I takt med att internet växer sig större och större blir influencers en del av vardagen för många unga och de inriktar sig på många olika områden. Syftet med denna studie var att undersöka hur Gen Z upplever att deras investeringsbeslut kan bli påverkade av finansiella influencers, även kallat finfluencers. Gen Z valdes specifikt eftersom tidigare forskning visade att generationen har vissa specifika karaktärsdrag som påverkar deras beteende på sociala medier och som konsumenter. Med utgång i the Theory of Planned Behavior (TPB) utfördes semistrukturerade intervjuer med 12 respondenter som tillhörde Gen Z och hade en disponibel inkomst. Intervjusvaren analyserades sedan genom tematisk analys för att skapa en helhetssyn över hur beteendet kan påverkas. Resultaten från studien visar hur finfluencers kan påverka individer ur Gen Z på olika sätt. Exempelvis kan trovärdigheten hos en finfluencers budskap förstärkas genom att denne har akademisk bakgrund inom ekonomi eller kan presentera tidigare positiva resultat på aktiemarknaden. Det fanns delade meningar om huruvida individer skulle interagera med en finfluencer av sociala skäl men det framgick att individer som saknar kunskaper gällande investeringar löper större risk att bli påverkade av finfluencers. / With the internet growing and growing, influencers have become part of everyday life for youths and they focus on many different areas. The purpose of this study was to examine how Gen Z experiences the influence financial influencers, also known as finfluencers, could have on their investment decisions. Gen Z was chosen because previous research suggests that the generation has certain characteristics that affect their behavior on social media and as consumers. Using the Theory of Planned Behavior (TPB) as a framework, semi structured interviews were held with 12 respondents from Gen Z who also had a disposable income. The answers were analyzed using thematic analysis to create a holistic view of how the behavior can be affected. The results show that finfluencers can affect individuals belonging to Gen Z in different ways. Credibility of influencers can be improved by having an academic degree or being able to present positive results from earlier investment activities. There were differing opinions regarding whether individuals would interact with a finfluencer for social reasons. However, the interviews showed that individuals without relevant knowledge are more at risk of being influenced.

No description available.

Yes / Electronic word-of-mouth (eWOM) plays an important part in consumer purchase decision. The way consumers perceive the persuasiveness of eWOM message can affect their attitude, and purchase intention, and hence sales. Thus, the topic of persuasiveness of eWOM communications has received much attention from scholars. The objective of this paper is to provide a brief review of the existing literature related to the effectiveness of eWOM communications and offer an overview of the determinants of eWOM persuasiveness. This paper contributes to the existing eWOM literature by reviewing the existing studies on eWOM communications, identifying gaps in the current research and providing directions for future research.

Yes / Whilst previous studies indicate perceived company ethicality as a driver of job seekers’ job-pursuit intentions, it is poorly understood how and why ethical market signals actually affect their application decisions. Perceptions of company ethicality result from market signals that are either within the control of the company (e.g. ethical certifications) and from market signals that are beyond the company’s control (e.g. ethical eWoM). Building on communication and information processing theories, this study therefore considers both types of ethical market signals, and examines the psychological mechanisms through which they affect job seekers’ intention to apply for a job. The results from a controlled online experiment show that both types of ethical market signals increase job seekers’ job-pursuit intentions. These relationships are mediated by applicants’ attitude towards the job advertisement, their perceptions of corporate employment image and self-referencing. Consequently, the present study alerts practitioners to consider the effects of company-controlled and non-company-controlled ethical market signals, particularly when aiming to recruit highly-qualified millennial candidates.

Yes / The aim of this research is to synthesise findings from previous studies by employing weight and meta-analysis to reconcile conflicting evidence and draw a “big picture” of eWOM factors influencing consumers’ intention to buy. By using the findings from 69 studies, this research identified best (e.g. argument quality, valence, eWOM usefulness, trust in message), promising (e.g. eWOM credibility, emotional trust, attitude towards website) and least effective (e.g. volume, existing eWOM, source credibility) predictors of intention to buy in eWOM research. Additionally, the effect size of each predictor was calculated by performing meta-analysis. For academics, understanding what influences consumers’ intention to buy will help set the agenda for future research directions; for practitioners, it will provide benefit in terms of practical guidance based on detailed analysis of specific factors influencing consumers’ intention to buy, which could enhance their marketing activities.

No / This SpringerBrief offers a state of the art analysis of electronic word-of-mouth (eWOM) communications and its role in marketing. The book begins with an overview of traditional word-of-mouth (WOM) and its evolution to eWOM. It discusses the differences between traditional and online WOM. The book examines why people engage in eWOM communications, but also how consumers evaluate its persuasiveness. It also looks at the effects of eWOM. The book identifies current gaps in the eWOM research, but also highlights future directions for this growing field. eWOM is an important marketing technique in brand communications, and it plays an important role in modern e-commerce. Marketers become extremely interested in enhancing the power of eWOM developing loyalty programs and building brands. Studying the effect of eWOM can be beneficial for companies. This book should be a good resource for scholars and practitioners that need to understand the pervasive effects of eWOM.

