Bakgrund: Närstående inom palliativ vård har ofta en vårdande roll samtidigt som de själva är i behov av stöd då deras livssituation ofta är mentalt och emotionellt påfrestande. För att kunna ge ett adekvat stöd behöver vårdpersonal kunskap om hur närstående inom den palliativa vården upplever sin livssituation. Syfte: Syftet var att undersöka hur närstående inom den svenska palliativa vården upplever sin livssituation. Metod: De elva vetenskapliga originalartiklar till denna litteraturöversikt identifierades via sökningar i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Vedertagna riktlinjer användes för granskning av resultatstudierna och data analyserades genom att jämföra likheter och skillnader samt vidare identifiera teman i materialet. Resultat: I resultatet framkom sex teman; Att få information och att vara delaktig, Att bli sedd och bekräftad, Att få en paus, Att inte behöva upprätthålla en fasad, Att uppleva ensamhet samt Att uppleva olika former av förlust. Genomgående i de teman som framkom var att relationen med vårdpersonalen påverkade de närståendes upplevelse kring sin livssituation. Diskussion: I diskussionen togs de centrala fynden i resultatet upp och relateras till Watsons teori om mänsklig omsorg samt konsensusbegreppet hälsa för att få en djupare förståelse för hur de närståendes livssituation inom den palliativa vården kan påverkas. Relationen mellan de närståendes livssituation och deras hälsa behöver ses ur ett holistiskt perspektiv och genom en vårdande relation kan vårdpersonal stödja närstående i deras livssituation och främja närståendes hälsa. / Background: Relatives´ within palliative care often end up with a caring role, and are at the same time in need of support themselves due to their own life situation being both mentally and emotionally demanding. In order to give adequate support, health care professionals need knowledge about how the relatives´ within the palliative care experience their life situation. Aim: The aim was to examine how the relatives´ within palliative care in Sweden experience their life situation. Method: The eleven original articles in this literature review was identified by searching the databases of CINAHL Complete and Pubmed. Accepted guidelines were made for review and data was analyzed by comparing similarities and differences and further identifying themes in the material. Results: The result revealed six themes; To get information and to participate , To be seen and to get acknowledged, To get a break, To not have to keep up appearance, To experience loneliness and To experience different types of loss. Throughout all the themes showed that the relation between the health care professional and the relatives´ affected how the relatives experienced their life situation. Discussion: In the discussion the central findings of the result was brought up and related to Watsons theory of human caring and the concept of consensus health to get a deeper understanding of how the relatives´ life situation within palliave care can be influenced. The association between the relatives´ life situation and their health needs to be seen from a holistic perspective and a through a caring relationship can health care professionals support the relatives´ life situation and promote the relatives´ health.

