Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka om Game Performance Evaluation Tool (GPET) kan särskilja fotbollsprestation hos spelare på junior-elit nivå. Som tillförlitlig utgångspunkt för jämförelse används en samlad subjektiv bedömning av fotbollsförmåga utifrån två oberoende erfarna och kunniga tränare. Frågeställningarna var: (1) Korrelerar den subjektiva bedömningen av fotbollsprestation med GPET-verktygets resultat? (2) Korrelerar den subjektiva bedömningen med GPET-verktygets resultat gällande spelarnas utförande, beslutsfattande och agerande utifrån taktisk kontext? Metod Studien har genom en kvantitativ ansats genomförts med blind observation vid ett tillfälle, vilket har lagrats och i efterhand kodats med GPET. Juniorelit-spelare (n=12, 17,3 ± 0,5 år), har valts ut och delats upp i två grupper av deras två tränare. (n=6) spelare, representerar enligt tränarna de som har kommit längst i sin fotbollskunskap (bra) och (n=6) spelare, representerar de som inom samma lag ansetts svagast sett till deras fotbollskunskap (sämre). Resultat Totalt har 96 minuter film kodats och analyserats. 649 aktioner har registrerats (utan boll 60,3%, med boll 26,5%, och “andra” 13,2%). 32% i taktisk kontext 1A; 65% i kontext 2A samt 3% i kontext 3A. I den totala sammanställningen, medelvärdet av poängen på alla aktioner spelarna lyckats med, nådde grupp “bra” ett resultat av 94,4 ± 3,5 medan grupp “sämre” fick medelvärde 89,7 ± 4,2. Ett oberoende t-test visade en trend mot skillnad mellan grupperna (p &lt; 0,065).   Slutsats GPET verkar kunna särskilja grupperna då resultatet visar en procentuell skillnad på samtliga kodade delar samt den totala sammanställningen vilket är resultatet av spelarnas fotbollsprestation. Verktyget verkar även vara praktiskt tillämpbart då kodningen är relativt tidseffektiv och ger möjlighet att skapa en mer samlad och objektiv bild av fotbollsspelares prestation. Studiens resultat bör tolkas kritiskt på grund av det begränsade urvalet samt det limiterade antal spelsituationer spelarna ställdes inför. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Inledning Detta är en kvalitativ studie om det handlings kompetenta barnet inom ekologisk hållbar utveckling. Detta för att ekologisk hållbarhet är väldigt aktuellt i dagens samhälle på grund av att vi överkonsumerar jordens resurser. Hållbar utveckling är även ett mål som kommer skrivas fram tydligare i den ny reviderade läroplan för förskolan som kommer år 2018. Vårt intresse till att undersöka om barns inkludering i dokumentation och uppföljning kring ekologisk hållbar utveckling härrör från personliga intressen samt forskning. Vi har under vår studietid kommit i kontakt med forskning som visar på att barn ofta blir passiva deltagare inom ekologisk hållbar utveckling, därmed vill vi undersöka hur barnen kan bli handlingskompetenta deltagare. Syfte Syftet är att undersöka hur barn inkluderas i förskolors pedagogiska arbete för att främja ekologisk hållbar utveckling. Metod Materialet till studien samlades in via intervjuer som hölls med fem pedagoger från tre olika förskolor i samma kommun. All insamlad data analyserades utifrån en kvalitativ analys med Bronnfenbrenners utvecklings ekologiska teori som grund. Resultat Resultatet visar att samtliga av pedagogerna vi intervjuade använder sig av ekologisk hållbar utveckling i förskolan samt att de både dokumenterade och följde upp arbetet tillsammans med barnen. Däremot framkom det att det inte alltid blev en uppföljning kring det vardagliga arbetet. Mycket av det de gjorde verkade ske utifrån rutin och pedagogerna upplevde själva att det inte reflekterade tillsammans med barnen kring varför det gjordes.

No description available.