Den konstanta närvaron och fortsatta tillväxten av sociala medier har resulterat i en mängd utmaningar och desslika möjligheter för företag och hela industrier. Idag är Instagram och bloggar två av de mest framstående sociala medierna där användare, konsumenter, marknadsförare, påverkare och organisationer kan skapa synergier för att utöka både närvaro och bredda sin målgrupp.Syftet med denna studie är att befästa hur marknadsförare kan dra nytta av nya marknadsföringstekniker såsom taggar och länkar som påverkar svenska konsumenter i deras köpprocesser online. Studien genomfördes med hjälp av en online-baserad enkät distribuerad till 300 respondenter identifierade genom ett snöbollsurval. Resultaten som har framkommit indikerar att trovärdighet är en viktig komponent i hur konsumenter agerar på nätet och vilka reklambudskap de är benägna att lägga märke till och acceptera. Det har också noterats att taggar och länkar inte nödvändigtvis leder till ett köp, men att taggar och länkar fungerar som mellanhänder som väcker ett intresse bland konsumenterna. Vidare har det fastställts att de konsumenter som faktiskt klickar på en tagg eller länk efter att ha sett dem i större utsträckning faktiskt fullföljer med att göra ett köp, alternativt använder taggen eller länken som en inkörsport för att visa andra produkter på samma webbsida. Slutligen har det framkommit att den största motivationen bakom ett klick på en tagg eller länk är för att fördriva samt ett intresse eller en nyfikenhet kring produkten.Resultaten från denna studie presenteras på engelska och kommer inte agera som en representation av hela Sverige utan snarare som en spegling av existerande attityder inom det berörda urvalet. / The constant presence and continuous growth of social media has resulted in new challenges and opportunities for brands and entire industries. Today, Instagram and blogs are among the most popular and frequently used social media platforms where users, consumers, marketers, influencers, and brands communicate and can join forces to create synergies and expand their presence and widen their targeted audience.The purpose of this study is to establish in which ways marketers can use the new marketing techniques of tags and ad links on Instagram and blogs that affect Swedish consumers in their online purchasing processes. The study was conducted through the distribution of an online self-completion questionnaire to a snowball sample of 300 respondents. The results that have been reached are that trustworthiness connected to the source plays a big role in how consumers decide to act online, and which advertising messages they are likely to seek out and accept. It has also been noted that the occurrence of tags and ad links does not necessarily have to result in a purchase, but that tags and ad links are important intermediaries that catches consumers attention and serves as a gateway. Once the tags and ad links have been noticed there is a great chance that the consumer will follow the link to the specifically linked product and make a purchase, or browse to through other products as a time passing activity, or due to a curiosity or interest in the product.The results of this study are presented in English and will most likely not serve as a representation of the entire Swedish population but more likely as a reflection of the attitudes existing within the concerned sampling frame.

