This study offers a better understanding of the tourism experiences of at risk youth. A Husserlian phenomenology consisting of semi-structured interviews with a group of at risk youth residing in a treatment centre reveals a broader understanding of the tourism phenomenon as well as the essence of these experiences. Findings revealed that at risk youth value tourism and the opportunities that these experiences provide. The importance of support during this multi-phasic experience contributed to outcomes including increased learning opportunities, liberty to exercise free-choice and independence, skill acquisition, gains in social capital, improved self-perception and ultimately, increased resilience. / October 2016

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) tillhör gruppen motorneuronsjukdomar. Det är en obotlig neurologisk sjukdom som drabbar cirka 200 personer per år i Sverige. De viljestyrda musklerna i kroppen förtvinar vilket leder till att personen får problem med tal och andning. Sjukdomsförloppet varierar beroende på vilken form av motorneuronsjukdom personen drabbas av, vid ALS avlider personen oftast inom 5 år. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers erfarenheter av att leva med ALS samt beskriva de inkluderade vetenskapliga artiklarnas undersökningsgrupp. Metod: En beskrivande litteraturstudie som består av 11 kvalitativa artiklar. Huvudresultat: Några patienter var missnöjda med sjukhusvården, de möttes av okunnig personal och blev skickade mellan olika vårdenheter innan diagnosen kunde fastställas. Det ledde till att patienterna själva fick söka efter svar. Patienterna beskrev flera negativa känslor med diagnosen ALS. Under sjukdomsförloppet uppstod även positiva känslor som gjorde att patienterna fortsatte att kämpa. Patienterna använde sig av olika strategier som existentiella tankar, acceptans för hjälpmedel och att ta hjälp av en utomstående vårdare. Stöd från familj och vänner var betydelsefulla för att uthärda sjukdomen och den förväntade döden. Slutsatser: Personer som drabbats av ALS upplevde en känslomässig bergochdalbana, som pendlade mellan positiva och negativa känslor. För flera patienter var det viktigt att ta en dag i taget för att finna meningsfullhet. Sjukdomsupplevelsen är individuell vid ALS och det är viktigt att sjuksköterskan använder sig av personcentrerad vård. Det är betydelsefullt att sjuksköterskan tar till sig patienters och anhörigas erfarenheter för att bevara dess integritet och autonomi. / Background: Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) belongs to a group of motor neuron diseases. It is an incurable neurological disease that affects approximately 200 people per year in Sweden. The involuntary muscles of the body atrophies which causing the person problems to speak and breath. The disease progression varies depending on the version of motor neuron disease the person suffering, at ALS person usually dies within 5 years. Aim: The purpose of this study was to describe people's experiences of living with ALS and describe the study group of the included scientific articles. Method: A descriptive literature study consisting of 11 qualitative articles. Main Results: Some patients were not satisfied with the hospital care, they were met by ignorant staff and were sent between different care units before a diagnosis could be decided. At the end the patients themselves were searching for answers themselves. Patients describe several negative feelings diagnosed with ALS. During the progression of the disease even positive emotions came and encouraged the patients continue to struggle. Patients used different strategies like existential thoughts, acceptance of aid and help from outside caregiver. Support from family and friends were important to cope with the disease and the expected death. Conclusions: People who suffer from ALS experienced an emotional roller coaster, which commuted between positive and negative feelings. For many patients, it was important to take one day at a time to find meaningfulness. The experience from the illness is individual from ALS and it is important that the nurse uses the person-centered care. It is important that the nurse learn from the patients and relatives experience to preserve the integrity and autonomy.

Bakgrund: Autism spectrum disorder avser funktionsnedsättningar som påverkar det sociala samspelet hos personerna det drabbar. En förälder till ett sådant barn kan uppleva ett ökat behov av stöd, delaktighet och förståelse för att lindra det lidande som uppstår. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelserna av att vara förälder till ett barn med ASD. Metod: De nio bloggar som låg till grund för arbetet analyserades med en narrativ analys. Resultat:  Genom analys av materialet framträdde fem teman. Att ständigt kämpa för sina barns rätt, En känsla av skuld sorg och maktlöshet, Ett behov av förståelse och stöd från omgivningen, Att ha en unik kunskap om sina barn och Att ständigt vara förberedd. Diskussion: Föräldrarnas upplevelser diskuterades i relation till bakgrund och artiklar relaterade till vården av dessa familjer. Vilka svårigheter som uppstått och vägar att minska dessa problem. Konklusion:  Föräldrarna till dessa barn upplever att de är den som har störst kunskap om sina barn. Genom att möta och ta del av föräldrarnas erfarenheter kan avsevärt underlätta för vårdpersonal att stötta och lindra lidande för familjerna. En önskan om ytterligare stöd och hjälp finns hos dessa familjer.

