No description available.

Bakgrund: HIV är en infektionssjukdom som kan överföras vid bland annat oskyddade samlag, via blod och transplanterad vävnad. Då det idag finns antivirala läkemedel ses HIV inte längre som en dödlig utan en kronisk sjukdom. Personer med HIV/AIDS upplever att sjukdomen påverkar den fysiska och psykiska hälsan negativt. Sjuksköterskor har bristande kunskaper om sjukdomen samt är ovilliga att ge omvårdnad till dessa personer. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva personers upplevelser av att leva med HIV/AIDS. Metod: Litteraturöversikten baserades på 13 artiklar med kvalitativ design som analyserades enligt Fribergs femstegsmodell. En induktiv ansats användes. Resultat: Huvudtemat stigmatisering identifierades tillsammans med temat transition med tillhörande fem underteman samt temat rädsla med tillhörande tre underteman. Slutsats: Personerna med HIV/AIDS upplevde sig stigmatiserade av närstående, i samhället och i kontakt med hälso- och sjukvården. För att stigmatiseringen ska upphöra behöver sjuksköterskor mer kunskap om HIV/AIDS. För att nå ett personcentrerat förhållningssätt behöver sjuksköterskor se personerna bakom sjukdomen samt medvetandegöra sina attityder och förutfattade meningar mot personerna som lever med HIV/AIDS. / Background: HIV is an infectious disease which can be transmitted through for example unprotected sexual intercourse, through blood and transplanted tissues. Because of today’s antiviral drugs HIV is seen as a chronic disease instead of a mortal. People with HIV/AIDS experience that the disease affects the physical and mental health negatively. Nurses have poor knowledge about the disease and are reluctant to give care to these people. Aim: The aim of the literature review was to describe people's experiences of living with HIV/AIDS. Method: The literature review was based on 13 articles with qualitative design which were analyzed according to Friberg’s five-step model. An inductive approach was used. Results:  The main theme stigma was identified along with the theme transition with five sub- themes and the theme fear with three sub- themes. Conclusion: People with HIV/AIDS felt stigmatized by family, society and in contact with health services. To reduce stigma nurses need more knowledge about HIV/AIDS. To reach a person-centered approach nurses need to see the people behind the disease and raise awareness of their attitudes and prejudices against people living with HIV/AIDS.

Varje år genomförs omkring 700 organtransplantationer i Sverige. Patienter som genomgått en organtransplantation har en ständig risk för avstötning. Avstötning innebär att det transplanterade organet stöts bort och slutar fungera på grund av kroppens immunförsvar. Oavsett var transplantationen utförs så följs patienterna upp på sin hemort. Därför är det av stor vikt att som sjuksköterska inneha kunskaper om patienters upplevelser om avstötning. Syftet med litteraturstudien var därför att beskriva patienters upplevelser om avstötning efter en organtransplantation. För att uppnå syftet med studien utfördes en litteraturstudie, där fyra kategorier framstod i resultatet: Det ständiga hotet, En oönskad livssituation, Fångad i behandlingsregimen och Att finna styrka i vardagen. Avstötning är en upplevelse av ett ständigt hot som även kan medföra att patienter upplever ett emotionellt trauma. Patienterna känner sig tvungna att följa den utvalda behandlingsregimen för att undvika en avstötning. Efter en upplevd avstötning behöver patienterna använda sig av olika strategier för att kunna hantera vardagen. Ytterligare forskning om ämnet behövs för att kunna möta denna patientgrupps vårdbehov. / Each year about 700 organ transplants are performed in Sweden. Patients who have had an organ transplant are at constant risk of graft rejection. Graft rejection means that the transplanted organ is rejected and stops functioning because of the body’s immune system. Regardless of where the transplant is performed the patients are followed up at their domicile. Therefore it is of great importance that the nurse has knowledge about patients’ experiences in conjunction with graft rejection. The purpose of this study was to describe patients' experiences of graft rejection after organ transplantation. To achieve the purpose of this study a literature review was conducted, in which four categories emerged in the results: The constant threat, An undesirable situation in life, Caught in the treatment regimen, and To find strength in everyday life. Rejection is an experience of a constant threat that may cause patients to experience an emotional trauma. Patients feel obliged to follow the chosen treatment regimen to prevent rejection. After an experienced rejection, patients need to use different strategies to cope with everyday life. Further research on the topic is needed to meet the care needs of this patient group.

