In 2015, a large number of refugees sought asylum in Sweden. The following year, the churches saw an influx of refugees who wanted to convert from Islam to Christianity. Some congregations baptized many, others baptized few. Some converts were denied baptism. To contribute to a clearer picture of the church’s acting, this essay seeks to examine the possibilities and obstacles which met refugees that wanted to be baptized in a Swedish church tradition between 2016 and 2020. To do so, converts, priests from The Church of Sweden and a pastor from Pingstkyrkan are interviewed. People in an organization like the church have different social positions that creates superiority and subordination between individuals. Therefore, this study is based on both a power ethical and ecclesiological perspectives. The power perspective is analyzed on the basis of the theoretical approach formulated by the authors of the anthology Church in an Age of Global Migration, about whether the church appears as a cross-border and relational body where current order of power is constantly challenged, or not. When it comes to the factors that influence church leaders and converts decisions about baptism, the analysis is based on Sune Fahlgren's Theory of Preachership as an ecclesiological practice that becomes the church DNA, and on Jeff Astelys Theory of Ordinary theology, where people's personal experiences shape perceptions of salvation and a good life. The converts in the study seek fellowship and a God that is distinctly forgiving. They also see baptism as the entrance to a new life. This proves the thesis that people interpret salvation based on what they need. Other factors that affect their relation to baptism are a residence permit, home address, citizen number, age, acceptance of conversion from guardians of minor converts, language and the duration of the baptismal process. Converts genuine will to be baptized is also important. These factors can be obstacles or opportunities, depending on if the converts situation is in line with the church ́s wishes. These wishes seem to be based on certain norms. In the context of the Church of Sweden, there are a number of rules and dogmas. However, it is unclear which should be followed, and where in the organization the power lies. Therefore, the interpretation of the baptismal factors rests on the individual priest. The Pentecostal church lacks written dogmas, but in line with Fahlgren's Preachership theory there are informal norms that are interpreted individually by the pastor. This shows that the converts have the power to propose baptism but lack the power to ensure that they are actually baptized. Based on this, the Church shown in this study is not the mobile, cross-border and power-challenging body as described in the anthology Church in an Age of Global Migration.

Den här studiens syfte att är analysera den implicita ecklesiologi som kommer till uttryck i Engelbrektskyrkans kyrkobyggnad, kyrkorum och materialitet, sådan den var när den byggdes. Utgångspunkten är att kyrkobyggnaden, -rummet och kyrkans materialitet bär på ecklesiologisk information, som genom att synliggöras ger en bild av den syn på vad kyrkan är och bör vara som var rådande vid tiden för kyrkans byggande. Genom en begränsad fältstudie, litteraturstudie och en semi-strukturerad intervju avtäcks och analyseras den implicita ecklesiologi som kyrkan bär på. Studiens slutsats är ett synliggörande av en ecklesiologi där kyrkan är den plats som möjliggör mötet mellan Gud och människa. I Engelbrektskyrkan möter människan bilden av en undervisande, segrande och kärleksfull Kristus som har famnen öppen för sina barn. Både den bild av Kristus och den bild av kyrkan som framträder är bilden av det starka, vackra som inte är sårbart. Genom analysen av de konkreta uttrycken för kyrkan framträder också en ecklesiologi där ett statskyrkoideal bryter mot ett folkkyrkoideal.

This study treats participants' attitudes and interpretations of participation in communion within the denomination Church of Sweden. This study has had an inductive approach by conducting interviews and questionnaires during the spring of 2023. Interviews were conducted with 6 informants and questionnaires were handed out at one worship with mass on 2 April, which generated 68 answered questionnaires. The questions this study has sought to answer are: - Which attitudes do worship participants have towards walking procession and kneeling when participating in communion? - Which interpretations do worship participants have regarding walking procession and kneeling when participating in communion? The result which in itself is an inductive processing of the material was analyzed by two main theoretical standpoints. The first was implicit ecclesiology and theology and the second was participation. What emerged was that there are a variety of attitudes and interpretations regarding both walking procession and kneeling, when participating in communion. The result points towards that participating in communion overall is a rite people appreciate and have a variety of interpretations regarding. The majority of the informants tend to show a more positive attitude towards walking procession when participating in communion contra kneeling. The material is constricted regarding only having handed out questionnaires at oneworship occasion with a walking procession. For future studies within this field, it would be sufficient to also hand out questionnaires at worship occasions where kneeling, when participating in communion, is the normative practice.

Under pandemiåren 2020 - 2021 förändrades förutsättningarna att vara kyrka i grunden. I denna uppsats analyseras kören som ett uttryck för församlingsgemenskap. Genom en intervjuundersökning bestående av fokusgrupper med körsångare och enskilda intervjuer med körledare och kyrkoherde beskrivs den församlingsgemenskap som framträder och hur den påverkades under perioden. Hur digitala verktyg användes som resurs under pandemin beskrivs också. Intervjuerna har transkriberats och analyserats utifrån Andreas Holmbergs avhandling om levd ecklesiologi i Svenska kyrkan.