The problem selected for the study in the recent research project was to determine the effectiveness of the Sour Lake, Texas, High School library program as it was reflected through the reading experiences of the thirty-one first-year high school pupils for the year 1945-1946. These reading experiences were analyzed on the basis of the number and the classifications of the books charged from the library by the pupils for use in the various academic subjects. For the purposes of the study, the books were grouped in accordance with the arrangement of the Dewey Decimal System of classification, which is the system used by the school librarian in classifying and cataloging all library materials. Although the principal phase of the investigation involved a study of the books circulated, an analysis was made also of the books and other library materials used for factual information and for special classroom assignments.

The purpose of this study is three-fold: 1. To determine the types, causes, and effects of maladjustments found in elementary children. 2. To suggest means of helping maladjusted children adjust themselves to a complex life. 3. To leave data on file for future reference and the use of future elementary teachers who will be confronted with the problems of maladjusted children.

All school systems throughout the country serve students referred to as at risk. Research documents that these students are at a greater risk of dropping out of school due to characteristics that contribute to school disengagement. By exploring the perspectives of male inmates aged 18-30 regarding their educational experiences, this study's data illuminated how school personnel and the schooling process may theoretically contribute to negative outcomes such as incarceration. The focus of the study was to identify commonalities and phenomena in relation to educational experiences, school engagement levels, deviant behavior, and school staff-student interactions as related to the at-risk student population. Interviews of a sample group of prisoners were utilized to gather rich data from their experiences. A qualitative/phenomenological research method was employed. This study introduced a revised and expanded term to replace the at-risk term when describing students who are at risk of school failure. This new term is COPE (Children Of Promise in Education). The acronym COPEr will be used when referring to the individual student who is at promise for academic success. COPErs will be used when referring to multiple students of promise for academic success. Six themes emerged from the data analysis. The six themes were as follows: characteristics of the respondents as k-12 students, student-staff interaction, engagement, disengagement, negative outcomes, and reflection and advice. An analysis of the themes is represented by quotes from the study's participants. This analysis allowed for the emergence of data that substantively contributes to the gap in the literature pertaining to a continued need for qualitative research examining the schooling experiences of at-risk youth, juvenile delinquents, high school dropouts, and, as in this study, inmates. Few studies have examined the perspectives of inmates regarding their schooling experiences. Most research regarding inmates has examined correctional education within the prison system. After the findings of the study are revealed, the implications of the study are presented. Implications for school staff and student development through communication and positive interaction are addressed. Suggestions for future research related to positive academic and social development of COPErs in the educational system are suggested.

En litteraturbaserad studie har gjorts med analys av nio kvalitativa studier från 2005-2016. Idag överlever fler patienter med medfött hjärtfel tack vare tidig diagnostisering och förbättrade behandlingsmöjligheter. För unga vuxna mellan 13-39 år finns skilda meningar om hur de upplever sitt medfödda hjärtfel. Ett medfött hjärtfel uppstår redan i fosterstadiet, då hjärtat utvecklas. Ungefär en procent av världens barn föds varje dag med ett medfött hjärtfel. En tredjedel av hjärtfelen är varken i behov av operation eller behandling. Hjärtfelet kan förändras över tid vilket gör att uppföljning under livets gång är viktig. Tidigare har det inte varit möjligt för unga vuxna med medfött hjärtfel att växa upp, vilket gör att vuxensjukvården fått en ny patientgrupp. Det gör att det saknas kunskap om vad som kommer vänta de unga vuxna i framtiden. Dessutom har allmänsjuksköterskan inte en traditionell utbildning inom området, trots det kan allmänsjuksköterskan möta den här patientgruppen i sjukvårdens alla vårdformer. För att kunna bemöta unga vuxna på bästa sätt krävs en ökad kunskap om medfödda hjärtfel. Sjuksköterskan bör sätta sig in i patientens livsvärld och på så sätt göra vården personcentrerad. Antalet vuxna med medfött hjärtfel har ökat, vilket gör att fundera kring yrkesval, förmåga att bilda familj och ärftlighet av sjukdomen uppstår. Studiens resultat grundar sig på artiklar från olika delar av världen, vilket gör att upplevelserna kan skilja sig åt beroende på land och sjukvårdssystem. Studiens resultat visar att unga vuxna upplever sitt hjärtfel på olika sätt. En del känner att de har kontroll över sin sjukdom och därmed upplever de sig friska. Hjärtfelet är en del av identiteten och de känner sig inte begränsade i sin vardag, medan andra unga vuxna upplever att det är hjärtfelet som styr och kontrollerar deras liv och de ser sig som inneboende i sin sjukdom. Det kan leda till upplevelser om att vilja ge upp och det kan ha en negativ påverkan på hälsotillståndet. Unga vuxna lever med oro och osäkerhet om sin framtid eftersom den upplevs som oviss. En vanlig upplevelse unga vuxna har är att de känner sig annorlunda. Det kan bero på fysiska begränsningar och operationsärret men den största anledningen är hur de upplever sig bli bemötta från sin omgivning. Studien är tänkt för att sjuksköterskan ska få en ökad förståelse för patientens livsvärld. / Background: Every day approximately one percent of the world's children are born with a congenital heart disease. Life span has increased for patients with congenital heart disease due to early diagnosis and development in recent decades in cardiac surgery. Living with a congenital heart disease got young adults to think about the disease itself, the ability to start a family, sexual activity, pregnancy, childbirth, choice of profession, physical activity and heredity. Today there are more adults than children with a congenital heart disease and the study highlights the experiences of the disease of young adults aged 13-39 years. Aim: The aim of the study was to describe young adults' experiences of living with a congenital heart disease. Method: A literature-based study has been made of qualitative studies retrieved from databases Cinahl and PubMed. The study is based on nine articles from different countries around the world. The articles have been analyzed by content analysis for qualitative studies. Results: The study's analysis resulted in three main themes; "feel different", "to be controlled by the disease," and "to take control of the disease." Conclusion: Living with a congenital heart disease was experienced in different ways, it was splitted opinions if the young adults felt they had control over their heart disease or not. The most common experience was to feel different. The young adults felt anxiety and uncertainty for the future because it could be experienced as uncertain.

