Hållbar utveckling är ett ständigt aktuellt ämne i dagens samhällsdebatt men det råder delade meningar kring hur vi arbetar med det på bästa sätt. Tidigare har samhället fokuserat på att minska sin energiförbrukning, resursanvändning, utsläpp av växthusgaser med mera för att göra samhället mer hållbart. Nu har det börjat växa fram andra tankar om att vi bör fokusera på att skapa en positiv påverkan på miljön och naturen för att samhällets utveckling ska bli hållbar. Ett sätt att göra det är genom Cradle to Cradle. Cradle to Cradle bygger på att skapa positiva och hållbara kretslopp, främst för produkter och produktion men även inom andra delar av samhället som samhällsplanering men också människors sätt att leva och konsumera.  Syftet med uppsatsen var att identifiera och undersöka styrkor och svagheter i en svensk kommuns arbete med Cradle to Cradle. I arbetet undersöks hur Ronneby kommun konkretiserar Cradle to Cradle i sin planering. Hur de går från en mer övergripande strategi om hållbar utveckling till att konkretisera principerna för Cradle to Cradle i sin planering. Undersökningen gjordes genom en fallstudie av Ronneby kommun. Val av Ronneby kommun som fall grundade sig i deras arbete med Cradle to Cradle på flera olika nivåer inom fysisk planering. Från uppförande av enskilda byggnader enligt Cradle to Cradle principer till arbetet med att ta fram strategiska program och skapandet av en ny stadsdel enligt Cradle to Cradle.

Till följd av urbanisering och klimatförändringar ställs världens städer inför stora utmaningar. För att arbeta mot en resilient stadsplanering där staden utvecklas i en hållbar riktning pekas urbana ekosystemtjänster ut som en av flera viktiga aspekter att ta hänsyn till. Urbana ekosystemtjänster definieras som de förmåner naturen ger människan, vilka samspelar med varandra och bidrar till vårt fysiska och psykiska välmående. Trots ekosystemtjänsternas betydelse för en hållbar stadsplanering tenderar grönytor i städer att minska. Den bakomliggande anledningen till denna problematik är att allt fler människor flyttar till urbana miljöer, vilket skapar ett ökat bostadsbehov som i sin tur leder till förtätning.  Genom ett kombinerat vetenskapligt och gestaltande arbete har denna studie syftat till att belysa urbana ekosystemtjänsters värde vid förtätning av städer. Hur konflikten mellan förtätning och hantering av urbana ekosystemtjänster ser ut i den svenska fysiska planeringen har undersökts genom en fallstudie på Norra Djurgårdsstaden och Albano. Studiens teoretiska del har vidare använts som ett kunskapsunderlag för arbetets gestaltande del, där olika strategier har definierats och legat till grund för ett gestaltningsförslag. Planområdet för gestaltningsförslaget har utgjorts av den södra delen av Saltö i Karlskrona. Gestaltningsförslaget har syftat till att undersöka hur detta område skulle kunna förtätas och gestaltas med avseende på urbana ekosystemtjänster. Genom att översätta studiens teoretiska del och applicera detta i ett eget projekt gavs möjligheten att se och hantera problemet ur ett holistiskt perspektiv. Studien har grundats i ett teoretiskt ramverk som utgjorts av begreppen social-ekologisk urbanism och stadsodling. Med hjälp av det teoretiska ramverket och metoderna kvalitativ textanalys, intervju och urbanmorfologisk analys har Norra Djurgårdsstaden och Albanos hantering av urbana ekosystemtjänster kunnat synliggöras. Resultatet visade att projekten haft en tydlig intention att bevara, utveckla och integrera nya ekosystemtjänster, både inom de aktuella planområdena och rörande den omgivande miljön. Vidare visade resultatet att den ekonomiska faktorn spelat en stor roll, samt att tvärsektoriella samarbeten har bidragit med värdefull kunskap. Dessa samarbeten har dock främst förekommit i början av planprocessen. Vad gäller den översättande designdelen har platsanalys använts som metod, vilken tillsammans med tidigare metoder utgjort ett kunskapsunderlag för studiens gestaltningsförslag. Gestaltningsförslaget har formats mot bakgrund av de strategier som påvisats i studiens teoretiska ramverk, forsknings- och kunskapsöversikt samt resultat- och analysdel. De identifierade strategierna är: samspel med naturen, multifunktionella lösningar, stärkta gröna samband och offentliga mellanrum performativa byggnader.