<p>Det främsta syftet har varit att se hur vägen varit för de kvinnliga prästerna, och även den teologiska argumentationen för och emot kvinnliga präster. Jag har jämfört denna studie med judendomen. För att få ytterligare ett sammanhang gör jag även speglingar av den katolska kyrkans hållning i frågan. Jag kommer först och främst att visa hur Svenska kyrkan tagit emot kvinnorna till prästämbetet. Kanske utgör också det en perfekt utgångspunkt för att studera vad som överhuvudtaget händer när kvinnor kliver in i den dominerande manliga kyrkliga maktstrukturen. Jag kommer även i denna uppsats att försöka visa hur processen har utvecklats genom tiderna och var den står idag när det gäller argumentation för och emot i dessa två kvinnliga gruppers religionsutövning.</p><p>Är traditionen den största orsaken till kvinnornas mödosamma väg till jämställdhet eller är det andra faktorer som styr? Frågan om de kvinnliga prästernas vara eller inte vara har föregåtts och följs fortfarande av en häftig debatt. Som t.ex. i den artikel i DN som jag nyligen läste: ”Nej, till kvinnliga präster men, ja till jämställdhet." Upphäv yrkesförbudet för prästkandidater som säger nej till kvinnliga präster, uppmanar insändarskribenten. Vi har inte råd att mista dessa präster som oftast är både begåvade och engagerade.”</p><p>Jag har även undersökt om själva sakfrågan skiljer sig åt mellan kvinnliga präster och kvinnliga rabbiner. Jag vet att det finns likheter och naturligtvis olikheter hos dessa båda grupper. Dessutom finns det de som tror att ordningen med kvinnliga präster inte överensstämmer med Guds vilja i Bibeln och hänvisar till det faktum att Jesus inte valde några kvinnliga apostlar.</p>

1900-talets sista fyra decennier innebar stora förändringar för kyrkorna i såväl globalt som lokalt perspektiv. Två rörelser inom kristenheten spelade stor roll för utvecklingen: den ekumeniska rörelsen och den karismatiska rörelsen. Mötet mellan de etablerade kyrkorna och framför allt den karismatiska förnyelserörelsen var inte enkelt. Tonläget mellan dem var tidvis högt. Under 1980- och 90-talen skadades relationer mellan både människor och organisationer vid sådana möten. Förutom personlig och kollektiv sorg har detta inneburit en dränering av resurser. Denna studies syfte är att utifrån ett ecklesiologiskt perspektiv undersöka vad som sker i mötet mellan en förnyelserörelse och kyrkorna i en lokal ekumenisk kontext, samt under vilka förutsättningar mötet leder till enhet eller splittring. De aktörer som studien intresserar sig för är (1) förnyelserörelsen med dess företrädare, (2) församlingarna med dess ämbetsbärare, samt (3) samfundsledningar och -ledare på stifts-, distrikts- och nationell nivå. I studien söks mönster i deras handlande, samt vilka konsekvenser dessa får för mötet mellan förnyelserörelsen och de etablerade kyrkorna på orten. Aktörernas förmåga att bedriva ett aktivt försoningsarbete förefaller vara en viktig faktor när det gäller sambandet mellan förnyelserörelser, splittring och enhet. Ett delsyfte är därför också att undersöka förutsättningarna för och förekomsten av försoningsprocesser, samt vilken metodik som använts. Studien görs utifrån ett lokalt ekumeniskt perspektiv på förnyelserörelsens möte med kyrkan. Explicit undersöks den ekumeniska utvecklingen i Uddevalla i mötet med främst den karismatiska förnyelserörelsen under tidsperioden 1975-2000. / During the last four decades of the 1900’s, the churches in Sweden faced major changes, both from a national and a local perspective. Two movements within Christianity played a major role in this development: the ecumenical movement and the charismatic movement. The encounters between the established churches and, in particular, the charismatic renewal movement was, however, not always friction-free. At times, they were quite belligerent. As a result, many relations between people and organisations were damaged, during the 80’s and 90’s. In addition to personal and collective grief, this implied a significant drain of resources. The aim of this study is to examine, from an ecclesiological perspective, what happens in the encounter between a renewal movement and churches in a local ecumenical context, and to highlight under what conditions these meetings lead to unity and division, respectively. The actors of interest to this study are (1) the renewal movement with its upholders, (2) the churches, with its ministers, and (3) leaders at district and national levels. The aim is to find patterns in their behaviour, as well as the consequences of these for the encounters between the renewal movement and the established churches in the area. The participants' ability to engage in active reconciliation appears to be an important factor, determining the direction of the correlation between renewal movements in relation to division and unity. A part of the aim is therefore also to examine the conditions and the occurrence of reconciliation processes, as well as the methodology used. The study is made from a local ecumenical perspective on the meeting between the renewal movement and the church. More specifically, the ecumenical development in Uddevalla, during its meeting with the charismatic renewal movement the years 1975-2000, is examined.