Bakgrund: På svenska sjukhus dör cirka sjuttio procent av de som drabbas av hjärtstopp. Eftersom hjärtstopp kan inträffa överallt på ett sjukhus och det inte alltid finns tillgång till defibrillator eller sjukvårdspersonal kan ett hjärtstoppsteams ankomst till platsen för hjärtstopp vara avgörande. Detta då tiden till första defibrillering har ett starkt samband med överlevnad. Syfte: Belysa intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av hjärtstoppsteamets transport inom sjukhuset vid larm om hjärtstopp. Metod: En kvalitativ studie där tolv stycken semistrukturerade intervjuer utfördes på Intensivvårdsavdelningen på ett sjukhus i norra Sverige. Innehållsanalys användes för skapandet av subkategorier och kategorier. Resultat: Ur analysen uppstod tre kategorier och tolv subkategorier. De tre kategorierna var ”Interna och externa resurser”, ”Variabler för olika transportsträckor” och ”Samförstånd mellan olika aktörer”. Slutsats: Många barriärer som kunde påverka hjärtstoppsteamets transport till platsen för hjärtstopp identifierades och utgjordes av bland annat långa avstånd, svårpasserade dörrar, folk och saker i vägen samt ombyggnationer. De hjälpmedel som hjärtstoppsteamet hade till förfogande kunde likaså utgöra hinder, då exempelvis transportmedlet i form av en hjärtstoppscykel identifierades stor och tung. Att identifiera och åtgärda barriärer som fördröjer hjärtstoppsteams ankomst till platsen för hjärtstopp är av vikt då detta påverkar patientsäkerhet och överlevnad för den drabbade. / Background: Among those who suffer from cardiac arrest in Swedish hospitals, there is a 70% mortality rate. Since cardiac arrests can occur in any area of the hospital that might lack defibrillators or hospital personell the arrival of the cardiac arrest team is crucial. Time to initial defibrillation is strongly correlated to survival after cardiac arrest. Aim: To illustrate intensive care nurses’ experiences of the cardiac arrest team’s transportation within the hospital to the location of a cardiac arrest when being dispatched. Method: A qualitative study where twelve semi-structured interviews were conducted at the Intensive care unit in a hospital in the northern part of Sweden. Content analysis was used to create sub-categories and categories. Results: From the analysis three categories and twelve sub-catagories emerged. The three categories were ”Internal and external resources”, ”Variables for different transport distances” and ”Shared understanding between different actors”. Conclusion: Many barriers that could affect the cardiac arrest team’s transportation to the location of a cardiac arrest were identified, includig long distances, doors that were difficult to pass, restricted passage by people and objects, and reconstructions. The assisting devices used by the cardiac arrest team could also compose obstacles. The cardiac arrest bike used during transportation was for example identified as big and heavy. It is of importance to identify and eliminate barriers that delay the arrival of the cardiac arrest team at the location of a cardiac arrest, since patient safety and survival can be affected.