Denna uppsats har skapats för att agera underlag vid framtagandet av en strukturskiss över fastigheten Nya Jägersro i Malmö. Uppsatsen syftar till att skapa ett planeringskoncept som kombinerar social och ekologisk hållbarhet genom att ta hänsyn till platsens specifika egenskaper. Både kommunen och fastighetsägaren, de två mest inflytelserika aktörerna för fastigheten, lägger stort fokus på hållbar utveckling. Uppsatsens frågeställningar baseras i två problematiker. Den första är fastighetsägarens separation av hållbarhetsaspekter som genom resonemanget om att hållbarhet skapas genom interaktioner mellan hållbarhetsaspekter kan bli problematisk. Den andra är hur Nya Jägersro som plats påverkas av ideal om förtätning i syfte att bygga hållbart. För att adressera dessa problem är uppsatsens syfte att ta fram ett planeringskoncept som kombinerar social och ekologisk hållbarhet och som tar hänsyn till platsens specifika egenskaper. Det teoretiska ramverket består av tre teorier som behandlar hållbar platsspecifik planering och design för att utveckla hållbara städer. De metoder av datainsamling som har använts är platsläsning, litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer. Planeringskonceptet som slutligen presenteras benämns som JägersGro, vilket sammanfaller i flera avseenden med SMT:s och Malmö Stads agendor, men avviker delvis i vissa aspekter. Den största avvikande faktorn i relation till SMT är att JägersGro utgår från att hållbarhet utgörs av kombinationen mellan olika hållbarhetssystem. Ytterligare en avvikande faktor från båda aktörerna är att JägersGro förespråkar idén om att människans påverkan på de naturliga systemen inte enbart bör reduceras. Istället anses hållbara stadsdelar behöva vara med i återskapande processer för att kunna fungera i ett balanserat kretslopp med naturen. / This thesis has been created to act as a basis for the preparation of a structural sketch of the property Nya Jägersro in Malmö. The thesis aims to create a planning concept that combines social and ecological sustainability by taking into account the specific characteristics of the site. Both the municipality and the property owner, the two most influential stakeholders, place great focus on sustainable development. The thesis examines two problems. The first is the property owner's separation of sustainability aspects, which through the reasoning that sustainability is created through interactions between different sustainability aspects can become problematic. The second is how Nya Jägersro as a place is affected by ideals of densification in order to build sustainably. To address these problems the purpose of the thesis is to develop a planning concept that combines social and ecological sustainability by taking into account the specific characteristics of the site. The theoretical framework consists of three theories that deal with sustainable site-specific planning and design for developing sustainable cities. The methods of data collection that have been used are site reading, literature studies and semi-structured interviews. The planning concept that is finally presented is referred to as JägersGro, which coincides in several respects with SMT's and Malmö Stad's agendas, but also deviates in some aspects. The biggest deviating factor in relation to SMT is that JägersGro assumes that sustainability consists of the combination of different sustainability systems. Another deviating factor from both actors is that JägersGro advocates the idea that the human impact on the natural systems should not only be reduced. Instead, sustainable districts are considered to be involved in regenerative processes in order to function in a balanced cycle with nature.

Denna uppsats har skapats för att agera underlag vid framtagandet av en strukturskiss över fastigheten Nya Jägersro, som ligger i den sydöstra delen av Malmö. Uppsatsen syftar till att skapa ett designkoncept som kombinerar social och ekologisk hållbarhet, för att utforska en förändrad syn på hur en plats blir ekologiskt hållbar, detta utan att förbise platsens kvaliteter. Uppsatsens frågeställningar adresserar två problem. Den första är hur dagens stadsplanering väljer att förtäta städer baserat på stadsideal i syfte att bygga hållbart. Den andra ligger i syn på vad anses som göra en stad ekologiskt hållbar. För att adressera dessa problem är uppsatsens syfte att ta fram ett designkoncept som kombinerar social och ekologisk hållbarhet och som tar hänsyn till platsens specifika kvaliteter. Teorin baseras på begreppen Ekologisk urbanism och R-urbanitet, som båda eftersträvar hållbara städer, tillsammans med kompletterande teoretiska byggstenar som fungerar som bryggan mellan teori och verklighet. Arbetet använder sig av två metoder, en kvalitativ- och en design-tänk metod. De metoder av datainsamling som har använts är platsundersökning, litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer. Designkonceptet som slutligen presenteras består av ett alternativt sätt att designa städer. Verktygen till detta alternativ har funnits genom design-tänkande som kompletterande metod, där de teoretiska byggstenarna tillsammans kunnat skapa en ständigt förändrande process som skapar en hållbar stadsdel med ett hållbart levnadssätt i fokus. I framtiden kan designkonceptet hjälpa till att uppnå en mer ekologiskt hållbar stad, som tar sig an alla aspekter i staden vilket kan göra staden helt ekologiskt hållbar istället för delvis miljövänlig. Detta sammanfaller i flera avseenden med SMT:s och Malmö Stads agendor, men avviker delvis i vissa aspekter. Den största avvikande faktorn i relation till SMT Malmö Partner Holding AB (MKB Fastighets AB, Skanska Sverige AB och Tornet Bostadsproduktion AB) är att ‘Nya Jägersro’ enligt det förslag som presenteras i uppsatsen inte föreslås lika tätbebyggt som SMT eftersträvar. Det som uppsatsen argumenterar för är ett förslag som är formad efter Jägersros plastkvaliteter som en plats mellan stad och landsbygd. / This thesis has been made to act as the basis for the development of a structural sketch over the estate, Nya Jägersro, in the southeastern part of Malmö. The thesis seeks to create a design concept that combines social and ecological sustainability and to explore a changed view of how a site becomes ecologically sustainable without overlooking the site's qualities. The thesis questions are based on two problems. The first one is how today's city planning chooses to densify cities based on ideals to build sustainably. The second one is the view of what is sustainable. To address these problems the thesis purpose is to produce a design concept that combines social and ecological sustainability and takes the site's specified qualities into consideration. The theory consists of the concept’s Ecological urbanism and the R-urban, both striving for sustainable development and complemented by theoretical building blocks which work as the bridge between theory and reality. The method used in this thesis is a qualitative method combined with design-thinking. The used methods for information gathering are site observation, literary studies, and semi-structured interviews. The proposed design concept builds on an alternative way to design cities. The tools used for this alternative way of designing have been developed through design-thinking as a complementing method where the theoretical building blocks, together, creates a continuously transformative process that aim to create sustainable neighborhoods with a focus on a more sustainable way of life. The design concept seek to help realizing a more ecological city in practice, that takes on all aspects of the city which can make the city ecological instead of just environmentally friendly. The design concepts, thus align with SMT:s and Malmö Stads agendas, but differs in some aspects. The largest differentiating factor is the view on how dense Nya Jägersro should be built, and how the site´s urban and rural qualities can be taken as a point of departure for designing the new built environment.