Background: Within palliative care setting persons with terminal illness is cared for. The aim of the care is to enhance the quality of life for the patient through a holistic approach. The disease can lead to major suffering and require the person to handle the situation. If the person´s ability and capacity to do so is insufficient the identity may be perceived as threatened and quality of life diminished. Self-care can help a person to cope with loss of identity, enhance independence and improve quality of life. Aim: The aim of this study is to explore self-care strategies of patients within palliative care setting.   Methods: The work is a systematic literature review based on ten scientific articles. Both qualitative and quantitative articles are used. Meaningful units in relation to the aim of the study were identified in the result of the articles and  analyzed. New themes and subthemes were formed. In the discussion the result is discussed with Orem self-care deficit nursing theory. Results: The results identified various self-care actions aimed at enhancing the quality of life. Two themes were identified, one theme was to live until death and describes various self-care strategies, where the aim is to maintain normatility and identity. The second theme was to be within the sick body and consisted of strategies related to the disease from which the person suffered. Discussions: The discussion discussed and strengthened the results by linking to literature in other contexts, and Orem´s self-care deficit nursing theory. We argue for the importance of self-care for the whole person and supports this with the reasoning of Orem.

Vid sjuksköterskans omvårdnadsarbete ska fokus ligga i den enskilda patientens behov och önskningar och omvårdnaden skall vara individanpassad. Patienten skall vara delaktig och uppleva trygghet och respekt. Vid god omvårdnad måste sjuksköterskan utgå från den unika patientens behov, erfarenheter och upplevelser varpå kunskap om personen i fråga krävs. Dagboksanteckningar kan identifiera tillstånd och känslor hos patienten, vilket kan fångas upp av sjuksköterskan som i sin tur får ökad förståelse för den individuella patientens behov. Syftet med studien var att beskriva dagbokens betydelse ur patientens perspektiv. En litteraturstudie där resultatet baserades på tolv artiklar genomfördes. Resultatet belyser att dagböcker som företeelse kan identifiera känslor och tillstånd hos patienterna vilket kan hjälpa sjuksköterskan till ökad förståelse för den individuella patientens behov. Dagböckerna ökade patienternas medvetenhet om sin sjukdom eller tillstånd, vilket ledde till bättre följsamhet vid egenvård, symtomlindring och ökad delaktighet i vården. Detta kan ses som ett verktyg utifrån vilket sjuksköterskan planerar olika omvårdnadsåtgärder vilket bör uppmärksammas och utvecklas i omvårdnadsutbildningar. Dagbokens användningsområde bör expanderas och kommande forskning bör genomföras i syfte att utveckla dagbokens betydelse som ett effektivt omvårdnadsverktyg i dagliga rutiner.

Introduktion: Diabetes Typ 2 är ett världsomfattande hälsoproblem. Sjukdomen är ärftligmen beror till största del på levnadsvanor. Livstilen påverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande på typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur välegenvården fungerar påverkar prognosen hos personer med T2DM. Syfte: Syftet är att genomen litteraturöversikt belysa hur livsstilsintervention påverkar personer med T2DM. Metod:Denna literaturöversikt baseras på 13 vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ ochmixad ansats. Resultat: Resultatet visade att motiverande samtal och gruppdiskussioner varett effektivt sätt att höja motivation och kunskapsnivån hos personer med T2DM. Kost ochträningsinterventioner hade sin främsta styrka i att signifikant förbättra fysiologiska aspektersom t.ex. HbA1c och midjemått, men även psykologiska förbättringar kunde ses, somminskad oro för kardiovaskulära sjukdomar. Tekniska hjälpmedel för egenvårdåskådliggjorde sambandet mellan levnadsvanor och glykemisk kontroll. Diskussion: Vi anseratt det inte finns ett överlägset alternativ av interventionerna, vi vill belysa vikten av stegvisförändring, med början på en intervention för att öka motivationen. Det är viktigt attinterventionen känns meningsfull för individen. Slutsats: Det kan i verkligheten vara svårt attuppnå en helt individbaserad vård, vi anser med detta i åtanke att motiverande samtal är denbästa standardiserade lösningen.

No description available.