Titel: Relationen mellan brand awareness och eWOM i förhållande till tillit Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Daniel Jonsson och Gabriel-Johan Saliba Handledare: Akmal Hyder och Michelle Rydback Datum: Juni 2019 Syfte: Syftet med studien är att undersöka om relationen mellan trovärdigheten av eWOM och tillit är starkare än relationen mellan brand awareness och tillit.  Metod: I denna studie har vi använt en kvantitativ metod och en webbaserad enkätundersökning för att bekräfta eller förkasta våra fyra hypoteser. Vi fick totalt in 85 svar inklusive diverse bortfall. Dessa svar analyserades sedan i SPSS där deskriptiv analys, korrelationsanalys, faktoranalys och T-test genomfördes. Resultat och Slutsats: När det kom till korrelationen mellan brand awareness och tillit, visade vår empiriska data att det inte fanns en stark korrelation mellan dessa variabler. Detta innebär att vår hypotes som påstod att brand awareness var starkt kopplad till tillit förkastades. De andra tre hypoteserna gällande sambandet mellan eWOM och tillit kunde bekräftas då vi fann en hög korrelation vilket påvisade ett starkt samband mellan dessa variabler. Vi fann att låg trovärdighet påverkade tilliten negativt och hög trovärdighet påverkade tilliten positivt. Vi kunde också bekräfta att anonymitet påverkade trovärdigheten negativt och därmed också tilliten. Detta uppfyllde också studiens syfte. Enligt vår studie kom vi slutligen fram till att eWOM som ansågs trovärdig ansågs som mer tillitsingivande än brand awareness. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar främst till teorin och understryker tidigare forsknings påståenden. Låg trovärdighet påverkar tilliten negativt, hög trovärdighet påverkar tilliten positivt och anonymitet påverkar trovärdigheten på ett negativt sätt vilket leder till låg tillit. Empirin vi producerat ger framtida forskare en plattform att utgå ifrån när det gäller kommande kvantitativ forskning inom liknande forskningsområden. Vi bevisar också att eWOM som betraktas som trovärdig har en starkare korrelation till tillit än vad brand awareness har, vilket kan ge tips och stöd till forskare och företag. Ytterligare presenteras en metodkritik med förslag till förbättringar gällande metod som kan underlätta andra forskares arbeten. Förslag till fortsatt forskning: Det blev uppenbart för oss att vi hade behövt lägga mer tid på att få in fler svar och förbereda ett bredare urval för att få ett mer representativt resultat. Vi tror dessutom att fler faktorer behöver undersökas i samband med brand awareness (exempelvis brand equity) för att se en bredare bild av hur tillit skapas till eWOM som sprids via sociala medier. Vi tror att med hjälp av en annan utformning på enkäten och med hjälp av ytterligare variabler skulle kunnat bevisa att brand awareness faktiskt påverkar tilliten till eWOM. Nyckelord: eWOM, tillit, brand awareness, WOM, trovärdighet, anonymitet. / Title: The relation between brand awareness and eWOM relative to trust Level: Student thesis, final assignment for Bachelor’s Degrees in Business Administration Author: Daniel Jonsson and Gabriel-Johan Saliba Supervisor: Akmal Hyder and Michelle Rydback Date: June 2019 Aim: The aim of this research is to examine if the relation between the credibility of eWOM and trust is stronger than the relation between brand awareness and trust. Method: In this study we applied a quantitative method with the help of a web-based survey to test our four hypotheses. We gathered a total of 85 answers including the non-usable surveys. This empirical data was later analyzed using SPSS. We performed a descriptive analysis, a correlation analysis, a factor analysis and a T-test to prove or reject our hypotheses. Result and Conclusions: The connection between brand awareness and trust was according to our study not strongly correlated. However, we could prove a connection between low credibility and low trust and vice versa. We also found that anonymity played a part and influenced credibility in a way that made eWOM less trustworthy. This proved three of our four hypotheses. We also fulfilled our purpose and proved that eWOMs relation was stronger with trust than the relation between brand awareness and trust. Contribution of the thesis: This research further confirms previous researchers’ findings. Low credibility of eWOM results in low levels of trust and high credibility of eWOM results in high levels of trust.  The anonymity of eWOM affects the credibility in a negative manner, and therefore it also leads to lower levels of trust. We believe that our empiric data should give future researchers a platform to build similar quantitative trust research upon.  We have also proved that eWOM which is seen as credible has a stronger relation with trust than brand awareness has. This finding alone could give inspiration, tips, and guidelines to researchers and companies. We have also included a method criticism which should give future researchers some guidance as well. Suggestions for future research: Future research should however focus on gathering a more representative sample of respondents, which we believe would lead to a better result. To acknowledge more factors and to take more variables into account when researching trust (for example brand equity) would also help future researchers to develop a deeper understanding of this subject. We do believe that a future quantitative survey could further specify their questions and by doing so find a stronger relation between brand awareness and trust than we managed to. Key words: eWOM, trust, brand awareness, WOM, credibility, anonymity.

