This thesis is the result of a final project work carried out by Anna Friestedt and Kristin Sjövall during the spring semester of 2006. The purpose of this work is to investigate in what ways the Indian city Pune is working towards ecological sustainability within the fields of housing and transporting. The work contains a case study of an area in Pune called Magarpatta City. The report is split into four parts. First, laws and regulations both in Sweden and in India that concern ecologically sustainable development are presented. Second, an explanation on existing solutions within housing and transporting in Pune follows, later specified details concerning the case study in Magarpatta City is presented and finally this is analysed. Pune is in many ways working to improve their ways of ecologically sustainable development. In India, and Pune, there are several laws and regulations to regulate sustainable development. Unfortunately it has been a long time since these laws and regulations were updated and by doing so one might achieve sustainability. Pune Municipal Corporation (PMC) has many projects on the go to improve the city environmentally. PMC has brought out an Eco-housing concept which promotes a more ecological way of building. The concept makes it easier for private builders to get a bank loan if the construction is considering several eco-friendly aspects. To achieve more houses constructed in an eco-friendly way Pune and India are in the need of more pilot projects showing eco-friendly materials and construction techniques. PMC is also taking decisions in how to transform the public transportation system to a more environmentally sustainable one. Several different transportations systems are under evaluation. After our time in Pune our meaning is that the Bus Rapid Transit system is the most cost efficient one to implement in Pune. Magarpatta City is an area in Pune that is developed considering the concept ‘walk-to-work and walk-to-school’. The area has made many efforts towards ecological sustainability and is probably the best area in Pune, as well as in all of India, to do a case study at, in the aspect of ecological sustainable housing and transporting. / Denna rapport är resultatet av ett examensarbete utfört av Anna Friestedt och Kristin Sjövall under vårterminen 2006. Syftet med arbetet är att undersöka på vilka sätt den indiska staden Pune arbetar med ekologisk hållbar utveckling i områdena husbyggnation och trafikplanering samt utföra en fallstudie på ett område kallat Magarpatta City beläget i Pune. Arbetet har utmynnat i fyra huvuddelar. Inledande tas upp vilka lagar och förordningar som finns i det svenska respektive indiska systemet. Sedan presenteras på vilka sätt Pune eftersträvar ekologiskt hållbar utveckling inom områdena husbyggnation och transportplanering. Därefter följer en fallstudie av området Magarpatta City där deras lösningar och system tas upp. Avslutande diskuteras det nuvarande systemen och förslag på förbättringsmöjligheter presenteras. Under vår tid i Indien har vi sett att Pune på många sätt arbetar för ekologisk hållbar utveckling. I Indien och Pune finns ett antal lagar och förordningar som styr åt vilket håll utvecklingen bör gå. Tyvärr var det länge sedan många av dessa lagar uppdaterades, så för att bli mer ekologiskt hållbara bör de revideras. Pune Municipal Corporation (PMC, motsvarar kommunen) har tagit fram ett eco-housing koncept där de främjar ett mer ekologisk byggande genom att göra det enklare för privatpersoner att få banklån om de tar hänsyn till ett antal parametrar som bidrar till ett mer hållbart samhälle. För att främja ekologiskt byggande behöver Pune och Indien pilotprojekt som visar ekologiskt hållbara material och konstruktionslösningar. PMC arbetar även med att besluta hur de ska förändra det kommunala transportsystemet till att bli ett mer ekologiskt hållbart sådant. Flera olika system utvärderas för närvarande. Efter våra veckor i Pune har vi kommit fram till att Bus Rapid Transit troligtvis är det mest kostnadseffektiva systemet att arbeta vidare med. Visserligen krävs speciella filer för bussarna och plats på de existerande gatorna är något som Pune inte har gott om, men det behövs förutom det minimalt med investering, ingen räls eller tunnelbana. Området Magarpatta City i Pune är uppbyggt kring konceptet ’gå-till-jobbet’ och ’gå-till-skolan’. Det har i området på många sätt arbetats med ekologisk hållbarhet och är troligtvis det bästa området i Pune, såväl som i hela Indien, att utföra en fallstudie på rörande ekologiskt hållbar husbyggnation och transportplanering.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur företag kan arbeta med konceptet hållbar utveckling samt att analysera hur begreppet upplevs från ett företags perspektiv. Undersökningen baseras på en fallstudie som genomförts på företaget Kinnarps. Det empiriska material som analysen bygger på har samlats in via användning av fokusgrupps-intervjuer på Kinnarps, och materialet har analyserats vidare genom användning av metoden grundad teori. Under analysen har det synliggjorts vissa paralleller mellan materialet och ekologisk modernisering. Analysen tyder på att företag tenderar att agera i enlighet med ekologisk modernisering då teknisk utveckling ofta upplevs som lösningar på miljörelaterade problem. Samtidigt visar analysen att det finns utrymme för företag att agera på annat sätt än vad ekologisk modernisering innebär och ur det hänseendet har företagets tradition och grundläggande värderingar visat sig vara avgörande. Analysen tyder på att företags förhållningssätt gentemot marknaden kan upplevas som ett fall av pragmatiskt accepterande, då marknaden verkar betraktas som en för företag extern faktor som är svår att påverka.   Att som företag arbeta med hållbar utveckling innebär, enligt analysens resultat, både möjligheter och begränsningar. Arbetet kan resultera i marknadsfördelar genom ekonomisk vinst och konkurrensfördelar. Enligt analysen kan dock inte företag uppnå en fullständigt jämn fördelning mellan sin sociala, ekologiska och ekonomiska utveckling då de är beroende av att generera ekonomisk vinst, vilket gör att den ekonomiska utvecklingen prioriteras högst. Detta tyder på att ett företag inte har möjlighet att uppnå en helt hållbar produktion, därför kan begreppet upplevas som en utopi i företags sammanhang. Samtidigt visar analysen att en strävan mot en så hållbar produktion som möjligt, där en jämn balans mellan ekologisk social och ekonomisk utveckling eftersträvas, kan vara gynnsam för företags varumärke, produktion och profilering.

