Denna studie syftar till att undersöka hur tre svenska kommuners arbete med cirkulär ekonomi bedrivs och deras åsikter och perspektiv gällande cirkulär ekonomi. Studien undersöker vilka drivkrafter och hinder som finns gällande en implementering av cirkulär ekonomi. Vilka instanser i samhället som har ansvar och bör fokusera på cirkulära modeller synliggörs. Hur respondenterna ser på cirkulär ekonomi i förhållande till hållbar utveckling undersöks. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultatet visar att politik och ekonomi är betydande drivkrafter för implementeringen av cirkulär ekonomi på kommunal nivå och respondenterna uppfattar det linjära systemet som det största hindret för en implementering. Kommunerna anser att störst ansvar för att implementera cirkulära modeller bör ligga hos industrin och att cirkulär ekonomi kan vara ett verktyg för att bidra till en hållbar utveckling. Resultatet har analyserats i relation till teorier kring ekologisk modernisering och en tydlig ekologisk modernisering finns inom kommunerna.

I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) föreskrivs det att barn ska ges inflytande och vara delaktiga i sin utbildning samt att vårdnadshavare och förskola ska samarbeta. Resultaten ska kontinuerligt följas upp och systematiskt analyseras och dokumenteras. Hur detta ska genomföras framgår dock inte. Denna studie knyter an till ekologisk systemteori med syftet att undersöka hur förskollärare i sin verksamhet tillämpar ett pedagogiskt dokumentationsverktyg ”Från Start Till Mål”. Hur använder förskollärarna dokumentationsverktyget avsett för att dokumentera, ta tillvara barns intresse, vårdnadshavares medverkan samt systematiskt kvalitetsarbete? Vad anser förskollärarna om dokumentationsverktygets funktion? Nio förskollärare från tre förskolor har intervjuats. Resultatet visar att dokumentation i verktyget sker i olika tidsintervall, från veckovis till två gånger per termin. Flest anser det finns tid för dokumentation men några påtalar tidsstress. Nästan hälften anser att det är för mycket pappersarbete. Dokumentationsverktyget påvisar stöd för terminsvisa utvecklingssamtal. Samtliga intervjuade anser att de i sina iakttagelser och berättelser om barn utgår från barns intresse och vårdnadshavares medverkan. Vid användning i systematiskt kvalitetsarbete visar resultatet att intervallerna för processredovisning varierar från års-, termins- och veckovis till ständigt pågående utan avslut. Flertalet använder verktyget vid kvalitetsredovisning men inte alla vet hur de då kan använda sig av dokumentationsverktyget och kräver reflektionstid. De saknar en överblick av hela verksamheten. Flertalet av förskollärarna önskar mer utbildning för ökad kunskap om materialet. Slutsatsen blir att verktyget fungerar för dokumentation av barns intresse och vårdnadshavares medverkan men utbildning krävs för en helhetssyn angående systematiskt kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning.

Invasiva främmande arter orsakar förlust av biologisk mångfald i många livsmiljötyper. Alvar är en unik naturtyp med en specifik artsammansättning. En stor del av världens alvar finns på Öland, sydöstra Sverige, där naturtypen nu hotas av den invasiva främmande arten Cotoneaster divaricatus. Min studie undersöker om faktorer som jorddjup och vegetationstyp styr etableringen av C. divaricatus på Stora Vickleby alvar på södra Öland. Resultatet visar att etableringsgraden för C. divaricatus är högre i torr gräs-ört-vegetation och att den huvudsakligen växer tillsammans med Juniperus communis eller andra buskar. Detta indikerar att dessa buskar ger skydd åt bärätande fåglar som koncentrerar spridningen till dessa platser, att jorddjupet kring busken är tillräckligt för att etablering skall kunna ske samt att näringsinnehållet i marken kan vara högre just där J. communis växer. Växtmiljöer som alvartorräng och buskmark med en, förutspås vara särskilt hotade av spridningen av C. divaricatus på alvaret. / Invasive alien species causes loss of biodiversity in many habitat types. Alvar is a unique habitat type with a specific species composition. A large part of the world's alvar is found in Öland, Sweden, where plant diversity is threatened by the invasive alien species Cotoneaster divaricatus. My study investigates the effect of soil depth and vegetation type on the establishment of C. divaricatus on Great alvar of Vickleby in southern Öland. The results show that the rate of establishment of C. divaricatus is higher in dry grass-herb-vegetation and that it mainly grows in connection with Juniperus communis or other shrubs. This indicates that bushes gives shelter to seed dispering birds, that the soil depth is sufficient and that the amount of nutrients can be higher around J. communis. A future threat of C. divaricatus is predicted to areas with dry meadow and areas with shrubs of J. communis.

