<p>1989 beslöt Nordiska ministerådet att införa en nordisk, enhetlig miljömärkning som fick Svanen som symbol. 1999 var Svanens kriterier för miljömärkning av hotell färdigställda och kunde sättas i bruk. I detta arbete har det undersökts om hotell som är, eller arbetar för att bli Svanmärkta får en större miljövinst än resten av samhället innom tre områden; osorterade sopor, energi samt vatten. Här undersöks också vilka åtgärder som dessa hotell genomför samt varför de har valt att Svanmärka sig. En undersökning om Svanen uppfyller de intentioner riksdag och regering hade när de införde SIS Miljömärkning genomförs också med de undersökta hotellen som utgångspunkt. Samt hur miljömärkning i stort är kopplat till vissa delar innom ekologisk modernisering. </p><p>Nio hotell har undersökts varav tre konferenshotell och sex stadshotell. Flera utav dessa hotell Svanmärkte sig för att signalera sitt miljöarbete utåt eller för att marknadsföra sig. Att göra något i marknadsföringssyfte tyder på att man tror att de man marknadsför sig för att vara kan leda till större ekonomisk vinst. Detta är en av flera kopplingar mellan ekonomi och miljö. </p><p>Utifrån de undersökta hotellen observeras att de i medeltal minskat sin mängd osorterade sopor med cirka 53 %, mängd använd energi med ungefär 22 % samt mängd använt vatten med runt 7 %. Detta är en större minskning än resten av samhället vad det gäller mängd osorterade sopor samt mängd använd energi. Minskningen av vatten användningen är ungefär lika stor som i resten av samhället. En tolkning av detta är att Svanen, då det gäller hotell, har lyckats relativt väl med att uppfylla den del av regeringens mål som innebär att Svanen ska vara bättre ur miljösynpunkt än andra jämförbara produkter eller tjänster. Dessutom har Svanmärkta varor ökat i popularitet vilket uppfyller en annan del av målet som innebär en stimulering av användning av miljöanpassade varor.</p>

<p>I den här uppsatsen görs en jämförelse mellan tre aktörer i svensk miljöpolitik, den svenska staten, miljöorganisationen Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och intresseorganisationen Svenskt Näringsliv (SN). Syftet med jämförelsen är att undersöka hur de skiljer sig åt eller om de i huvudsak har samma syn på hanteringen av miljöfrågan och speciellt i synen på om det finns en konflikt mellan tillväxt och miljö. Som teoretisk ram används ekologisk modernisering, en teori som karaktäriseras av att konflikten mellan tillväxt och miljö ses som upphävd och den anses vara en lovande strategi för att hantera miljöproblemen. Metoden, som har använts i uppsatsen är diskursanalys av olika texter som producerats av aktörerna i nutid. Hos varje aktör har både dokument rörande klimatfrågan som representerar globala hållbarhetsfrågor och dokument rörande allmän, nationell miljövård valts ut, för att även skillnaden mellan olika frågor ska kunna studeras. Den kritik som framförts mot ekologisk modernisering rör just att de globala frågorna förbises och att de dessutom är svårhanterliga inom ramen för teorin. Slutsatserna är att det råder en ganska liknande syn i miljöfrågan och dess hantering mellan de tre aktörerna vad gäller allmän, nationell miljöpolitik. Den strategin sammanfaller väl med ekologisk modernisering som strategi, vilket innebär att förändringarna kan ske inom vårt nuvarande samhälles ramar och genom en förening av tillväxt och miljö. Inom diskursen råder det dock större osäkerhet angående hur klimatfrågan ska hanteras. Speciellt staten och SNF har svårt att se konflikten mellan tillväxt och miljö som upplöst. SN:s strategi sammanfaller dock i den frågan väl med ekologisk modernisering. Det kan tolkas som att ekologisk modernisering är en strategi som passar näringslivet väl och som förstärker deras inflytande i att definiera miljöfrågan.</p>

<p>Flygbranschen är en global industri som expanderar snabbt och i och med detta ökar också belastningen på miljön genom flygets miljöpåverkan. Ett verktyg som kan användas för att försöka förändra kursen mot en mer hållbar verksamhet är miljömärkning. I Sverige är flygbranschen ett område som det inte existerar några miljömärkningar inom och LFV i Sverige har blivit intresserad av att införa någon typ av miljömärkning av flygplatser.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att utarbeta ett utkast till kriterier för en miljömärkning av Grön flygplats som baseras på flygplatsernas mest betydande miljöaspekter. Studien bygger på RPS-modell, material från enkäter, intervju och dokument. Fenomenet Grön flygplats analyseras sedan med hjälp av teorin om ekologisk modernisering för att få en förståelse för detta fenomen. Ekologisk modernisering kopplar ihop ekonomisk tillväxt och miljöhänsyn, inom denna teori anses vetenskapen och teknologin som viktiga och tillräckliga medel för att lösa och kontrollera miljöproblemen.