No description available.

No description available.

En viktig del av behandlingen vid hjärtinsufficiens är att patienten själv utför egenvård i syfte att förebygga komplikationer samt reducera redan befintliga symtom. Egenvården innefattar ofta förändringar av livsstilen. Exempel på dessa förändringar är salt- och vätskerestriktion, daglig vikt samt lämplig motion efter förmåga. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelse av egenvård vid hjärtinsufficiens. Metod: I studien sammanställdes och analyserat åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Sökningar av artiklar genomfördes huvudsakligen i databaserna CINAHL, Medline, Pubmed, Scopus och Web of Science. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman och totalt åtta subteman. Övergripande teman var egenvård – hälsobefrämjande och välgörande samt egenvård – ett nödvändigt ont. Slutsats: Upplevelsen av egenvård präglas ofta av stöd eller brist på stöd från sjukvård och närstående. Det är viktigt att sjuksköterskan har en förståelse för hur patienter kan uppleva egenvården för att på bästa sätt kunna vägleda dessa patienter till en så väl fungerande vardag som möjligt.

Bakgrund och problemformulering: Egenvård beskrivs som de enkla handlingar en person själv kan utföra för att lindra eller bota symptom, sjukdomar och skador. Sjuksköterskan på vårdcentral är den vanligaste källan till råd om egenvårdshandlingar i det fall patienten önskar så. Att främja hälsa i alla samhällsgrupper utgör en del av sjuksköterskans profession och styrs av flertalet lagar och riktlinjer. Sjuksköterskorna själva har beskrivit sig ha en nyckelroll i att stödja egenvård genom att skapa en personlig relation till patienten. Hur sjuksköterskan upplever denna stödjande roll vid  symptom och skador finns beskrivet i begränsat omfång. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att stötta patienter i egenvård. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie genomförd med sex sjuksköterskor. Metoden som användes för analys av insamlad data var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: I resultatet framkom sjuksköterskans upplevelse av ansvar vid stöttning av patienter i egenvård. Detta ansvar grundade sig i att följa givna riktlinjer men även ett ansvar att se hela patienten och dennes livsvärld. Glädjen som infann sig i att göra patienter nöjda samt att utvecklas i sin yrkesroll återfanns också i resultatet. Dock påträffades frustration när patienter inte lyssnade och ställde orimliga krav. Även påfrestande organisatoriska krav resulterade i frustration. Resultatet visade också sjuksköterskornas upplevda trygghet i att stötta patienter, med kunskap och mognad som grund. Diskussion: I diskussionen förs resonemang kring sjuksköterskan och patientens delade glädje, samhällets utveckling samt det professionella förhållningssättet. Svårigheter att skilja på person och profession belyses. Det funna resultatet diskuteras och styrks av tidigare forskning. Slutsats: Sjuksköterskans olika känslor påverkar den stöttning som ges samband i egenvård, men de påverkar också den egna personen. Att synliggöra dessa känslor genom reflektion är betydelsefullt.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av de största folksjukdomarna idag både i Sverige, och internationellt. Obehandlad leder den till olika allvarliga komplikationer som påverkar vardagen och inverkar på människans livskvalitet. För att minska lidande och förbättra hälsa och bibehålla livsglädje, är det viktigt att främja individens egenvårdsförmåga. Syfte: Att beskriva vuxnas erfarenheter av egenvård vid diabetes. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där 10 artiklar som använde kvalitativ design granskades. För att analysera materialet användes Fribergs femstegsmodell. Resultat: Fem återkommande teman framträdde: Stöd från socialt nätverk och familj, Hantera sjukdomen, Kunskap och erfarenhet, Följsamhet till läkemedelsordinationer, och Livsstilsförändringar. Slutsats: Det finns olika hinder som står i vägen för egenvård. De flesta bottnar i oförståelse från omgivningen, dålig kontakt med sjukvården, och kulturella och traditionella skillnaden som förpliktigar till en viss livsföring. Arbete med att identifiera och analysera upplevelser av egen vård hos den vuxna befolkningen är ett ständigt pågående förbättringsprocess. Nyckelord: Diabetes, Egenvård, Erfarenhet, Upplevelser