Denna kvalitativa studie riktar fokus på att undersöka den gröna platsmarknadsföringen av den nya stadsdelen Jakobsberg ur ett kritiskt perspektiv. Studien undersöker hur Jakobsberg är en del av Karlstads tillväxtstrategi och hur den relaterar till nyliberal planeringsideologi. I ett bredare perspektiv är det vanligt att städer platsmarknadsför gröna hållbarhetsvärden i olika stadsutvecklingsprojekt, vilket denna studie undersöker med två kritiska ögon. Syftet med studien är därmed att gå bakom slagorden om grön och hållbar utveckling. Detta för att kritiskt diskutera ifall det kan finnas andra orsaker till att just dessa värden används för den nya stadsdelen Jakobsberg i Karlstad. Det teoretiska ramverket lyfter fram tre huvudämnen; Nyliberal planering, Grön platsmarknadsföring och Ekologisk gentrifiering. Dessa ramar in studiens utgångspunkter och tidigare forskningen inom ämnena. Nyliberalismen har vunnit mark i planeringen vilket har bidragit till en kraftig konkurrenssituationen mellan städer gällande tillväxt. Studien problematiserar användningen av gröna hållbarhetsvärden i platsmarknadsföring då de tenderar att användas för att attrahera den kreativa klassen, något som kan leda till en ekologisk gentrifiering och i förläggningen försvagar begreppet hållbarhet. Detta framställs genom min tolkning av innehållet i totalt åtta dokument från både Karlstads kommun och bostadsrättsföreningar Jakobsbergsskogen 2 och Landeriet. Med ett ideologikritiskt perspektiv har studien identifierat olika värden kopplat till studiens syfte och frågeställningar. Även en kompletterande intervju med en informant från Karlstads kommun har genomförts i syftet att förstå orsakerna till planeringen och platsmarknadsföringen av Jakobsberg. Analysen av materialet diskuterar dessa värden i en nyliberal kontext där gröna hållbarhetsvärdena i Jakobsberg fyller en viktig funktion för Karlstads tillväxt. Tolkningen av studiens empiri och analys är att planeringen av Jakobsberg ligger i linje med kommunens övergripande mål om tillväxt, där människorna utgör den viktigaste konkurrenskraften. Den gröna platsmarknadsföringen avser därmed attrahera den mest gynnsamma klassen av människor för ökad tillväxt, vilket i längden riskerar att leda till exkludering genom en ekologisk gentrifieringsprocess. Det är dock svårt att fastställa någon specifik slutsats då inflyttning till området ännu inte skett.

Ökade kunskapskrav i skolan har gjort att psykisk ohälsa har ökat bland barn och unga. I Lgr 11 och Lsär 11 har kraven på de enskilda eleverna ökat vilket medfört att många blivit stressade och mår dåligt i skolan. I läroplanen finns ett demokratiuppdrag och ett kunskapsuppdrag vi ställer oss frågande till hur dessa två uppdrag kan förenas. Lyckas skolan rusta eleverna för samhällets utmaningar? Intresset för vår studie grundar sig i att vi som lärare ofta har mött en osäkerhet, stress och frustration hos kollegor vad gäller planering av hela undervisningsinnehållet. Syftet med den här studien var att fokusera på hur lärare i grundskolan och grundsärskolan arbetar med läroplanens två första kapitel, som handlar om demokrati- och värdegrundsfostran. En kvalitativ forskningsansats har använts och 13 intervjuer med lärare i grundskolan och grundsärskolan har genomförts. Data har tematiserats och analyserats med stöd av teorier om hälsa enligt Antonovsky, det sociokulturella perspektivet samt Bronfenbrenners ekologiska modell. I resultatet presenteras några övergripande teman om skolans huvuduppdrag, styrdokument, värdegrund, kunskap samt värdegrund och kunskap i förhållande till varandra. Resultatet visar att det mätbara kunskapsuppdraget prioriterades före värdegrundsuppdraget trots att det både finns en ambition och en vilja att arbeta med detta så beskriver informanterna samtidigt en osäkerhet och en tidsbrist i genomförandet. En slutsats är att värdegrundsarbetet är viktigt i skolan för en lyckad kunskapsinhämtning. Studien har även visat att det är viktigt att få kunskap i skolan som underlättar för eleverna att klara sig i livet och inte bara för att uppfylla kunskapskraven.