</p><p>Resultatet av flygplatsernas mest betydande miljöaspekter blev totalt sju stycken. Orsaken till att dessa sju blev de mest betydande miljöaspekterna tolkas som att dessa beror på den centrala plats som en flygplats har med mycket människor i rörelse samt dess geografiska läge. Utefter de betydande miljöaspekterna har kriterierna för Grön flygplats utarbetats vilka totalt blev 17 stycken. Kriterierna skulle kunna överföras på flygplatser inom Norden då flygplatsernas geografiska läge har ett liknande klimat. En flygplats kan dock inte uppnå en hållbar verksamhet enbart på kriterier utan en förståelse måste även fås om att flygbranschen inte kan fortsätta växa som den gör idag. Visionerna om Grön flygplats bygger i likhet med ekologisk modernisering på ekonomisk tillväxt och industriell effektivisering.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att beskriva samt analysera hur mikroföretag inom klädesbranschen arbetar med grön marknadsföring.</p><p><strong> </strong><strong>Metod: </strong>Kvalitativ metod genom fyra djupintervjuer.</p><p><strong> </strong><strong>Teori: </strong>“Corporate Social Responsibility”, “Ammenbergs miljöstrategier”, ”The Green Marketing Strategy Matrix”, ”Grön marknadsförings grundläggande aspekter.”<strong></strong></p><p><strong> </strong><strong>Slutsats: </strong>Gemensamt för de undersökta mikroföretagen är att det finns ett personligt intresse och engagemang i miljöfrågor. Företagens bakomliggande miljöarbete skiljer sig väsentligt i omfattning. De företag som själva inte producerar sina kläder, följer vad certifieringsorganisationerna anser vara goda och miljövänliga produktionsförhållanden. Eftersom företag själva väljer att definiera vad begreppet miljövänligt innebär, kan seriositeten i miljöarbetet uppfattas som godtyckligt. Integrering av miljöarbetet i marknadsföringen är omfattande för alla undersökta företag, vilket innebär att inget av dessa har ägnat sig åt greenwashing. I all extern kommunikation finns miljöbudskapet närvarande för att förstärka företagets profil, vilket främst sker genom olika typer av miljömärkningar. Marknadsföringen innehåller oftast någon form av informativt budskap om miljöförhållanden. Detta används för att förstärka företagets trovärdighet och rykte, men även för att öka kunskapen hos konsumenterna om ett mer långsiktigt hållbart samhälle. Metoderna för att marknadsföra sig är kreativa, bland annat beror det på en vilja att kommunicera en nytänkande syn på företagande. För mikroföretag är det också betydelsefullt att begränsa kostnaderna vilket en kreativ kommunikation kan bidra med. Det råder delade meningar om den svenska klädesmarknaden idag kräver en miljöprofilering eller inte, enligt de undersökta företagen. Dock råder samstämmighet i att detta kommer att fordras av företag på lång sikt. Den gröna marknadsföringen ses främst som en metod att differentiera sig från andra företag och därmed erhålla komparativa fördelar. Genom att förmedla sitt miljöbudskap till kunderna förväntar sig företagen att få ett förbättrat rykte. Kravet från kunderna att tillhandahålla och kommunicera gröna attribut är en betydande anledning till att företagens anser sig ha en skyldighet att utföra och meddela om miljöarbetet. Mikroföretag använder, enligt denna studie, inte grön marknadsföring för att hantera miljörisker.</p> / <p><strong>Purpose: </strong>The purpose is to describe and analyze how micro-clothing companies manage green marketing.</p><p><strong> </strong><strong>Method:</strong> Qualitative method<strong> </strong>based on four interviews.</p><p><strong> </strong><strong>Theory: </strong>“Corporate Social Responsibility”, “Ammenbergs’ enviromental stratergies”, “The Green Marketing Strategy Matrix”, “Green marketing fundamental feature”.