Background: HIV is one of the biggest global epidemics. Historically the HIV-infected persons have faced a discriminative and stigmatizing attitude inside the health care-sector. That form of negative reception has been seen as one of the biggest obstacles to decrease the spread of HIV and to create an equal healthcare sector. Aim: The aim is to highlight how HIV-infected persons experience the reception from health care professionals in countries with low prevalence of HIV. Method: A literature review with nine scientific articles, seven articles were qualitative, one was quantitative and one with mixed method. Results: Two main topics arised: The negative reception and The positive reception. The HIV-infected are still experiencing situations where they are treated with a stigmatized and discriminative attitude from the health care-professionals. The result, however, indicates that the reception has improved. The HIV-infected experienced that the positive interactions widely exceeded the negative. Conclusion: HIV-stigmatization is still a major issue within the health care sector. The HIV- infected, however, experience the stigmatizing reception in more isolated cases today and the positive reception widely exceeded the negative stigmatizing reception. The HIV-infected experienced health care professionals with high knowledge to give a better reception. / Bakgrund: HIV är en av de största globala epidemierna. HIV-drabbade personer har historiskt bemötts av en diskriminerande och stigmatiserande attityd inom hälso- och sjukvårdssektorn. Den formen av negativt bemötande har ansetts vara ett av de största hinder som finns för att minska spridningen av HIV och för att skapa en likvärdig hälso- och sjukvårdssektor. Syfte: Syftet är att belysa hur HIV-drabbade personer upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen i länder med låg prevalens av HIV. Metod: Litteraturöversikt med nio vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa, en var kvantitativ och en med mixad metod. Resultat: Två huvudteman framkom: Det negativa bemötandet och Det positiva bemötandet. De HIV-drabbade upplever fortfarande situationer där de blir bemötta med en stigmatiserande och diskriminerande attityd från hälso-och sjukvårdspersonal. Resultatet tyder dock på bemötandet har förbättrats. De HIV-drabbade upplevde att det positiva bemötandet vida överskred de negativa. Slutsats: HIV-stigmatiseringen är ett fortsatt stort problem inom hälso- och sjukvårdssektorn. De HIV-drabbade upplever dock det stigmatiserande bemötandet i mer enstaka situationer idag och det positiva bemötandet överskred vida det negativa stigmatiserande bemötandet. HIV-drabbade upplevde att hälso- och sjukvårdspersonal med hög kunskap generellt gav ett bättre bemötande.

Titel: Kvinnors upplevelser efter att ha genomgått hysterektomi. Bakgrund: Hysterektomi är ett kirurgiskt ingrepp där livmodern avlägsnas. I Sverige genomgår årligen cirka 10 000 kvinnor hysterektomi. Indikationer för hysterektomi kan vara onormala blödningar, postpartum blödning och myom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser efter att ha genomgått hysterektomi. Metod: En litteraturstudie som grundas på åtta kvalitativa studier. Resultat: Resultatet har presenterats i tre huvudkategorier samt sex underkategorier. Anpassning till ett ”nytt liv” – nya möjligheter och att hantera situationen. Förlusten av det reproduktiva organet – infertilitet och kvinnlighet samt sexualitet och relationer. Emotionella påfrestningar – reaktioner och återupplevelser samt bemötande i sjukvården. Konklusion: Upplevelserna bland kvinnor som genomgått hysterektomi är individuella. Det är därför viktigt att sjuksköterskan aktivt lyssnar på kvinnans berättelse om sin situation. Det behövs mer kvalitativ forskning om hur kvinnor upplever bemötandet av sjukvårdspersonal i samband med hysterektomi för att sjuksköterskan ska kunna ge adekvat och personcentrerad omvårdnad. / Title: Women’s experiences after gone through hysterectomy. Background: Hysterectomy is a surgical procedure where the uterus is removed. In Sweden approximately 10 000 women undergo hysterectomy annually. Indications for hysterectomy can for example be abnormal bleedings, postpartum haemorrhage and uterine fibroids. Aim: The aim of this literature study was to illuminate experiences of women who had undergone hysterectomy. Methods: A literature study based on eight qualitative studies. Results: The results were presented in three main categories and six subcategories. Adaption to a ”new life” – new opportunities and to handle the situation. The loss of the reproductive organ – infertility and femininity and sexuality and relationships. Emotional strains – reactions and re-experiences and treatment in healthcare. Conclusion: The experiences of women who have undergone hysterectomy are individual. Therefore, it is of importance that nurses actively listen to the woman's story about her situation. There is a need for more qualitative research regarding women’s experiences of the hospitality from the healthcare providers during hysterectomy so nurses can provide adequate and person-centered care.