Sociala medier, som ingår i Web 2.0, används idag av företag och organisationer i stor utsträckning för att exponera sina varumärken och förvalta eller skapa relationer med både befintliga och potentiella konsumenter. Steget till sociala medier har inte alltid varit självklart, särskilt för lyxvarumärken som vissa forskare menade skulle skada deras varumärke och särskiljande associationer som legitimerar deras ställning och status som lyx. Idag är det klart att en övertygande majoritet av lyxmärken har antagit sociala medier och implementerat marknadsföringsstrategier för att hantera det. Om diskussionen för några år sedan var centrerad om lyxmärken skulle ha social medianärvaro, är den mer relevanta frågan idag hur lyxvarumärken ska använda sociala medier samtidigt som varumärket bibehålls. Syftet med denna studie är att undersöka hur varumärkeskapitalet i ett lyxmärke påverkas av sociala medier genom konsumenternas perspektiv för att ge ett svar på hur lyxiga märken ska förhålla sig till sociala medier. Undersökningen är begränsad till konsumentbaserat varumärkeskapital (CBBE) och kommer inte att behandla den finansiella aspekten av varumärkeskapital. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med potentiella konsumenter och ett kvalitativt tillvägagångssätt har applicerats av forskarna. Denna studie visar att ett restriktivt tillvägagångssätt från lyxmärken bör appliceras med en tydlig koppling till deras arv om de vill behålla sin status som lyx. Kanaler som inte kontrollerades av varumärket ansågs vara mer tilltalande att följa och konsumera innehåll från. Vidare drogs slutsatsen att eWOM i likhet med WOM var ett effektivt verktyg för att bygga varumärkeskapital. Det var också en gemensam syn bland respondenterna att konsumtion av ett lyxigt varumärke inte skulle vara lika åtråvärt om varumärket inte var allmänt erkänt av andra. Men detta bör inte kompenseras med en bredare tillgänglighet av lyxvarumärkes fysiska produkter. Därför dras slutsatsen att lyxmärken bör ägna närmare uppmärksamhet åt de fysiska och digitala aspekterna av varumärket samt dess tillgänglighet när de använder sociala medier för marknadsföringsändamål, om de vill behålla eller förstärka deras varumärkeskapital. / Social medias, which is a part of Web 2.0, is today widely used by companies and organisations to expose their brands and nurture or create relationships with both existing- and potential consumers. The step to social media has not always been so certain, especially for luxury brands, which some researchers suggested would potentially damage their brand equity and distinctive associations which legitimise their position, and status as luxury. Today it is clear that a convincing majority of luxury brands have adopted social media and implemented marketing strategies for it. As the discussion, a few years ago were centred around if luxury brands should have social media presence, the more relevant question today is rather how luxury brands should use social media while still maintaining their brand. The purpose of this study is to examine how the brand equity of a luxury brand is affected by social media through the consumer’s perspective to give an answer how luxury brands should relate to social media. The study is limited to consumer-based brand equity (CBBE) and will not regard the financially aspect of brand equity. Data have been collected through semi-structured interviews with potential consumers and a qualitative approach have been deployed by the researchers. This study finds that a restrained approach from luxury brands should be implemented with a clear connection to their legacy if they wish to maintain their status as luxury. Channels which were not controlled by the brand was considered more appealing to follow and consume content from. Furthermore, was it concluded that eWOM in parable with WOM was an effective tool for building brand equity. It was also a common agreement that a consumption of a luxury brand would not be as covet if the brand was not widely recognised by others. But shouldn’t be compensated with a broader availability of the luxury brands products. Therefore, it is concluded that luxury brands should pay closer attention to the physical - and digital aspects of the brand and its availability when using social media for marketing purposes if they wish to maintain or reinforce their brand equity.

Den här uppsatsen undersöker de stilistiska uttryck som går att återfinna på Gina Tricots och Acne Studios Facebook-sidor. Studien utgår från teorier om eWOM, marketing management och consumer communities för att skapa en förståelse för hur och varför konsumenter och varumärken uttrycker sig som de gör på varumärkenas Facebook-sidor.Studien har genomförts med en netnografisk datainsamling av de båda varumärkenas Facebook-sidor under en tremånadersperiod, och analyserats med hjälp av en stilistisk textanalys. De huvudsakliga analyspunkterna har varit funktion, drivkraft, syfte, disposition och stilmarkörer, och studien har analyserat både varumärkes- och konsumentinlägg.Genom metoden har denna studie kommit fram till att det finns tydliga skillnader i hur de båda varumärkena använder sina respektive Facebook-sidor. Ett varumärke som Acne Studios använder sin Facebook-sida som ett medium för att dela nya plagg och kollektioner, medan Gina Tricot istället använder detta medium för att skapa interaktion med sina konsumenter och få återkoppling om vad som kan anses vackert eller gräsligt. Dessa skillnader kan ha sitt ursprung i den positionering som varumärkena valt på marknaden, och studien återkopplar till dessa och försöker med hjälp av teorin förklara varför det inte finns en korrekt användning av Facebook. Studien tar även upp de stilmarkörer som används av konsumenterna, för att se om det finns några kopplingar mellan varumärkets och konsumenternas eWOM. / This study aims to analyze the stylistic expressions that exist on the Facebook pages of Gina Tricot and Acne Studios. The study is based on theories of eWOM, marketing management and consumer communities to create an understanding on how, and why, consumers and brands choose to express themselves in a particular way on Facebook.The study has been operationalized through a netnographic data collection of the brands’ Facebook pages during a period of three months, and which have been analyzed through a stylistic textual analysis. The main aspects of the analysis have been function, incentive, purpose, disposition and the characteristics of the textual style. The study has focused on posts made by both consumers and the brands themselves.Through this method the study concluded that there are significant differences in how the two brands choose to use their Facebook pages. A brand like Acne Studios uses their Facebook page as a medium for sharing new garments and collections, while Gina Tricot uses their Facebook page to create interaction with consumers, and to receive feedback on what the consumers consider to beautiful or hideous. These differences could originate from the positioning that the brands have chosen on the fashion market, and the study reconnects with the theories regarding fashion market positioning to explain why there is not one singular correct way to use a Facebook page. The study also addresses and compares the stylistic expressions of both the consumers and the brands, to see if there are any connections between the stylistics of the two.