Forskning visar positiva samband mellan naturmöten, djupare ekologiska kunskaper och miljöattityder. Elever tycker om utomhusundervisning, eftersom de får förstahandserfarenheter och relationen de bygger upp till naturen ändrar deras beteende gentemot den naturliga världen. Denna systematiska litteraturstudiens syfte är att undersöka om naturupplevelser är en god undervisningsmiljö för att främja positiva miljöattityder och en vilja att agera för ekologisk hållbar utveckling. Empirin består av vetenskapliga avhandlingar och artiklar. Studiens resultat visar att naturmöten som plattform är en fungerande ingång till att upplysa elever om ekologi och miljö, samt uppmuntra dem till att verka för ekologisk hållbarhet. Återkommande naturmöten i yngre åldrar kan ge upphov till varaktiga samhörighetskänslor till naturen. Naturmöten garanterar inte positiva miljöattityder, men är en lärandemiljö som kan exemplifiera och åskådliggöra miljöproblem och ekologiska kunskaper. Många interna och externa faktorer påverkar barns attityder och beteenden.

Syftet med arbetet har varit att titta på hur kommunerna genom sin översiktliga planering arbetar med klimatanpassning utifrån översvämningar, höga havsnivåer, skyfall, erosion, ras och skred, biologisk mångfald, restriktioner för nybyggnation samt skydd av befintlig bebyggelse. Avgränsningarna inom arbetet, både gällande material och analys av översiktsplanerna, baseras på teorin ekologisk hållbarhet. Teorin syftar till att öka medvetenheten kring att klimatförändringar har en negativ påverkan på samhällets ekonomi, det vill säga den ekonomiska hållbarheten vilket i sin tur har en påverkan på människors hälsa och välmående, den så kallade sociala hållbarheten. Materialet som granskats i arbetet är avgränsat till internationella lagar och riktlinjer, svenska lagar, två förordningar, relevanta publikationer från SMHI, Boverket, Naturvårdsverket samt tre kommunala översiktliga plandokument. Detta gör att arbetet är tydligt avgränsat och analyserat utifrån den information som har framkommit från materialet, dock har relevanta delar varit tvungna att väljas ut från dokumenten för att arbetet har varit tidsbegränsat. Fallstudien har även den avgränsats och baseras på tre specifika fall. Valet av fallstudier har baserats på det geografiska läget samt kommunernas storlek. Fallstudien avslutas i en analys för att se hur de förhåller sig till varandra. Vidare kommer diskussionen där materialet diskuteras gentemot varandra och mynnar ut i en slutsats där forskningsfrågorna besvaras

Miljö- och klimatfrågor är något som fått allt större fokus i den politiska sfären de senaste åren samt inför riksdagsvalet 2018 ansågs frågan vara den viktigaste hos de svenska medborgarna. Uppsatsen har som avsikt att undersöka Sverigedemokraternas och Miljöpartiets miljöpolitik utifrån fyra aspekter och vi kommer då undersöka vilken vetenskaplig teori som ligger närmast partiernas miljöpolitiska ståndpunkter. Detta undersöks genom att studera politiska dokument i form av partiprogrammen, där respektive miljöavsnitt valts ut och ligger till grund för analysen. Med utgångspunkt i det teoretiska ramverket har vi satt djupekologi och ekologisk modernisering i relation till partiernas miljöpolitiska ställningstaganden, och därmed synliggjort partiernas åsikter i relation till dessa teorier. Eftersom vi syftat att studera det textuella materialet mer djupgående har studien genomförts genom en kvalitativ innehållsanalys där vi formulerat ett analysverktyg utifrån fyra kategorier som varit fördefinierade. Med utgångspunkt i empirin och det teoretiska ramverket kan vi urskilja att Miljöpartiets miljöpolitik har en relativt stark djupekologisk karaktär. Sverigedemokraternas miljöpolitik, å andra sidan, går inte tydligt i linje med någon av de valda teorierna utan varierar något, men vår bedömning är att den mest innehar ekomodernistiska drag.