<p>This thesis is the result of a final project work carried out by Anna Friestedt and Kristin Sjövall during the spring semester of 2006. The purpose of this work is to investigate in what ways the Indian city Pune is working towards ecological sustainability within the fields of housing and transporting. The work contains a case study of an area in Pune called Magarpatta City.</p><p>The report is split into four parts. First, laws and regulations both in Sweden and in India that concern ecologically sustainable development are presented. Second, an explanation on existing solutions within housing and transporting in Pune follows, later specified details concerning the case study in Magarpatta City is presented and finally this is analysed.</p><p>Pune is in many ways working to improve their ways of ecologically sustainable development. In India, and Pune, there are several laws and regulations to regulate sustainable development. Unfortunately it has been a long time since these laws and regulations were updated and by doing so one might achieve sustainability.</p><p>Pune Municipal Corporation (PMC) has many projects on the go to improve the city environmentally. PMC has brought out an Eco-housing concept which promotes a more ecological way of building. The concept makes it easier for private builders to get a bank loan if the construction is considering several eco-friendly aspects. To achieve more houses constructed in an eco-friendly way Pune and India are in the need of more pilot projects showing eco-friendly materials and construction techniques. PMC is also taking decisions in how to transform the public transportation system to a more environmentally sustainable one. Several different transportations systems are under evaluation. After our time in Pune our meaning is that the Bus Rapid Transit system is the most cost efficient one to implement in Pune.</p><p>Magarpatta City is an area in Pune that is developed considering the concept ‘walk-to-work and walk-to-school’. The area has made many efforts towards ecological sustainability and is probably the best area in Pune, as well as in all of India, to do a case study at, in the aspect of ecological sustainable housing and transporting.</p> / <p>Denna rapport är resultatet av ett examensarbete utfört av Anna Friestedt och Kristin Sjövall under vårterminen 2006. Syftet med arbetet är att undersöka på vilka sätt den indiska staden Pune arbetar med ekologisk hållbar utveckling i områdena husbyggnation och trafikplanering samt utföra en fallstudie på ett område kallat Magarpatta City beläget i Pune.</p><p>Arbetet har utmynnat i fyra huvuddelar. Inledande tas upp vilka lagar och förordningar som finns i det svenska respektive indiska systemet. Sedan presenteras på vilka sätt Pune eftersträvar ekologiskt hållbar utveckling inom områdena husbyggnation och transportplanering. Därefter följer en fallstudie av området Magarpatta City där deras lösningar och system tas upp. Avslutande diskuteras det nuvarande systemen och förslag på förbättringsmöjligheter presenteras.</p><p>Under vår tid i Indien har vi sett att Pune på många sätt arbetar för ekologisk hållbar utveckling. I Indien och Pune finns ett antal lagar och förordningar som styr åt vilket håll utvecklingen bör gå. Tyvärr var det länge sedan många av dessa lagar uppdaterades, så för att bli mer ekologiskt hållbara bör de revideras.</p><p>Pune Municipal Corporation (PMC, motsvarar kommunen) har tagit fram ett eco-housing koncept där de främjar ett mer ekologisk byggande genom att göra det enklare för privatpersoner att få banklån om de tar hänsyn till ett antal parametrar som bidrar till ett mer hållbart samhälle. För att främja ekologiskt byggande behöver Pune och Indien pilotprojekt som visar ekologiskt hållbara material och konstruktionslösningar. PMC arbetar även med att besluta hur de ska förändra det kommunala transportsystemet till att bli ett mer ekologiskt hållbart sådant. Flera olika system utvärderas för närvarande. Efter våra veckor i Pune har vi kommit fram till att Bus Rapid Transit troligtvis är det mest kostnadseffektiva systemet att arbeta vidare med. Visserligen krävs speciella filer för bussarna och plats på de existerande gatorna är något som Pune inte har gott om, men det behövs förutom det minimalt med investering, ingen räls eller tunnelbana.</p><p>Området Magarpatta City i Pune är uppbyggt kring konceptet ’gå-till-jobbet’ och ’gå-till-skolan’. Det har i området på många sätt arbetats med ekologisk hållbarhet och är troligtvis det bästa området i Pune, såväl som i hela Indien, att utföra en fallstudie på rörande ekologiskt hållbar husbyggnation och transportplanering.</p>