Bakgrund: Förekomsten av fetma runt om i världen har ökat sedan flera år tillbaka. I Sverige har andelen personer med fetma tredubblats sedan 1980-talet och fetma klassas idag som ett folkhälsoproblem. Fetma medför ökad risk att drabbas av ett flertal hälsoproblem. Det resulterar i att personer med fetma ofta har ett större sjukvårdsbehov i jämförelse med personer med normal kroppsvikt. Med anledning av detta ställs högre krav på sjukvården att klara av att erbjuda dessa patienter god och säker vård. Forskning har visat att personer med fetma ibland undviker att söka vård på grund av dåligt bemötande och andra brister i sjukvården Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda och bemöta patienter med fetma. Metod: En litteraturöversikt baserad på tretton vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Resultat: Sjuksköterskor upplevde brister i utrustning och omgivning som hinder i vården av patienter med fetma. Bristerna ansågs medföra sämre vårdkvalité för patienter med fetma och upplevdes också som en säkerhetsrisk för både patienter och personal. Patienter med fetma upplevdes ha större omvårdnadsbehov än patienter med normal kroppsvikt och omvårdnadsarbetet ansågs vara tyngre och mer tidskrävande. Sjuksköterskor upplevde det som svårt att bemöta patienter med fetma och var rädda för att bli anklagade för stigmatisering. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att de inte kunde erbjuda patienter med fetma god och säker vård på samma villkor som en patienter med normal kroppsvikt. Anpassning av utrustning, utrymmen och utökade personalresurser kan bidra till att förutsättningarna för en jämlikvård oberoende av patientens vikt ökar. Eftersom bemötande är en central del av personcentreradvård medför svårigheter att bemöta patienter med fetma ett hinder i tillämpningen av personcentreradvård. Vilket också bidrar till att dessa patienter vårdas på andra villkor än patienter med normal kroppsvikt. / Background: The prevalence of obesity around the world has increased for several years. In Sweden, the proportion of obese people has tripled since the 1980s and obesity is today classified as a public health problem. Obesity increases the risk of suffering from multiple health problems, which results in obese people often having greater medical needs compared to individuals with normal body weight. This puts higher demands on the health service to be able to offer these patients good and safe care. Research has shown that obese people sometimes avoid seeking care because of shortcomings in medical care. Aim: The purpose of the study was to describe nurses' experiences of caring for and meeting obese patients. Method: A literature review based on thirteen scientific articles by both qualitative and quantitative nature. Result: Nurses experienced deficiencies in equipment and surroundings as obstacles in the care of obese patients. The deficiencies were considered to result in poor quality of care for these patients and were also seen as a safety risk to both patients and staff. Obese patients was perceived to have higher care needs than patients with normal body weight and caring for them was considered to be heavier and more time consuming. Nurses felt that it was difficult to meet obese patients and was afraid of being accused of stigmatization. Conclusion: Nurses felt that they could not offer obese patients good and safe care under the same conditions as to patients with normal body weight. Adaptation of equipment, facilities and increased personnel resources can contribute to better conditions for equal care regardless of the patient's weight. Meeting the patient is a central part of person-centered care and difficulties in meeting obese patients is an obstacle in the implementation of person-centered care. Which also contributes to poorer conditions for these patients than patients with normal body weight.