BAKGRUND: Att uppleva existentiellt lidande är en naturlig del av att vara människa. Att lindra lidande ingår i sjuksköterskors ansvarsområde. En god kommunikationsförmåga krävs för att skapa ett samtal som lindrar lidandet. SYFTE: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter med existentiellt lidande. METOD: Litteraturbaserad studie grundad på fjorton kvalitativa vetenskapliga artiklar. RESULTAT: Ur analysen av datamaterialet framkom tre kategorier såsom: Strävan mot lindring, hinder för ett adekvat professionellt yrkesutövande och professionell och personlig påverkan med nio underkategorier. KONKLUSION: När sjuksköterskor får utbildning och kunskap i hur existentiellt lidande kan hanteras blir de betydligt bättre på att tillgodose patienters behov av detta. Avsaknad av tydliga regelverk, som betonar vikten av att se patienters existentiella lidande, gör att den delen av omvårdnaden hamnar i skymundan. / BACKGROUND: To experience the existential suffering is a natural part of being human. To relieve suffering is part of nurses' responsibility. It requires good communication skills to create an encounter to alleviate the suffering. OBJECTIVE: To elucidate nurses' experiences of meeting patients with existential suffering. METHOD: Literature-based study, based on fourteen qualitative research articles. RESULTS: Three categories emerged from the analysis: Striving towards alleviation, barriers to adequate practicing professional and professional and personal impact with nine subcategories. CONCLUSION: When nurses are educated and get the knowledge about how existential suffering can be managed, they become much better at meeting the needs of patients. Lack of a distinct regulatory framework which emphasizes the importance of recognizing patients' existential suffering, puts that part of caring in the background.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska i den somatiska vården innebär främst att möta patienter som har fysisk ohälsa, men även patienter med psykisk ohälsa som söker vård. Många sjuksköterskor inom den somatiska vården känner osäkerhet i mötet med patienter med psykisk ohälsa och upplever att de varken har utbildning eller erfarenhet hur dessa patienter ska bemötas. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors attityder, känslor och upplevelser i mötet med patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård samt synliggöra vilka faktorer som påverkar sjuksköterskan i mötet med dessa patienter. Metod: Undersökningsmetoden var en systematisk litteraturstudie. Tio kvalitativa studier analyserades och sammanställdes. Resultat: I resultatet framkom två teman. Det första temat var negativa och positiva attityder, känslor och upplevelser hos sjuksköterskorna i mötet med patienter med psykisk ohälsa. De negativa handlade i många fall om frustration, misstro och osäkerhet medan de positiva handlade om ett ansvarstagande och positivt synsätt i mötet med patienterna. Det andra temat handlade om faktorer som påverkade sjuksköterskorna. De faktorer som påverkade var kunskap och utbildning, tid och organisation samt vårdmiljö och samarbete. Slutsats: Sjuksköterskor i den somatiska vården har flera negativa men även positiva attityder, känslor och upplevelser i mötet med patienter med psykisk ohälsa. Ökad utbildning och kunskap leder till mindre negativa attityder, känslor och upplevelser samt ökar tryggheten hos sjuksköterskorna. Även tid, organisation, vårdmiljö och samarbete är faktorer som påverkar sjuksköterskorna och behöver ses över och utvecklas. Nyckelord Upplevelser, attityder, sjuksköterskor, psykisk ohälsa. / ABSTRACT Background: Working as a nurse in somatic care means primarily to meet patients who have physical illness, but also patients with mental illness who seek care. Many nurses in somatic care feel insecure in the meeting with mental ill patients and feel that they neither have the training or experience how these patients should be treated. Objective: The purpose of this study was to investigate nurses' attitudes, feelings and experiences in the meeting with mental ill patients in somatic care and show which factors affect the nurse in the meeting with these patients.   Method: The survey method was a systematic literature review. Ten qualitative studies were analyzed and summarized. Result: The result revealed two themes. The first theme was negative and positive attitudes, feelings and experiences among nurses in meeting patients with mental illness. The negative was in many cases about frustration, disbelief and uncertainty while the positive was about a responsible and positive approach in the meeting with the patients. The second theme was about the factors affecting nurses. The factors that affected were knowledge and training, time and organization, and healthcare environment and cooperation.   Conclusion: Nurses in somatic care has several negative but also positive attitudes, feelings and experiences in the meeting with patients with mental illness. Increased education and knowledge leads to less negative attitudes, feelings and experiences and increase security among the nurses. Even time, organization, healthcare environment and cooperation are factors that affect the nurses and should be reviewed and developed. Keyword Experiences, attitudes, nurses, mental illness

Bakgrund: Bedside rapportering kan göra patienterna mer delaktiga i vården vilket kan medföra ett patientcentrerat förhållningssätt.  Både sjuksköterskan och patienten involveras genom bedside rapportering som kräver likväl ett patientcentrerat förhållningssätt som en god kommunikativ förmåga hos sjuksköterskan. Studier visar att patienter kan uppleva brister i sjuksköterskans kommunikativa förmåga, som att sjuksköterskan inte delger tillräcklig information samt gör egna antaganden om patientens behov. Kunskap om erfarenheter av bedside rapportering behöver därmed belysas. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av bedside rapportering ur ett sjuksköterske- och patientperspektiv samt beskriva de undersökningsgrupper som valdes ut i de granskade studierna. Metod: Beskrivande litteraturstudie med tio vetenskapliga studier av kvalitativ eller mixad ansats som kodades och kategoriserades. Litteratursökningarna gjordes i PubMed med fritext och MeSH-termer. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskornas kommunikativa förmåga i samband med bedside rapportering är viktig för att göra patienterna delaktiga. Bedside rapportering gav en stärkt relation mellan sjuksköterskorna och patienterna samt minskade risken för felaktig information. Bedside rapporten ansågs vara mer effektiv men väckte frågor angående konfidentialitet och sekretess. De flesta deltagarna i de inkluderade studierna var kvinnor. Nio av tio utfördes i Australien på olika avdelningar, exempelvis medicinavdelningar. Slutsats: Patienter ville veta vad som pågick i deras vård och sjuksköterskor beskrev att bedside rapportering ökade patienternas delaktighet. Bedside rapportering väckte även frågor angående konfidentialitet och patientcentrerad vård och kräver att sjuksköterskan har en god kommunikativ förmåga. / Background: Bedside handover can make the patients more involved in their care wich can contribute to a patient-centered approach. Both nurses and patients can get involved through the bedside handover wich requires a patient-centered appoach and puts demands on the nurses communicative ability. Studys show that the patients experience flaws in the nurses ability to communicate, like if the nurse doen’t provide enough information and makes assumption about the patients needs. Knowledge about experiences of bedside handover is therefore required. Aim: The aim was to describe experiences of bedside handover through a nurse and patient perspective and also to describe the sample group used in the audited studies. Method: A descriptive literature review with ten scientific articles using a qualitative and mixed method approach that were coded and categorized. The search for literature were made in PubMed using free text and MeSH- terms. Result: The nurses communicative abilities associated with bedside handover was important in making the patients more involved in their care. Bedside handover provided a strengthened relationship between the nurses and the patients and also limited the risks of incorrect information. The bedside handover was concidered beeing more effective but raised questions regarding confidentiality and secrecy. Most of the participants in the included studys were women. Nine out of ten were conducted in Australia on different wards, for example medicinewards.  Conclusion: The patients wanted to know whats going on regarding their care and the nurses described that bedside handover increaced the patients inolvment in care. Bedside handover raised questions about confidentiality and patient-centered care wich demands that the nurses have a good communicative ability.