Genom åren har njurtransplantation förbättrats och utvecklats till den bästa och mest kostnadseffektiva behandlingen för personer med njursvikt (Prihodova, et al., 2014a). Forskning har visat att behovet av njurtransplantationer ökar med 7% för varje år (Heaphya, et al., 2013). I Januari 2016 var det 646 personer i Sverige som var i behov av en njure (Livsviktigt, 2016). Syftet med litteraturöversikten var att undersöka hur personer ≥18år som genomgått njurtransplantation värderar sin livskvalitet i jämförelse med personer med kronisk njursvikt och den allmänna befolkningen.  Litteraturöversikten har genomförts utifrån en kvantitativ metod med deduktiv ansats. Sammanlagt ingick tio vetenskapliga artiklar i resultatet. Artiklarna söktes fram från databaserna CINAHL, Medline och PsycInfo. Inklusionskriterierna var att de skulle ha en kvantitativ ansatts, peer reviewed, inte äldre än 2005 samt att personerna skulle ha genomgått en njurtransplantation och vara över 18år.  Resultatet analyserades enligt Fribergs tre stegs analysmodell (2012a) och visade att ålder påverkade den upplevda livskvaliteten hos njurtransplanterade personer. Livskvaliteten ökar hos njurtransplanterade efter transplantationen i jämförelse med personer med kronisk njursvikt, men är sämre än hos den allmänna befolkningen. Litteraturöversiktens sammanställning kan bidra till att få en bättre överblick om vad som behöver förbättras inom sjuksköterskans omvårdnadsarbete i relation till njurtransplanterade personer. / Through the years, kidney transplants have improved into the best and most cost-effective treatment for people with kidney failure (Prihodova, et al., 2014a). Research has shown that the need of kidney transplant is increasing by 7% per year (Heaphya, et al., 2013). In January 2016, 646 Swedish people needed a kidney (Livsviktigt, 2016). The purpose of the literature review was to examine how people ≥18 years value their quality of life after a completed kidney transplantation in comparison to kidney failure people and the general population. Literature review has been carried out on the basis of a quantitative method with deductive approach. The result included ten scientific articles, which were sought out from the databases CINAHL, Medline and PsycInfo. The inclusion criteria was that they should be quantitative, peer reviewed, published after 2005 and include people older than 18years who received a kidney transplantation. The results were analyzed by Fribergs three steps analysis model (2012a) and showed that age seem to affect quality of life of renal transplant recipients. Quality of life increases after a kidney transplantation in comparison to kidney failure patients, but is worse than the general population. The compilation of the literature review may obtain a better overview of nursing after kidney transplantation.

Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggningar för personer över 65 år. Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet. Prognosen är dålig och kan bidra till en försämrad livskvalité. Den största anledningen till sjukhusinläggningar för patienter med hjärtsvikt är att egenvården inte följs. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att främja egenvård vid kronisk hjärtsvikt. Metoden grundade sig på Polit & Becks niostegsmodell för hur en litteraturstudie kan genomföras. Databassökningar genomfördes i CHINAL och PubMed och de artiklar som identifierades bearbetades i en urvalsprocess bestående av tre steg. I steg tre granskades artiklarna i olika granskningsmallar och efter urvalsprocessen kvarstod nio stycken artiklar. Resultatet presenterades i fyra teman: utbildning, individanpassa, socialt stöd och övervakning som alla visat sig vara viktiga komponenter för att uppnå en god egenvård. Slutsatsen var att utbildning är en viktig del i främjandet av egenvård. Sjuksköterskan bör individanpassa informationen och framförallt försäkra sig om att informationen som ges förstås av patienten. Ett sätt att försäkra sig om att informationen förstås är att inkludera anhöriga. Med hjälp av övervakande åtgärder ökar följsamheten till egenvården.

No description available.

No description available.

No description available.