No description available.

Fritidshemmet har i uppdrag att komplettera skolan, men vad det innebär och på vilka sätt det ska ske finns inte tydligt utstakat. Studiens syfte är därför att bidra med fördjupad kunskap om vad fritidshemmets kompletteringsuppdrag innebär, genom kvalitativa intervjuer med rektorer och fritidspedagoger. Studien tar sin utgångspunkt i de motiv som finns till samverkan mellan skola och fritidshem, samt jämför sina resultat med tidigare forskning kring fritidshemmets kompletteringsuppdrag. Det visar sig att fritidshemmets förmåga att bidra med en helhetssyn på barnen är framträdande både nu och i tidigare forskning. Från att fritidshemmets kompletteringsuppdrag tidigare har handlat om framförallt praktiska aktiviteter menar man idag att fritidshemmets perspektiv ska genomsyra skolan mer. Det sker t.ex. genom gemensamt målskrivande och planering med lärarna i skolan. Detta motsvarar även de motiv som finns till samverkan, nämligen att man ska komplettera varandra genom sina speciella yrkeskompetenser för att ge barnen de bästa möjligheterna för lärande.

Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att undersöka några av de svårigheter som elever med läs- och skrivsvårigheter kan möta då de ska lära sig att läsa och förstå engelska, samt hur vi kan underlätta denna inlärning. Svårigheter i modersmålet, speciellt då fonologisk avkodning, har visat sig ha ett starkt samband med hur elever kommer att lyckas vid inlärningen av ett främmande språk. Detta gör att många elever med läs- och skrivsvårigheter ofta får stora problem att lära sig engelska. I studien har 100 elever i årskurs 5 från fyra olika skolor i södra Sverige deltagit. Eleverna genomförde en forskningsversion av Ordkedjetestet (Jacobson, 2007) på engelska och svenska, samt besvarade en enkät rörande läsvanor, inställning till engelskämnet och hur mycket engelska de möter på fritiden. Elevernas resultat på nationella provet i engelsk läsförståelse, årskurs 5, har också samlats in. Genom att göra jämförelser i detta material har vi studerat olika faktorer som påverkar elevens utveckling i engelska. Resultaten har bearbetats statistiskt och metoden har varit kvantitativ. Resultatet av undersökningen pekar på att elever möter olika slags svårigheter vid inlärningen av engelska. Svenska och engelska ordkedjor korrelerar väl för majoriteten av eleverna, men det finns undantag. Då det gäller de mest svagpresterande eleverna följs avkodning i engelska och läsförståelse åt, men därutöver har vi funnit en grupp som består av svaga avkodare med god läsförståelse, och en annan grupp elever som klarar sig bra på ordavkodningen men har svårigheter att förstå vad de läser. Att ta för givet att elever med svårigheter i svenska automatiskt kommer att få bekymmer i engelska medför en stor risk att de felaktigt kan få reducerade kurser i engelska eller helt enkelt utesluts. Att i undervisningen ha ett strukturerat multisensoriskt arbetssätt där alla sinnen får arbeta simultant bidrar till att språkmedvetenheten ökar, både för elever med olika svårigheter såväl som för dem som har lätt för språkinlärning. Nyckelord:   Främmande språkinlärning, Läs- och skrivsvårigheter / Learning a foreign language, reading and writing disabilities

No description available.

This thesis evaluates the cross cultural influence of Nazarene missionary children as they adjust to an American college environment. The four indicators used in the evaluation are peer acceptance, separation of family, discipline and dating customs.It was hypothesized that “Nazarene missionary children who have experience a bicultural or multicultural encounter are expected to have an easier adjustment in a college setting than Nazarene clergy children.” The data supported the hypothesis; explanations for the findings are offered, as well as further research.Honors CollegeBall State UniversityMuncie, IN 47306

Arbetet visar hur systemet för traditionell förarutbildning ser ut och att den formaliserade utbildningsstrukturen starkt strider mot min och andra lärares och förarprövares erfarenheter och pedagogiska grundsyn. Att den traditionella förarutbildningen genom exempelvis trafikskolor är som den är, kan jag säkerligen inte påverka. Det var heller inte min avsikt med arbetet. Min önskan är däremot att via mina exempel och resonemang få till stånd en diskussion bland de berörda förarprövarna inom yrkesförarutbildningarna. I och med att grundförutsättningarna när det gäller tid till förfogande per elev är så olika, borde yrkesförarutbildningarna utnyttja det till att bättre utnyttja utbildningstiden till frågorna: hur, vad och varför? Genom att exempelvis öka tiden för den reflekterande dialogen inom arbetsgruppen omkring lärande och lärarens/förarprövarens yrkeskunnande och minska tiden för slaviskt regelföljande samt öka förståelsenför bedömning av tyst kunnande och minska tiden för fixerad momentutbildning och momentdokumentation. En förarprövare som utfärdat ett körkort borde vara bevis nog för en elevs kunskapsnivå och utveckling över tid. Detta är inte lättatt ensam hävda vid en inspektion från Transportstyrelsens enhet Tillsyn. Men om vi är flera som verkligen slagkraftigt kan hävda en förarprövares genuina yrkeskunnande att under utbildningstiden avläsa rätt saker, finns det en möjlighet att i alla fall få till stånd en diskussion om värdet av den formaliserade utbildningen kontra en förarprövares yrkeskunnande.