Infertilitet är en diagnos som kan drabba både män och kvinnor men mannens upplevelser är betydligt mindre utforskat än kvinnans upplevelser. En litteraturstudie genomfördes där syftet med studien var att belysa mäns upplevelser av att leva med infertilitet. Resultatet bygger på 11 vetenskapliga artiklar och består av fyra kategorier; Känslomässiga aspekter, Upplevelser av livspåverkan, Sociala aspekter och Upplevelser av stöd och information utanför relation och familj. Resultatet påvisar att infertilitet kan innebära många olika blandade känslor, exempelvis frustration, skuld, hjälplöshet, besvikelse och utanförskap. Ett alternativ för att uppnå graviditet var att genomgå fertilitetsbehandling, vilket kunde upplevas vara mycket påfrestande. Under behandlingsprocessen kände många män att deras största roll var att vara där för att stödja sin partner. Infertilitet upplevdes även som svårt att samtala om utanför relationen med partnern. För en del av männen blev internetforum för infertila en mötesplats, där de kunde utbyta information samt erfarenheter angående deras livssituation. Männens upplevelser angående hälso- och sjukvårdspersonal varierade. En del tyckte att de fick mycket stöd medan andra upplevde att information från hälso- och sjukvårdspersonalen var knapphändig och det hade kunnat uppmärksammas mer. Männen hanterade sin situation olika, majoriteten sökte stöd hos partnern medan andra män istället sökte sig till familjen. Isolering blev en vanlig konsekvens av infertiliteten då männen inte ville belasta sin familj och vänner. / Infertility is a diagnosis that can effect both men and women but the man’s experiences are far less explored than the woman’s experiences. A literature study was done, where the aim of the study was to highlight men's experiences of living with infertility. The result is based on 11 scientific articles and shows four categories; Emotional aspects, Experiences of life impact, Social aspects and Experiences of support and information outside the relationship and family. The result shows that infertility can mean many different mixed emotions, such as frustration, guilt, helplessness, disappointment and isolation. One option for achieving pregnancy was to undergo fertility treatment, which could be perceived as very trying. During the treatment process many men felt that their main role was to be there to support their partner. Infertility was also perceived as difficult to talk about outside the relationship with the partner. For some of the men internet forums for infertile became a meeting place, where they could exchange information and experiences regarding their life situation. The men’s experiences regarding health professionals varied. Some of the men thought they were given a lot of support while others experienced that information from the health professionals was insufficient and this could have been given more attention to. The men dealt with their situation differently, the majority sought support from their partner while other men instead went to their family. Isolation was a common consequence of infertility because the men did not want to burden their family and friends.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett ökande problem i det moderna samhället, och bär med sig fysiska komplikationer som exempelvis diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Även psykiska utmaningar som stress och depression kan framträdas. Stereotypisering av överviktiga personer kan innebära bemötande av varierande kvalitet. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa människors upplevelser av att leva med övervikt och fetma. Metod: En litteraturstudie med tio artiklar, varav två var kvantitativa och åtta kvalitativa. Resultat: Tre teman identifierades: Känsla av stigmatisiering/fördomar, Känsla av förnedring, Skuld och skam. Slutsats: Övervikt och fetma bär med sig fysiska, psykiska och sociala komplikati oner. Det kan hända att överviktiga individer väljer att inte söka vård på grund av att de har upplevt att de blivit förnedrade av vårdgivare. Klinisk betydelse: För att överviktiga personer ska få bättre vård krävs det att vårdgivare som exempelvis sjuksköterskor blir mer medvetna om överviktigas upplevelser. Genom detta, kan omvårdnad av dessa personer uppnå bättre kvalitet. / Background: Overweight and obesity is a rising problem in the modern society, and carries physical complications such as diabetes and cardiovascular diseases. Psychical complications such as stress and depression can also become apparent. Stereotyping of overweight people could lead to treatment of varying quality. Aim: The purpose of this study was to elucidate people's experiences of living with overweight and obesity. Method: Literature review with ten articles, in which two are quantitative and eight qualitative. Results: Three themes were identified: Feelings of stigmatization/prejudice, Feelings of humiliation, Shame and guilt. Conclusion: Overweight and obesity carries physical, psychological and social complications. People with overweight may choose not to seek health care due to having experienced humiliation from caregivers. Clinical significance: In order for overweight people to receive better health care, caregivers such as nurses need to become more aware of overweight people's experiences. In doing so, health care can achieve better quality.