ABSTRACT Background: The incidence of type 2 diabetes is increasing worldwide. Early intervention in form of medication, advice on self-management and lifestyle changes is necessary to avoid complications. Few Swedish studies are made on the diabetes nurse’s views on promotion of self- management. Purpose: To examine the diabetes specialist nurse’s experience of promoting self-management to patients with type 2 diabetes in primary care.   Method: A qualitative explorative study where eight diabetes nurses were interviewed. The interview guide consisted of semistructed questions concerning the promotion of self-management. Results: The diabetes nurse’s role in promoting patient self-management is significant, if resources are available in the form of adequate time for the patient and good team work. Best results are achieved when the diabetes nurse serves as a good coach by; building mutual trust, giving support and commitment, maintaining the exchange of knowledge through regular two-way communication and by being available. Organisational hold backs constitute a bottleneck for promotion of self-care. They are characterized by; limited resources which compel unsatisfactory priorities, political control by “Vårdvalet” and lack of diabetes teams.  Limitations of the patient may work against self-management by patient denial of the disease or physical limitations that complicate physical activity. Conclusion: Sufficient resources are required so that the diabetes nurse can conduct good diabetes care in accordance with the National Board guidelines. Key words:  type 2 diabetes, primary care, diabetes specialist nurse, self-management, patient education

Bakgrund: Våra levnadsvanor har en central roll vid uppkomsten och utvecklandet av diabetes. Det primära vid vård av personer med typ 2 diabetes är att stödja egenvården. Målet med behandling av diabetes är att behålla en god livskvalitet samt förhindra komplikationer orsakade av sjukdomen. Syfte: Syftet var att undersöka den egenvård som personer med typ 2 diabetes utför. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor användes. Tio personer med typ 2 diabetes intervjuades. Innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att kunskap om egenvård och livsstilsfaktorer som påverkar typ 2 diabetes, ger den drabbade möjlighet att själv påverka sjukdomens progress. Personer med typ 2 diabetes är medvetna om det egna ansvaret gällande utförandet av egenvårdsåtgärder vid en diagnos. Hos intervjupersonerna var följsamheten till kontroller som följde med sjukdomen hög. Slutsats: De personer med typ 2 diabetes som deltagit i intervjustudien hade fått en ökad förståelse för vikten av livsstilsförändringar. Några personer visade dock bristande sjukdomsinsikt vid debut. Vidare visade resultatet att acceptera en kronisk sjukdom kan ta tid. Stöd, råd och guidning i egenvård av diabetesteamet ger patienten hjälp på vägen. Nyckelord: Personer med typ 2 diabetes, egenvård, Sverige.

Bakgrund:  Diabetes typ 2, är dels en ärftlig sjukdom men i allra högsta grad en levnadssjukdom, det vill säga att det är levnadsvanor som bidragit till denna kroniska sjukdom som på sikt kan ge komplikationer om man inte sköter om den. För att undvika komplikationer längre fram i livet behöver patienten utföra en hel del egenvårdshandlingar. Där har sjuksköterskan stora möjligheter att vägleda patienten med kännedom om vad som   underlättar och försvårar egenvård. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av vad som underlättar respektive försvårar förmågan till egenvård vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt där tidigare forskningsresultat granskas och sedan sammanställs. Resultat: I resultatet framkom stöd, kunskap, motivation och självbestämmande som resurser för att utföra egenvård samt att ålder, vårdmötet, patientens syn på sin roll och kultur kan vara ett hinder för att utföra egenvård. Dessa framställs under två teman, resurser och hinder med fyra kategorierna under varje tema. Diskussion: Utifrån resultatet kan det konstateras att vårdgivaren bör i mötet med patienten vara öppen för individen och individens syn på sin situation för att patienten ska kunna ta till sig information och känna kontroll över sin sjukdom. I likhet med Orems teori har ålder, kultur, självbild och kunskap visats sig även i detta resultat ha en påverkan på egenvård. Om dessa faktorer ökar egenvårdskapaciteten kan de ses som resurser och minskar de egenvårdskapaciteten ses faktorerna som hinder och det kan leda till   egenvårdsbegränsning och i värsta fall egenvårdsbrist.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som tre procent av Sveriges befolkning lever med idag, vilken genom livsstilsförändringar kan bli kontrollerbar utan bruk av medicin. Patienter med diabetes typ 2 uttrycker en känsla av osäkerhet och att de ofta blir utsatta för krav, kritik och tillrättavisanden. Detta kan relateras till dålig kunskap hos både patient och sjuksköterska men även till brist på tid. För att en livsstilsförändring skall kunna ske är motivation en viktig faktor för utförandet. Syfte: Syftet är att beskriva hur sjuksköterskan kan motivera livsstilsförändringar hos patienter med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel har utförts. Databaserna som använts är Cinahl, PubMed, Medline och SwePub. Artiklarna är publicerade 2009-2012. Analysen är baserad på rekommendationer för analysförfarande vid en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet har det framkommit fem teman som svarar på syftet. Dessa är: empatisk relation i mötet för att skapa motivation, sjuksköterskans stödjande roll på vägen till en livsstilsförändring, sjuksköterskan som utbildare med patientens vardag som bas, betydelsen av att patienten är drivande och övertar makten och organisationens betydelse för inlärning. Diskussion: I diskussionen belyses betydelsen av att skapa en miljö där patienten vill och kan överta makten över sina livsstilsförändringar. Det ställer stora krav på sjuksköterskan och dennes färdigheter, men också på patienten och organisationen bakom. Diskussionen har skett med utgångspunkt från Dorothea Orems egenvårdsteori, vilken i flertalet punkter ger stöd till resultatet. Nyckelord: Diabetes typ 2, Motivation, Livsstilsförändringar, Egenvård / Background: Diabetes type 2 is a disease that three percent of the Swedish population are living with today, which through lifestyle changes may be controllable without the use of medicine. Patients with diabetes type 2 have expressed a sense of uncertainty and often feel that they are victims of demands, criticism and correction. This can be related to poor knowledge among both patient and nurse, but also to a lack of time. To be able to do a lifestyle change, motivation is an important factor. Aim: The aim is to describe how nurses can motivate lifestyle changes in patients with diabetes type 2. Methods: A literature review based on ten qualitative articles and one quantitative article has been made. The databases used were Cinahl, PubMed, Medline, and SwePub. The articles were published 2009-2012. The analysis is based on recommendations for analysis procedure for a literature review. Results: The results have revealed five themes that give answers to the purpose, they are: the empathic relationship in the meeting to create motivation, the nurse’s supportive roll on the way to lifestyle change, the nurse as a mentor with the patient’s everyday life as a base, the importance of the patient’s ability to being proactive and to take control,and the organization’s impact on learning. Discussions: The discussion highlights the importance of creating an environment in which the patient is willing and able to take control over their lifestyle changes. This places great demands on not only the nurse and her skills, but also on the patient and the organization. The discussion has been based on Dorothea Orem’s self-care theory, which in most points provide support for the results. Keywords: Diabetes type 2, Motivation, Lifestyle changes, Self-care