Begreppet hållbar utveckling innefattar ekonomisk, ekologisk och social utveckling och innebär att de tre hållbarhetsvärdena ska vara likvärdiga och bör samarbeta intimt med varandra. Planeringsidealet förtätning är ett sätt att planera och utveckla städer som har blivit en mer populär planeringsstrategi under de senaste två decennierna och är motsatsen till sin föregångare utglesning. En kommun som arbetar ambitiöst med förtätning är Linköpings kommun där förtätning och hållbar utveckling går hand i hand och kommunen är tydlig med att Linköping tätort inte ska utvecklas utanför befintliga stadsgränser.   Den här studies syfte är att belysa hur förtätning tillämpas i Linköping tätort samt granska om förtätning bidrar till en hållbar utveckling. Studien ämnar även att undersöka de primära faktorerna i hållbarhetsvärdena som kommunen anger vara skälen till förtätning, samt hur förtätning har konsekvenser på stadsmiljön. De teorier och tidigare forskning som analyseras förklarar och ger exempel vilka konsekvenserna kan vara av en förtätning ur ett hållbarhetsperspektiv. För att besvara syftet har empiri insamlats genom kvalitativa innehållsanalyser av två olika policydokument samt kartor över Linköping från 2002 och 2019.   Det insamlade materialet från empirin och teorin analyserades och jämfördes. Empirin påvisade att de största skälen till att Linköpings kommun arbetar med förtätning är för att inte använda sig av viktig jordbruksmark, koppla samman stadsväven och effektivt använda sig av markresurser. Detta ska leda till möjligheter att utveckla kollektiv-, gång- och cykeltrafik, minskade klyftor mellan områden och en ökad trygghet och jämlikhet i staden. Slutsatsen utifrån analysen av empirin och teorin blev att de positiva effekterna förtätning har på hållbar utveckling i Linköpings tätort väger tyngre än de negativa konsekvenserna.

Ekologisk hållbarhet är en högst aktuell, allomfattande samhällsfråga. Arrangemang av idrotts- megaevents som Olympiska Spelen medför åtskilliga påfrestningar på miljön och även utvecklingen i den specifika värdstaden. I kandidatförfarandet till Olympiska Spelen (OS) presenterar kandiderande städer omfattande planer för stadsutveckling som ska möjliggöra genomförandet av OS; och av vikt är att det sker ekologiskt hållbart. Den här studien har genom en kvalitativ dokumentanalys av kandidaturerna för värdstäderna Paris (OS 2024) och Los Angeles (OS 2028) analyserat på vilket sätt kandidaturerna belyst ekologisk hållbarhet och i vilken utsträckning den har legat till grund och utgjort en genomgående utgångspunkt vid föreslagna planer. Även studerades vilken funktion den Internationella Olympiska Kommittén (IOK) intagit vid utvärderingen av kandidaturerna, i förhållande till den ekologiska hållbarheten. Resultatet visade att ekologisk hållbarhet belyses i kandidaturerna och att presenterade planer, inom olika områden beträffande OS i viss utsträckning har tagit ekologisk hållbarhet i beaktning vid argumentation för planering, utveckling och genomförande. Däremot är initiativen främst kopplade till det kapitel särskilt tillägnat ’hållbarhet’ och utgör ingen avgörande eller heltäckande utgångspunkt för presenterade planer. Yttermera efterlämnar såväl kandidaternas som IOK:s formuleringar stort utrymme för tolkning, där IOK:s roll många gånger kan anses odefinierad.