</p><p><strong>Conclusions: </strong>The micro-companies included in this study share a common interest and commitment to environmental issues, though the extent of their efforts varies significantly. The companies who do not produce garments themselves follow the guidelines of environmental organisations. As many companies have different views regarding what “environmental friendly” really implies, the true value of such concepts is relatively arbitrary. The integration of environmental work into the marketing is essential for all of the companies studied. In order to enhance the image of the company, all marketing comprises environmental friendly values, mainly through the usage of environmental friendly labels. Marketing campaigns often make use of concrete environmental information in order to communicate the company’s credibility and reputation, as well as to inform consumers of the importance of environmental issues and need for a sustainable society. The methods of doing this are ingenious as one wishes to express a sense of creativity and a new approach of doing business. Marketing of this kind is also cost-effective, which often is of considerable importance for micro-companies. Opinions differ concerning the need for environment targeted marketing on the Swedish market today, though there is a unanimous view that this will be necessary and even unavoidable in the long run. Green marketing is generally viewed as a strategy for diversifying oneself from the crowd to receive competitive benefits on the market. Companies expect an improved reputation amongst consumers by using green marketing as a tool for communication; not to deal with potential environmental risks.</p>

<p>Allmänhetens medvetenhet kring miljörelaterade ämnen har ökat på senare år, vilket lett till att alltfler företag producerar miljövänliga produkter och positionerar sig som ansvarstagande aktörer på marknaden. Generellt sett har företagen utformade riktlinjer vad gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor men sämre insyn i produktionens miljöpåverkan. Textilindustrin ligger bakom en stor del av världens miljöförstöring till följd av de giftiga ämnen som används i odling och produktion. Den ökade medvetenheten hos allmänhet och företag förutspås kunna leda till tillväxt på marknaden för ekologisk bomull och pressen har ökat på att hållbara produktionsmetoder ska genomsyra företagets hela verksamhet.</p><p>Ämnet för uppsatsen har sin utgångspunkt i vår kandidatuppsats ”Svenska modeföretag synas i sömmarna” som visade att företag inte känner till alla leverantörer och underleverantörer i leverantörskedjan, förutom när det kommer till leverantörskedjan för ekologisk bomull. Full spårbarhet anses vara nödvändigt vid ekologisk bomull för att kunna påvisa för konsumenten att odlingen lever upp till särskilda standarder. Syftet med magisteruppsatsen är därför att undersöka om och i sådant fall hur det är möjligt för fyra modeföretag i textilbranschen att uppnå full spårbarhet i leverantörskedjan för ekologisk bomull.</p><p>För att besvara undersökningens syfte valdes lämpliga teorier, vartefter semistrukturerade intervjuer och sekundärdata analyserades utifrån en kvalitativ ansats. Resultatet av undersökningen visar att företagen har olika koncept för ekologisk bomull och olika utformade leverantörskedjor, något som får betydelse för företagens förmåga att uppnå spårbarhet. De företag som påvisar en ambition om att ha transparens och full kontroll genom leverantörskedjan förstärker trovärdigheten när det kommer till full spårbarhet genom leverantörskedjan. Det går att ifrågasätta huruvida de företag som använder sig av kontroll genom tredjepartsorganisation själva har vetskap om hela leverantörskedjan. Dessa företag lägger order på plagg med ekologisk bomull från närmaste fabrik och har därefter inte kontakt med leverantörer längre bak i ledet, något som minskar trovärdigheten i deras möjlighet att ha full spårbarhet.</p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva samt analysera hur mikroföretag inom klädesbranschen arbetar med grön marknadsföring.  Metod: Kvalitativ metod genom fyra djupintervjuer.  Teori: “Corporate Social Responsibility”, “Ammenbergs miljöstrategier”, ”The Green Marketing Strategy Matrix”, ”Grön marknadsförings grundläggande aspekter.”  Slutsats: Gemensamt för de undersökta mikroföretagen är att det finns ett personligt intresse och engagemang i miljöfrågor. Företagens bakomliggande miljöarbete skiljer sig väsentligt i omfattning. De företag som själva inte producerar sina kläder, följer vad certifieringsorganisationerna anser vara goda och miljövänliga produktionsförhållanden. Eftersom företag själva väljer att definiera vad begreppet miljövänligt innebär, kan seriositeten i miljöarbetet uppfattas som godtyckligt. Integrering av miljöarbetet i marknadsföringen är omfattande för alla undersökta företag, vilket innebär att inget av dessa har ägnat sig åt greenwashing. I all extern kommunikation finns miljöbudskapet närvarande för att förstärka företagets profil, vilket