Den här uppsatsen handlar om hur vi på Yrkeslärarprogrammet vid Linnéuniversitetetarbetar med att utveckla lärarens yrkeskunskap hos blivande yrkeslärare genom dialogseminariemetoden och om det är möjligt att tradera yrkeskunnande hos yrkeslärare med nämnda metod. Dialogseminariemetoden går ut på att tillvarata erfarna yrkesmänniskors kunskap. Erfarenheten väcks genom läsning av olika texter och gestaltas sedan i exempel/berättelser som delges en grupp i ett dialogseminarium. Metoden används i yrkeslärarutbildningen för att utveckla yrkeskunnande bland annat inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Den här uppsatsens utgångspunkt är de deltagande studenternas erfarenhet gestaltade i ett antal exempel. De utvalda exemplen berör studenternas ursprungsyrke och mötet man har med avnämarna (kunder, vårdtagare, anhöriga etc.) i detta yrke samt den första ensamma tiden i läraryrket då man har vaga begrepp om det man gör i klassrummet är ett korrekt sätt att agera. Något exempel berör tiden när man har arbetat ett tag som lärare och har börjat reflektera kring sin vardag och sitt agerande och börjar knyta det till sina erfarenheter i ursprungsyrket.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka elevers reation till matematiken som ämne i en lärarstyrd klass i årskurs åtta samt en elevstyrd klass i årskurs åtta och undersöka de skillnader som finns mellan de båda klasserna utifrån intresse och kunskap. Med hjälp av texter från andra forskare beskrivs hur undervisning ser ut i skolan, hur undervisningen i matematik ser ut, samt hur en lärarstyrd kontra en elevstyrd undervisning ser ut. Empirin består av enkäter i form av pappershäfte som två klasser i en årskurs åtta i en elevstyrd skola fick fylla i, samt i form av en elektronisk enkät som en klass i årskurs åtta i en lärarstyrd skola fick fylla i. Därefter har en jämförelse mellan dessa båda klasser gjorts och resultaten visar att det genomgående positiva draget i den elevstyrda klassen var att de ansåg matte vara roligt, ansåg att de hade lätt för matte samt att deras betyg var högre jämfört med den lärarstyrda klassen. Däremot verkar den lärarstyrda klassen vilja ha en större frihet i sitt kunskapshämtande medan den elevstyrda klassen verkar vilja ha lite mer lärarstyrt för att bättre tillägna sig kunskap.

Syftet med vår undersökning var att synliggöra några stycken verksamma lärares tankar kring individualisering i praktiken utifrån frågorna vad? hur? och varför? För att få fram de resultat som ligger till grund för vår studie har vi ur bekvämlighetsurval intervjuat tio lärare på olika skolor för en kvalitativ studie.   Flera av lärarna menar att det är deras uppdrag utifrån läroplanen att individanpassa och flera av lärarna menade att de även gör det för elevernas skull. De resultat vi fick fram utifrån de intervjuer vi gjorde var att lärarna anpassar efter de behov och olika kunskapsnivåer som finns. Vi fick även se hur svårt flera lärare tycker det är med att individanpassa, då tiden inte räcker till.   I vår studie kunde vi i våra resultat se att lärarnas syn på individualisering och arbetet med individanpassningen stämmer tämligen väl överens med det vi fann i vår forskningsbakgrund.

Syftet med arbetet är att jämföra den lokalatolkningen av värdegrunden i två socioekonomiskt skilda områden.Studien utgår ifrån att undersöka om det finns någon skillnad i synen påvärdegrund i två socioekonomiskt olika områden. Tidigare forskning har belystvärdegrunden i relation till segregering, vilket tas upp i bakgrunden. Genomkvalitativ innehållsanalys med inslag av kvantitativ textanalys samtkvalitativa intervjuer med lärare från två olika områden påvisar studien attdet inte finns någon skillnad i tolkningen av begreppet värdegrund i de tvåområdena A och B. Däremot visar undersökningen att respondenterna säger att deomsätter värdegrunden på olika sätt i praktiken. Även de problemområden sombeskrivs av respondenterna skiljer sig mellan A och B. I område A beskrivs ettuttalat motstånd mot homosexualitet och hållbar utveckling samt högljuda kränkningarmedan man i område B beskriver elevernas kränkningar som tysta med blickar ochsuckar. Man kan även i område A urskilja olikheter mellan skolans värdegrundkontra det omgivande samhällets