<p>I studien genomförs en analys av begreppet hållbar utveckling och dess koppling till de tankar som brukar förknippas med ekologisk modernisering. Vidare beskrivs och diskuteras relationer och samband mellan den hållbara utvecklingens tre dimensioner; miljön, ekonomin och det sociala. Arbetet för hållbar utveckling på den regionala nivån sker utifrån nationella ramar men det är på den regionala och kommunala nivån som ansvaret för initiativtagande och prioriteringar ligger. Det är viktigt att ha kunskap om hur begreppet hållbar utveckling har kommit till och diskutera vad som menas med begreppet för att förstå vad begreppet syftar till och hur det bör tillämpas i det regionala utvecklingsarbetet. Med hjälp av indikatorer är det möjligt att följa och utvärdera arbetet för hållbar utveckling. Uppsatsen diskuterar förhållningssätt och problem i kringoperationaliseringen av hållbar utveckling i ett regionalpolitiskt sammanhang samt vilka svårigheter som är förknippade med framtagandet av hållbarhetsindikatorer.</p>

<p>Denna studie behandlar den offentliga upphandlingens roll i arbetet mot hållbar utveckling. Syftet är att analysera vilken syn på detta som kommer till uttryck i den statliga offentliga utredningen 2001:31 och regerings propositionen 2001/02:142 om offentlig upphandling. Teorierna miljöekonomi och ekologisk ekonomi har använts för att få en uppfattning om vilka olika tankar och perspektiv som finns kring miljö, ekonomi och hållbar utveckling. Detta har sedan utgjort utgångspunkten för den kvalitativa analysen som har gjorts av de båda dokumenten. Analysen har bland annat visat att ett miljöekonomiskt tankesätt dominerar i de båda dokumenten. Det perspektiv som kom till uttryck i de analyserade dokumenten har även visat sig ha mycket gemensamt med ekologisk modernisering. Enligt ekologiskt modernt tänkande är offentlig upphandling en väg mot hållbar utveckling. Det är dock viktigt att tänka på att vi idag inte kan säga vilken väg som är den rätta vägen mot hållbar utveckling. Det oproblematiska förhållningssätt till relationen miljö, ekonomi som visat sig inom offentlig upphandling, har inte varit särskilt positivt för den offentliga upphandlingens roll i arbetet mot en hållbar utveckling. Det är därav centralt att den nationella miljöpolitiken ger utrymme för en analys och problematisering av denna integration mellan miljö och ekonomi.</p>

No description available.

Idag är turismen en av världens största näringar och den förväntas växa ytterligare framöver. Turismen bidrar på många sätt till den ekonomiska utvecklingen världen över men effekterna av tillväxten kan även få förödande konsekvenser för miljön. En ökad miljömedvetenhet inom turismbranschen har på senare tid resulterat i olika miljöledningssystem och miljömärkningar. En miljömärkning är Svanen som bildades som ett svar på den ökade miljömedvetenheten i samhället. År 1988 beslöt sig det Nordiska Ministerrådet att utreda möjligheterna att införa en frivillig nordisk miljömärkning. Svanens kriterier för miljömärkning av hotell blev klara år 1999 och det första Svanenmärkta hotellet öppnades i Sverige. Idag finns det över 250 Svanenmärkta hotell i Sverige. I uppsatsen undersöks huruvida en Svanenmärkning av ett hotell resulterar i positiva miljömässiga och ekonomiska effekter. Uppsatsen undersöker även varför hotellen har valt att miljömärka sig, vad de anser sig fått ut av miljömärkningen och vilka möjligheter och svårigheter miljömärkningen har bidragit med. Studien är avgränsad till Stockholmsområdet och behandlar tio hotell med Svanenmärkningen. Det finns flera anledningar varför ett hotell väljer att miljömärka sig men de flesta grundar sig i den ökande efterfrågan från samhället som avser att företag måste ta mer ansvar för miljön. Miljöarbete på ett hotell handlar ofta om att minska vatten-, energi-, och materialförbrukningen. I studien visar sig dessa vara en stor drivkraft bakom en miljömärkning då minskningen ofta leder till ekonomiska besparingar. Corporate Social Responsibility (CSR) är ett begrepp som fått genomslag de senaste åren och innebär att företag på en frivillig grund integrerar social och miljömässig hänsyn i sin verksamhet, utöver vad lagen kräver. I studien visar det sig att hotell som aktivt arbetar med CSR-frågor och integrerar dessa i sin verksamhet stärker relationen mellan anställda och ägare, och inte minst kunder, vilket i sin tur kan leda till en ökad lönsamhet och tillväxt.