främst sker genom olika typer av miljömärkningar. Marknadsföringen innehåller oftast någon form av informativt budskap om miljöförhållanden. Detta används för att förstärka företagets trovärdighet och rykte, men även för att öka kunskapen hos konsumenterna om ett mer långsiktigt hållbart samhälle. Metoderna för att marknadsföra sig är kreativa, bland annat beror det på en vilja att kommunicera en nytänkande syn på företagande. För mikroföretag är det också betydelsefullt att begränsa kostnaderna vilket en kreativ kommunikation kan bidra med. Det råder delade meningar om den svenska klädesmarknaden idag kräver en miljöprofilering eller inte, enligt de undersökta företagen. Dock råder samstämmighet i att detta kommer att fordras av företag på lång sikt. Den gröna marknadsföringen ses främst som en metod att differentiera sig från andra företag och därmed erhålla komparativa fördelar. Genom att förmedla sitt miljöbudskap till kunderna förväntar sig företagen att få ett förbättrat rykte. Kravet från kunderna att tillhandahålla och kommunicera gröna attribut är en betydande anledning till att företagens anser sig ha en skyldighet att utföra och meddela om miljöarbetet. Mikroföretag använder, enligt denna studie, inte grön marknadsföring för att hantera miljörisker. / Purpose: The purpose is to describe and analyze how micro-clothing companies manage green marketing.  Method: Qualitative method based on four interviews.  Theory: “Corporate Social Responsibility”, “Ammenbergs’ enviromental stratergies”, “The Green Marketing Strategy Matrix”, “Green marketing fundamental feature”. Conclusions: The micro-companies included in this study share a common interest and commitment to environmental issues, though the extent of their efforts varies significantly. The companies who do not produce garments themselves follow the guidelines of environmental organisations. As many companies have different views regarding what “environmental friendly” really implies, the true value of such concepts is relatively arbitrary. The integration of environmental work into the marketing is essential for all of the companies studied. In order to enhance the image of the company, all marketing comprises environmental friendly values, mainly through the usage of environmental friendly labels. Marketing campaigns often make use of concrete environmental information in order to communicate the company’s credibility and reputation, as well as to inform consumers of the importance of environmental issues and need for a sustainable society. The methods of doing this are ingenious as one wishes to express a sense of creativity and a new approach of doing business. Marketing of this kind is also cost-effective, which often is of considerable importance for micro-companies. Opinions differ concerning the need for environment targeted marketing on the Swedish market today, though there is a unanimous view that this will be necessary and even unavoidable in the long run. Green marketing is generally viewed as a strategy for diversifying oneself from the crowd to receive competitive benefits on the market. Companies expect an improved reputation amongst consumers by using green marketing as a tool for communication; not to deal with potential environmental risks.

Several scenarios point toward a future where we are far more people on Earth than today, where most of those people will live in cities and where oil no longer dominates in the transport systems and in agriculture as an energy source and where less energy will be available to us. The report investigates what areas in traditional ecological knowledge that can contribute to the transition that follows a future with less energy and establishes three areas with the potential of becoming important:   areaspecific biological knowledge in societies that are more dependent upon its surrounding environment and its natural prerequisites the local management of these biological resources, which often means a fair sharing and sustainable handling of the resources and which has been observed in Nobel price awarded Elinor Ostrom’s research the world views that lie behind how the environment is considered and managed, world views that can inspire and point toward how we in the future should formulate world views that do not give the destructive modern management of the environment   It is also noted that the magnitude of the city living in the future is a historical news and that very little research has been done in how traditional knowledge can be transferred into this kind of living.

