tid intagit en mer liberal ställning till förmån för EU:s fria rörlighet. Denna motstridighet är intressant då rättsläget kan anses tämligen oklart. Detta motiverar frågeställningen; ”Är svensk reglering och tillämpning av alkoholreklam proportionerlig till sitt syfte och vidare förenlig med EU-rätt?” Sveriges restriktiva alkoholpolitik och de lagförslag som framförts i linje med detta kan diskuteras med hänsyn till EU-rättens ställning och bedömningsprinciper, men även till det rådande rättsläget i Sverige. På grund av att regleringen och tillämpningen, både på ett svenskt och EU-rättsligt plan, tenderar att skilja sig åt i utvecklingen kan det finnas intresse att diskutera detta. Ett närmande för svensk reglering och rättstillämpning gentemot EU-rätten kan urskiljas genom bland annat svensk praxis på området som fastställer proportionalitetsprincipens betydelse. EU:s inställning kan även anses blivit mer restriktiv genom nya ställningstaganden angående alkoholreklam. Den motsatta utvecklingen kan anses resultera i viss förenlighet mellan Sverige och EU beträffande marknadsföring av alkohol.
120

EU:s rättighetsstadga, datalagringsdirektivet och det svenska efterspelet : en fallstudie i ljuset av EU-rättens särdrag

Hassel, Karin January 2015 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0325 seconds