No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskor berör patienter, ibland med en speciell intention till exempel för att trösta, andra gånger på grund av nödvändighet för att kunna utföra arbetsuppgifter. Dessa två typer av beröring benämns expressiv respektive instrumentell beröring. Beröring har visat sig kunna stärka relationen sjuksköterskor och patienter emellan, samt främja patienters välbefinnande. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vuxna patienters upplevelser av fysisk beröring inom somatisk vård. Metod: Metoden för studien var en litteraturöversikt. Resultat: Fyra huvudteman och två subteman återfanns i analysen; att bli sedd som människa med subtemat kommunikationens betydelse för upplevelsen av att bli berörd, hur beröring kan ingjuta förtroende och trygghet, betydelsen av att ha kontroll och att inte vilja ha en manlig sjuksköterska med subtemat inställning till kön avseende intim beröring. Diskussion: Det framkomna resultatet bidrar till kunskapen om hur patienter upplever fysisk beröring vid omvårdnad, och kan implementeras i sjuksköterskors vårdarbete med patienter för att göra vården mer patientcentrerad. Dock anser författarna att vidare forskning inom detta område behövs för att bidra till kunskap om patienters upplevelser av beröring och en ökad förståelse som kan generera i en mer patientcentrerad vård. / Background: Nurses use touch on a daily basis in their work. They use touch to comfort, and because of necessity in their job assignments. These two kinds of touch are called expressive and instrumental touch. Touch has been shown to strengthen the relationship between nurses and patients, also to support patients’ well-being. Aim: The aim of this literature review was to illustrate adult patients’ experiences of touch in somatic care. Method: The method for the study was a literature review. Results: Four main themes and two subthemes emerged in the analyze; to be seen as a human being with the subtheme the meaning of communication in the experience of being touched, how touch can convey trust and security, the meaning of being in control and to dislike a male nurse with the subtheme attitudes towards gender regarding intimate care. Discussion: The outcome highlights the importance of making nursing care more patient-centered. Yet the authors consider that further research in this domain is needed about patients’ experience of touch to enable better patient-centered care.

Bakgrund: Incidensen av höftfrakturer är som störst i Sverige och drabbar främst äldre människor. Eftersom de äldre vanligtvis har fler sjukdomar involveras flera personalkategorier vilket gör att patienterna tillhör en av de mest vård- och resurskrävande grupperna inom sjukvården och att det betraktas som ett folkhälsoproblem. Det är svårt för patienterna att återfå samma funktion som innan frakturen. Därför är ett snabbt omhändertagande och en tidig mobilisering avgörande för hur utgångsläget ska påverkas. Syfte: Syftet var att beskriva äldre patienters upplevelse av omvårdnad vid en höftfraktur från akut omhändertagande till hemgång från sjukhus. Metod: Litteraturstudien baseras på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet som framkom består av tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Upplevelsen av att inte känna sig sedd med underkategorierna ovisshet och hjälplöshet. Upplevelsen av att känna säkerhet med underkategorierna tillit, trygghet och delaktighet och slutligen upplevelsen av att känna hopp med underkategorierna tacksamhet och självständighet. Slutsats: Omvårdnaden är av betydelse för hur den äldre patientens återhämtningsmöjligheter ser ut. Genom kunskap, samspel och ett gott bemötande från vårdpersonalen kan lidandet för patienten minskas och situationen bli mer hanterbar.