The purpose of the study is to find out how the respondents, think, feel and practice curriculum assignment Objectivity and comprehensiveness in their role as preschool teachers. With this as a starting point I made the choice to do the survey through a qualitative approach. As a research method I used structured focus group interviews with a total of 10 pre-school teachers with different backgrounds, in two different units. They felt that they highlight differences but they are not actively working to lift the beliefs or ceremonies linked to other beliefs than the beliefs in the majority society. The study relies on a developmental theory based on the American developmental psychologist Urie Bronfenbrenner (1979). The theory describes how the individual interacts with the environment at different levels and how it affects the child’s development and in his or hers identity building. The result showed that the majority of the interviewed preschool teachers consider it difficult to work on the basis of a comprehensive assignment focusing on beliefs and celebrations. The local governing body is clear that versatility and integrity are to be implemented. I want this study to achieve a greater awareness of the importance and understanding of the pre-school teacher's role in a child's positive identity development and its impact on his or hers role in the Swedish society.

Sustainable development and environmental questions are currentsocial issues. Public libraries are supposed to ensure globalchanges and according to Agenda 21 every organisation aresupposed to work towards a sustainable climate. The purpose of this bachelor thesis is to discuss how the conceptsustainable development is mentioned in public library plans, andanalyze the role libraries take in terms of environmentalquestions and sustainable development. The following questionswere discussed: ”Does the concept sustainable developmentoccur in the public library plans and in that case to whatextent?” ”Which similarities and differences can be found in how the concepts of environmental issues and sustainabledevelopment are addressed in the library plans?” A combined quantative and qualitative content analysis was made based on public library policies, using Kathryn Millersconcepts envionmental leader and environmental educator. The result shows that most of the libraries mention sustainable development as a general concept, often as a part of a municipal vision rather than that of a goal of the library. The results also shows that the public libraries that mention ecological sustainable development takes an environmental leadership role rather than aenvironmental educator role. The expressions related to the library as an environmental educator tends to be more substantial than the expressions related to the environmentalleader role. However, it is possible that these expressions of sustainable development is written in a rhetorical sense in away to try to market the library as an organization that contributes to sustainable development.

To achieve a sustainable development in accordance with the UN report “Our common future” the Swedish government has instituted 16 national environmental goals. The municipalities in Sweden have different means of reaching those goals. The purpose of this study was to see if there are any differences in that work regarding the size and location of the municipality. The purpose was also to find out what obstacles the municipalities face and come up with suggestions to overcome those obstacles. The results showed that smaller municipalities generally lack resources for the environmental work and that the issues hindering the bigger municipalities in their work is that other issues such as health care are prioritized over environmental matters. The issues that will be prioritized in the Swedish municipalities are decided by the ruling politicians. One problem with this is that the politicians tend to prioritize issues that are more popular with the inhabitants and that environmental issues thus get overlooked. To improve the environmental work in the Swedish municipalities this have to change. If the environmental work gets more visibility the attitudes of the people might change and that might affect the politicians to make different priorities. If the municipalities have a lack of funds there are special grants that can be applied for from the EU. Those funds can then be used to hire more personnel to work with environmental issues. The municipalities will play an important role if the national environmental goals are to be reached in time.