Bakgrund: Den största delen av behandlingen vid diabetes typ 1 är egenvård. När ett barn insjuknar i diabetes är det föräldrarna som huvudsakligen ansvarar för egenvården. Detta kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande. Det behövs mer kunskap om föräldrars upplevelser och deras erfarenheter av att vårda ett barn med diabetes. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa anhörigperspektivet utifrån föräldrars erfarenheter då barnet har diabetes typ 1 samt hur sjuksköterskan kan ge stöd till anhöriga. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visar att egenvården skiljer sig mellan små barn och ungdomar, att föräldrar upplever känslor av oro och stress när deras barn fått diagnosen och att sjuksköterskan kan hjälpa och öka sin förståelse genom att stödja. Slutsats: Författarna kan dra slutsatsen att ökad kunskap och förståelse om egenvård vid diabetes typ 1 hos barn, kan bidra till en hjälp för sjuksköterskor att ge föräldrarna ett bra stöd och bemötande i vården. / Background: The major part of the treatment for type 1 diabetes is self-care. When a child is diagnosed with diabetes, it is the parents who are mainly responsible for their care. This can be both psychologically and physically stressful. More knowledge is needed about parents' experiences of caring for a child with diabetes. Aim: The aim of this study is to illuminate the relative perspective based on parents' experiences when the child has diabetes type 1 and how the nurse can give support to relatives. Method: A literature review. Results: The results show´s that self-care differ between young children and adolescents, the parents experience feelings of anxiety and stress when their children are diagnosed and the nurse can help and support by increasing their understanding. Conclusion: The authors conclude that increased knowledge and understanding about self-care in type 1 diabetes in children can contribute and help nurses to give parents a good treatment by the care.

No description available.

Bakgrund: Att genomgå behandlingar vid hematologisk cancer innebär en stor omställning i det dagliga livet. Symtom och biverkningar har en stor påverkan på kropp och själ. Hematologisk cancer innefattar olika typer av cancer: leukemi, lymfom och myelom. Den behandling som ges vid hematologisk cancer innefattar stamcellstransplantation, strålning och cellgifter. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av behandlingar vid hematologisk cancer. Metod: Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Data insamlades genom sex bloggar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; den nya vardagen, en känslomässig berg- och dalbana samt ständigt rätta sig efter kroppens begränsningar med sju underkategorier. Konklusion: Denna studies resultat har bidragit med information som med fördel kan användas för att få en ökad förståelse av personer med hematologisk cancer. Denna kunskap kan hjälpa sjuksköterskor att ge en god, patientcentrerad vård och därmed öka patientens välbefinnande. / Background: To go through treatment against haematological cancer means a big change in the daily life. Symptoms and side effects makes a big impact on both body and soul. Haematological cancer includes, in this study, three different types of cancer: leukemia, lymphoma and myeloma. The treatments given for haematological cancer involves stem cell transplant, radiation therapy and chemo therapy. Purpose: The purpose with this study was to describe patients’ experiences during treatments for haematological cancer. Method: The data was analyzed through a qualitative analysis of the context. Data were collected from six blogs. Result: Three categories emerged from the analysis; the new situation of the patients everyday life, the emotional rollercoaster and continuously comply with the body's limitations, with seven sub-categories. Conclusion: The result of this study has contributed with further knowledge about persons living with haematological cancer. This knowledge can help nurses give these patients a good, patient-centered care and raise their well-being.

<p>This study elucidates the feelings and the experiences by working with the complex of problems of self-injurious behaviour, of six professionals. The purpose with this study has been to examine the feelings and the experiences of the professionals, coming up when they meet and treat young girls with self-injurious behaviour. The empirical basis of this study is built on interviews of six female professionals, working in the County of Kalmar. The statements of the informants were analyzed out of Goffman’s Role Theory and the norm perspective on social behaviour. Through the interviews we saw that the professionals act out of the rolls that they are expected to. There are expectations from the colleagues, from the clients and from the community that every professional handles in an individual manner. The way they handle the problematic situations varies between persons and depends on the character of the circumstances. The result shows that the work of the professionals arouses many feelings. It varies what kind of feelings they experiences but they do feel fear, powerlessness, sadness, happiness and most of all frustration. They handle their feelings through tutorial, support from the co-workers and through reflection.</p>