Diabetes har ökat kraftigt under senare decennier och förväntas fördubblas globalt från 151 miljoner idag till 330 miljoner år 2025. Siffran i det svenska samhället är i dagens läge 350 000 och förutspås vara uppåt en halv miljon år 2025. Diabetes är en livslång sjukdom med flertalet senkomplikationer. Diabetesfotsår är en av dessa senkomplikationer och drabbar ca 10% av alla personer med diabetes i Sverige. Livskvalité innefattar faktorerna fysiskt, psykiskt och socialt välmående. Syftet var att belysa patienters upplevelse av livskvalité efter att ha drabbats av kärlkomplikationer i foten vid diabetes. Arton vetenskapliga artiklar användes som underlag för litteraturstudien. Resultatet visade att leva med kärlkomplikationer i foten vid diabetes påverkar livskvalitén negativt. Behandlingstiden för diabetesfotsår är lång och risken för att såren återkommer är hög det är därför svårt för patienter att hålla modet uppe. Patienters självbild förändras i takt med att deras roll i samhället och plats i familjen blir en annan. Sjuksköterskans roll är att stödja och hjälpa patienten till ett drägligt liv i en svår situation. Sjukdomsinsikt tycks vara nyckeln till acceptans av situationen och början till en balanserad tillvaro. Fortsatt forskning inom detta område behövs för ökad förståelse av patienters upplevelse av att leva med diabetesfotsår.

Syftet med litteraturstudien var att kartlägga sjuksköterskans och patientens syn på egenvård vid typ två diabetes. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Materialsökningen har skett via facklitteratur, Internet samt databaserna Blackwell Synergy, EBSCO HOST, Elin@Dalarna och Ovid. Sökorden var diabetes, education, empowerment, management, nurse, nursing, patient, satisfaction, selfcare. Totalt användes 31 referenser till studien varav 16 empiriska artiklar låg till grund för resultatet. Artiklarna granskades med hjälp av Forsberg & Wengströms modifierade granskningsmall. Av resultatet framkom att sjuksköterskorna och patienterna önskade att de hade mer tid för att tillgodose patientens önskemål. Sjuksköterskorna hindrades av tidsbristen och det påverkade patienterna, vilket ledde till att patienterna inte kunde utveckla sig i hanteringen av sin egenvård. Patienterna önskade även att tillgängligheten av sjuksköterskor fanns kontinuerligt så att de kunde få svar på sina frågor och funderingar kring sin egenvård. Mer ansvar borde läggas på en sjuksköterska som arbetade självständig med diabetespatienter då detta tenderade till att patienterna fick empowerment och ökad kunskap om sin egenvård. Patienterna hade erfarenhet av olika utbildningar som ledde till att deras egenvård förbättrades. Sjuksköterskorna önskade sig mer utbildning som kunde hjälpa patienterna till en god egenvård.