Syftet med undersökningen är att få mer kunskap om hur förskolechefer beskriver arbetet med ekologisk utveckling i förskolan. Ytterligare ett syfte är att belysa vilka utmaningar och möjligheter förskolechefer ser med arbetet av ekologisk utveckling. Undersökningen ska även bidra till mer lärdom om vad ekologisk utveckling kan vara i förskolans verksamhet. Ekologisk utveckling har blivit ett aktuellt ämne i dagens samhälle där många är engagerade i miljöfrågor och vad man kan göra för att jordens resurser ska räcka längre. Empirin samlades in med hjälp av intervjuer där sex stycken förskolechefer från olika verksamheter blev intervjuade. Litteraturen har haft utgångspunkt i vad ekologisk utveckling innebär, vad det finns för lagar eller riktlinjer inom ämnet, hur man kan arbeta med ekologisk utveckling i förskolans verksamhet samt vad förskolechefer har för roll i arbetet. Ramfaktorteorin har använts som teorianknytning för analys. Studien visar att samtliga chefer anser att det är ett viktigt ämne att jobba med. De flesta tycker dock att det är ett svårfångat begrepp som sitter hårt sammansvetsat med huvudbegreppet hållbar utveckling. I resultatet framkom det att engagemang och intresse kan ses som en stor möjlighet när personal är drivna i ämnet. Det visade även att engagemang och intresse kan bli en utmaning, då det inte alltid finns personal som lägger fokus på arbetet med ekologisk utveckling.

Studien syftar till att genom professionellas erfarenheter och arbete skapa förståelse för deras upplevelser av ungdomars situation gällande utsatthet för våld i nära partnerrelationer inom en svensk kontext. Studien är kvalitativ, baserad på fem semistrukturerade intervjuer med professionella som utför någon form av socialt arbete med utsatta ungdomar. Resultatet visar slutsatserna att de professionella upplever fenomenet som vanligt förekommande även om de möter få utsatta, av dessa är flertalet heterosexuella tjejer som söker hjälp för annan problematik. De upplever även fenomenet likt vuxna våldsutsattas situationer och de ser det som centralt att få hjälp för att inte utveckla framtida problem. Det anses centralt att förebygga fenomenet genom information i skolor. Uppfattningen av våldet beskrivs som psykiskt, fysiskt, sexuellt och digitalt, där ungdomarna upplevs sårbara inom sin identitetsutveckling och därav känsliga för påverkan av våldet. De upplevs även osäkra gällande gränssättningar inom förhållanden. De professionella har uppfattat att relationerna ofta innehåller äldre partners och de beskriver dem som destruktiva samt svåra att förklara. Ungdomar, vilkas nätverk tidigare innefattat våld, förstås normalisera beteendet medan ett stöttande nätverk möjliggör förändring. Det sociala arbetet sker då ungdomarna blivit utsatta och söker stöd, det går ut på att lyssna till, samt stödja, individerna i problematiken och tankarna kring polisanmälan. Sammanhang samt bakomliggande faktorer uppmärksammas och samverkan sker med andra instanser dit individerna kan härledas för behandling.

Då unga individer varken arbetar, studerar eller erhåller annan likvärdig sysselsättning skapas problem på olika nivåer eftersom såväl samhälle, familj och individ påverkas. Vidare saknas anhörigas perspektiv vilket kan problematiseras utifrån att kunskap kring unga individers återgång till sysselsättning är av betydelse och deras anhöriga kan tänkas besitta kännedom om ämnet. Studien syftar sammanfattningsvis till att genom kvalitativa intervjuer med anhöriga och en professionell person fördjupa kunskapsläget samt öka förståelse för deras uppfattning, med fokus på vad som hindrar respektive bidrar till unga individers återgång till studier, arbete eller praktik. Studien berör unga individer av olika kön i åldrarna 14 till och med 26 år vilka är eller tidigare varit utanför studier, arbete eller praktik. Ekologisk systemteori utgör studiens teoretiska utgångspunkt och används i en tematisk analys av resultatet. Studien resulterar i ett flertal bidragande respektive hindrande faktorer för unga individers återgång. Individens motivation, utveckling och relationer kan bidra till men också hindra återgång. Detsamma gäller stöd och anpassningar, organisatoriska aspekter samt anhöriga. Även normer och regleringar kan verka bidragande samt hindrande för unga individers återgång till studier, arbete eller praktik. Därutöver visar resultatet att unga individers återgång hindras av psykisk ohälsa, händelser, ekonomiska aspekter samt av den tid som individen varit utanför studier, arbete eller praktik. Studien görs som en del av Vi-projektet.

No description available.