Background for study:The ecological trend has grown in the latest years, and earlier studies has shown that women are most likely to buy ecological food. However, becoming a mother comes with new expenses connected with the baby. The aim of this study is to investigate how women’s buying behavior changes when they become a mother and we will connect this to ecological buying behavior..Purpose:The purpose with the thesis is to find out how and why the buying behavior of food changes after becoming a mother and in what way this affect the purchasing of ecological food.Researchquestions:What are the factors affecting mothers, when deciding to buy ecological or regular food? How and why does becoming a mother change the buying behavior of food?Theoretical framework:The frame of reference contains models of the buyer decision process that leads to the purchase, and the consumer decision making model show how the characteris-tics influence the purchase. The authors also used the means-end chain model to see which attributes affects the consumer.Method:To be able to carrying out with the study, we used an qualitative approach with focus groups as our method of data collection to get a deeper understanding for the subject.Conclusions:The conclusions to be drawn from this study is that the price is still the most important factor but also the time that many participants feel that they don’t have when it comes to grocery shopping. / Bakgrund till studien:Den ekologiska trenden har vuxit de senaste åren och tidigare forskning har visat att kvinnor är den mest troliga ekologiska handlaren. Att bli förälder innebär nya kost-nader på grund av barnet, målet med denna studie är att undersöka om kvinnors köpbeteende ändras när de blir mamma, med hänsyn av ekologiskt köpbeteende.Syfte:Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur och varför köpbeteendet av mat förändras när man min blir mamma och på vilket sätt detta påverkar köpandet av ekologisk mat.Frågeställningar:Vilka faktorer påverkar mammor i deras beslut om att köpa ekologisk eller vanlig mat? Hur och varför påverkas köpbeteendet av att man blir mamma?Teoretiskt ramverk: Den teoretiska referensramen innehåller modeller av köparens beslutsprocess som leder till köp, och köpbe-slutsprocessen visar vilka egenskaper som påverkar köpet. Författarna använder sig utav means end chain modellen för att se vilka attribut som påverkar konsumenten?Metod:För att kunna genomföra denna studie använde vi oss utav en kvalitativ metod med fokusgrupper som vår datainsamlingsmetod.Slutsatser:Slutsatserna man kan dra ifrån studien är att priset fortfarande är den viktigaste påverkningsfaktorn men även tid som många av mammorna kände att de inte hade när det kommer till mathandlande.

Hållbar utveckling är ett komplext begrepp där det inte finns någon färdig metod för hur pedagoger ska integrera sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter i sitt vardagliga arbete med barnen. Vi ansåg det intressant att se om det som vi tror om pedagogernas förhållningssätt till hållbar utveckling stämde med verkligheten. Syftet med vårt examensarbete var att genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur några pedagoger och två rektorer tolkar innebörden av hållbar utveckling och dess aspekter. Vi ville också veta hur styrdokumentens betydelse i planering och tillämpning av de olika aspekterna kom till uttryck. Vi valde att använda oss av kvalitativ intervjumetod som är semistrukturerad för vi ansåg att vi kunde få en bättre inblick i hur intervjupersonerna förhåller sig till begreppet hållbar utveckling. Med hjälp av tidigare forskning och annan litteratur som berörde ämnet, kunde vi analysera det resultat vi kom fram till. Resultatet visar delvis det vi trodde, det vill säga, att det finns en osäkerhet bland intervjupersonerna om innebörden av hållbar utveckling samt hur de olika aspekterna kan integreras i arbetet med barnen.

Flygbranschen är en global industri som expanderar snabbt och i och med detta ökar också belastningen på miljön genom flygets miljöpåverkan. Ett verktyg som kan användas för att försöka förändra kursen mot en mer hållbar verksamhet är miljömärkning. I Sverige är flygbranschen ett område som det inte existerar några miljömärkningar inom och LFV i Sverige har blivit intresserad av att införa någon typ av miljömärkning av flygplatser. Syftet med den här uppsatsen är att utarbeta ett utkast till kriterier för en miljömärkning av Grön flygplats som baseras på flygplatsernas mest betydande miljöaspekter. Studien bygger på RPS-modell, material från enkäter, intervju och dokument. Fenomenet Grön flygplats analyseras sedan med hjälp av teorin om ekologisk modernisering för att få en förståelse för detta fenomen. Ekologisk modernisering kopplar ihop ekonomisk tillväxt och miljöhänsyn, inom denna teori anses vetenskapen och teknologin som viktiga och tillräckliga medel för att lösa och kontrollera miljöproblemen. Resultatet av flygplatsernas mest betydande miljöaspekter blev totalt sju stycken. Orsaken till att dessa sju blev de mest betydande miljöaspekterna tolkas som att dessa beror på den centrala plats som en flygplats har med mycket människor i rörelse samt dess geografiska läge. Utefter de betydande miljöaspekterna har kriterierna för Grön flygplats utarbetats vilka totalt blev 17 stycken. Kriterierna skulle kunna överföras på flygplatser inom Norden då flygplatsernas geografiska läge har ett liknande klimat. En flygplats kan dock inte uppnå en hållbar verksamhet enbart på kriterier utan en förståelse måste även fås om att flygbranschen inte kan fortsätta växa som den gör idag. Visionerna om Grön flygplats bygger i likhet med ekologisk modernisering på ekonomisk tillväxt och industriell effektivisering.