Allmänhetens medvetenhet kring miljörelaterade ämnen har ökat på senare år, vilket lett till att alltfler företag producerar miljövänliga produkter och positionerar sig som ansvarstagande aktörer på marknaden. Generellt sett har företagen utformade riktlinjer vad gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor men sämre insyn i produktionens miljöpåverkan. Textilindustrin ligger bakom en stor del av världens miljöförstöring till följd av de giftiga ämnen som används i odling och produktion. Den ökade medvetenheten hos allmänhet och företag förutspås kunna leda till tillväxt på marknaden för ekologisk bomull och pressen har ökat på att hållbara produktionsmetoder ska genomsyra företagets hela verksamhet. Ämnet för uppsatsen har sin utgångspunkt i vår kandidatuppsats ”Svenska modeföretag synas i sömmarna” som visade att företag inte känner till alla leverantörer och underleverantörer i leverantörskedjan, förutom när det kommer till leverantörskedjan för ekologisk bomull. Full spårbarhet anses vara nödvändigt vid ekologisk bomull för att kunna påvisa för konsumenten att odlingen lever upp till särskilda standarder. Syftet med magisteruppsatsen är därför att undersöka om och i sådant fall hur det är möjligt för fyra modeföretag i textilbranschen att uppnå full spårbarhet i leverantörskedjan för ekologisk bomull. För att besvara undersökningens syfte valdes lämpliga teorier, vartefter semistrukturerade intervjuer och sekundärdata analyserades utifrån en kvalitativ ansats. Resultatet av undersökningen visar att företagen har olika koncept för ekologisk bomull och olika utformade leverantörskedjor, något som får betydelse för företagens förmåga att uppnå spårbarhet. De företag som påvisar en ambition om att ha transparens och full kontroll genom leverantörskedjan förstärker trovärdigheten när det kommer till full spårbarhet genom leverantörskedjan. Det går att ifrågasätta huruvida de företag som använder sig av kontroll genom tredjepartsorganisation själva har vetskap om hela leverantörskedjan. Dessa företag lägger order på plagg med ekologisk bomull från närmaste fabrik och har därefter inte kontakt med leverantörer längre bak i ledet, något som minskar trovärdigheten i deras möjlighet att ha full spårbarhet.

Jag var intresserad av att ta reda på hur aktiva medlemmar i Svenska Kyrkans församling i Bollnäs såg på kyrkans ansvar och möjlighet att vara en lokal kraft i arbetet med att förändra församlingsmedlemmarnas människosyn och verklighetsbild, ur ett ekologiskt perspektiv för att möta det globala miljöhotet. Jag har funnit att det finns en viss insikt om behovet men den gemensamma strategin saknas för att som en rörelse arbeta med församlingsmedlemmarnas människosyn och världsbild ur en ekoteologisk synvinkel.

A majority of Sweden’s population, about 80 %, lives in urban environments, and a majority of them live in residential complexes with shared residential yards. People spend a large part of their time in or around their home, which is why the outside environment and the green space in the area play an important part in a person’s well being. The green yard offers space for children’s activities, recreation, solitude, relaxation and gardening and gives the opportunity to learn and understand nature and its processes. The green yard also constitutes a part of the city’s factual green structure, informal green spaces that are not owned by the city and are therefore not included in the formal planning processes. The green residential yards also provide a number of ecosystem services such as climate regulation, purification of water and air and rainwater infiltration, all of which are of importance in the fight against climate change. The goal of this thesis has been to present the advantages an improved planning and maintenance of the urban green space and the residential yard in particular can offer. A number of important properties and functions that affect a yard’s functionality and how it is perceived are also presented and explained. The paper also aims to offer a better understanding of the garden’s role in improving the social conditions in the neighbourhood, and of the importance of involving the residents in planning and maintaining the green spaces. A number of case studies and analyses offer a more concrete perspective on the real world situations, and of successful refurbishment projects. Involving the residents in the formal planning and building processes has been proved to have positive effects on revitalising areas such as Gårdsten in Göteborg. Tenant involvement in open space management can lead to a positive spiral where people start caring for and identifying themselves with their neighbourhood, which can reduce the degree of stigmatisation and marginalisation.