Resources are often unevenly distributed through the environment, resulting in a challenging task for insects to locate food, mates and oviposition sites. Consequently, there is an ongoing need to unravel how insects rely on behavioural and sensory traits while searching for resources in heterogeneous environments. In the first part of this thesis, I addressed this issue by studying how neighbouring resources can affect the likelihood of insects finding their preferred host resources. These effects of neighbouring resources are commonly referred to as associational effects, and are expected to result from limitations in the sensory physiology of insects. Such limitations constrain the insect’s ability to correctly evaluate resource quality at the different steps involved in insect search behaviour. Furthermore, I determined whether the physiological state of an insect, and sensory experiences made during larval stages, can affect host search behaviour in heterogeneous environments. By comparing the behaviour of Drosophila melanogaster in environments with single and multiple resources, I found that the presence of neighbouring recourses increased the selection rates for attractive resources, while it decreased the selection rates for less attractive resources. These effects are referred to as associational susceptibility and associational resistance respectively. Furthermore, by studying oviposition behaviour, I found that during these small-scale behavioural decisions, associational effects are mainly governed by gustatory mediated selection and less by olfactory mediated selection. The oviposition assay eliminated potential misinterpretations of resource quality along the different steps of search behaviour, hence the results suggested that associational effects rely on distinctive selection behaviour between resource types rather than on sensory constraints. In the second part of this thesis I determined whether natal experiences can be used by insects as sensory shortcuts to find host resources, and whether this leads to better larval performance on those selected host resources. For this purpose, I studied the interactions between the larval parasitoid Asecodes lucens and the oligophagous leaf beetle Galerucella sagittariae. The results showed that the relationship between oviposition preference and larval performance, of both insect species, depends on an interactive effect between the insects’ natal origin and the quality of the different host resources. Moreover, I found that the natal origin was a better predictor for the adult host preference, rather than for larval performance. This suggests that, aside from the actual quality of the host resources, locating any suitable host might be even more limiting for the female’s fitness. / <p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 2: Accepted. Paper 3: Submitted.</p>

Background: Nowadays people more often are surviving intensive care, which makes it important to increase the knowledge about the experiences. Illusions, nightmares and unreal experiences are common and often linger for quite some time. Aim: The aim of the study was to illuminate patients' experiences after intensive care. Method: A literature-based study of 16 qualitative studies was conducted Results: A lot of the patients have difficulties moving on, and are haunted by their experience. Memories from the hospital stay are often hazy, and evokes a sense of lacking a part of their life story. There is a need to understand in order to move on. Despite of this, some of the patients manage to find happiness. They find a new meaning in life, and learn to look at things from a brighter side. Conclusion: To process the experience, there seems to be a need of further support. Also, patients need to receive more information about what to expect after discharge.

Titel: En omvälvande erfarenhet för föräldrar- en litteraturstudie om att få ett för tidigt fött barn. Bakgrund: Cirka 5 % av alla barn som föds årligen i Sverige är för tidigt födda. Flera studiers resultat visar att det är påfrestande för föräldrar till för tidigt födda barn att vistas på en neonatalavdelning. Trots att detta ämne är väl beforskat visar nutida studier att det finns delar i omvårdnaden som kan förbättras. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars erfarenheter av tiden på en neonatalavdelning med deras förtidigt födda eller lågviktiga barn. Metod: En litteraturstudie genomförd med tolv artiklar med kvalitativt resultat. Resultat: Tre huvudkategorier och sex underkategorier identifierades. Huvudkategorierna innefattar: att få vara nära sitt barn, föräldrars behov av information, kommunikation och stöd och föräldrars erfarenhet av miljön på neonatalavdelningar. Konklusion: Sjuksköterskor har stor inverkan på hur föräldrar upplever tiden på neonatalavdelningen. En viktig uppgift för dem är att involvera föräldrar i vården och se dem som en del av deras barns vårdteam. Inte enbart för föräldrars skull utan även för barnens välmående.   Nyckelord: Föräldrar, neonatalavdelning, erfarenheter, prematur. / Title: A transformative experience for parents- a literature study about having a prematurely born infant. Background: Approximately 5 % out of all children born annually in Sweden are born prematurely. Several studies' results show that it is stressful for parents of premature infants to stay at a neonatal unit. Although this topic is well researched, recent studies show that there are parts of the care that could be improved. Aim: The aim of this study was to describe parents' experiences of the time spent at a neonatal unit with their premature or low birth weight infants. Methods: A literature study was conducted from twelve articles with a qualitative result. Results: Three main categories and six subcategories were identified. The main categories included: being allowed to be close to ones child, parents need of information, communication and support and parents experience of the enviorment at the neonatal unit. Conclusion: Nurses have a major impact on how parents perceive their time at the neonatal ward. An important task for them is to involve parents in the care and to see them as part of their child's healthcare team. Not only for the parents sake but also for the infant's well-being.   Keywords: Parents, NICU, experiences, premature.