Det främsta syftet har varit att se hur vägen varit för de kvinnliga prästerna, och även den teologiska argumentationen för och emot kvinnliga präster. Jag har jämfört denna studie med judendomen. För att få ytterligare ett sammanhang gör jag även speglingar av den katolska kyrkans hållning i frågan. Jag kommer först och främst att visa hur Svenska kyrkan tagit emot kvinnorna till prästämbetet. Kanske utgör också det en perfekt utgångspunkt för att studera vad som överhuvudtaget händer när kvinnor kliver in i den dominerande manliga kyrkliga maktstrukturen. Jag kommer även i denna uppsats att försöka visa hur processen har utvecklats genom tiderna och var den står idag när det gäller argumentation för och emot i dessa två kvinnliga gruppers religionsutövning. Är traditionen den största orsaken till kvinnornas mödosamma väg till jämställdhet eller är det andra faktorer som styr? Frågan om de kvinnliga prästernas vara eller inte vara har föregåtts och följs fortfarande av en häftig debatt. Som t.ex. i den artikel i DN som jag nyligen läste: ”Nej, till kvinnliga präster men, ja till jämställdhet." Upphäv yrkesförbudet för prästkandidater som säger nej till kvinnliga präster, uppmanar insändarskribenten. Vi har inte råd att mista dessa präster som oftast är både begåvade och engagerade.” Jag har även undersökt om själva sakfrågan skiljer sig åt mellan kvinnliga präster och kvinnliga rabbiner. Jag vet att det finns likheter och naturligtvis olikheter hos dessa båda grupper. Dessutom finns det de som tror att ordningen med kvinnliga präster inte överensstämmer med Guds vilja i Bibeln och hänvisar till det faktum att Jesus inte valde några kvinnliga apostlar.

This thesis examines the regional part of the Church of Sweden. Existing as a Lutheran evangelical church since the declaration in Uppsala in 1593, the Church of Sweden became completely separate from the state in the year 2000. Apart from a small piece of legislation by the Swedish parliament, the now former state controlled church were to act on their own. This development can be seen as a result of several decades of discussions. The author is raising the question about the roll and function of bishops and dioceses in the Church of Sweden. By using original non-theological concepts such as isomorphism and management, the ecclesiological function of the Church of Sweden is presented. The terminology of management from business and economics has influenced the economic language of the church. In several cases the Church of Sweden has been subject to isomorphic impacts in bureaucratic and economical matters. The impression is that the development has partly been reduced from the regions or the dioceses. The author also presents a keyword for meta-ecclesiology; the church as such.

The aim of this essay is to examine the eucharist in three denominations of Christianity, namely Svenska kyrkan, Pingst and Jehovah’s witnesses. These groups are examined individually, followed by a comparison of the different views of the eucharist. The information the examination is based on are different official documents provided by the named denominations’ theologians and elders for both members of the church as well as the public. The comparison is followed by a discussion about the relationship between the denominations’ view on eucharist and their ecclesiology, i.e. their view of the church.    The results show that the differences between them are much due to the sources they use to support their claims as well as their individual history. The similarities are found to be due to a general desire to unite all members of the congregation and to let everyone take part in a collective connection with Christ regardless of whether or not the partakers roles in the church. The discussion about the relationship between the three denominations’ relationships between eucharist and ecclesiology show that the eucharist is a somewhat good representation of the general denominations’ views. This conclusion aligns with the view of Scott W. Bullard’s research about the relationship between the eucharist and the church, where the result is that the eucharist is a foundation of the church’s construction and organization.

Den här uppsatsen använder hederskulturbegreppets teorier för att undersöka hederskultur inom det pentekostal-karismatiska fältet i Sverige. Materialet består av intervjuer med personer som växt upp i en pentekostal-karismatisk miljö samt av predikningar, litteratur och inlägg i sociala medier. Jag finner att materialet delvis innehåller sådant som kan sägas vara en annan i forskning belagd hederskultur, enkelt uttryckt »traditionell hederskultur« – det vill säga att leva med hedersrelaterade normer och begränsningar. Jag kallar denna variant av hederskultur för »kristen hederskultur«, ett begrepp jag gör ett försök att definiera. Uppsatsens ärende är att granska relationen mellan hederskulturen och kyrkosynen i dessa församlingsmiljöer. Jag finner att renhetsidealen i kyrkosynen – som jag bland annat kallar »fromhetsheder« – bidrar till hederskulturen. Dessa ideal tar i sin tur utgångspunkt i en föreställning om Bibelns auktoritet som rättesnöre för livet vilket gör föräldrarnas uppfostran av barnen i min studie strängare. Den karismatiska förståelsen av världen kan också leda till en alternativ barnuppfostran. Vikten av helighet komplicerar och begränsar även de ungas liv i mitt material. Jag avslutar med att föreslå begreppet »hedersrelaterad ecklesiologi«, en kyrkosyn som jag menar karakteriseras av en ortodox lära, en gemenskap som kräver Guds renhet, en stark församlings-identitet som missionerande, samt en karismatisk praktik.