Denna uppsats utforskar och analyserar användningen av styrverktyg inom svenska familjeföretag. Studien bygger på att identifiera vilka verktyg som används mest bland ekonomistyrning, kulturstyrning, personalstyrning och hållbarhetsstyrning, samt hur dessa verktyg påverkar företagens ekonomiska hållbarhet och långsiktighet. Genom kvalitativa intervjuer med representanter från åtta familjeföretag i olika branscher undersöks deras strategier och metoder för att försäkra företagets överlevnad och framgång.   Den teoretiska ramen omfattar teorier om styrverktyg som ekonomistyrning, kulturstyrning, personalstyrning och hållbarhetsstyrning. Dessa teorier belyser hur familjeföretagens unika egenskaper, såsom kulturella värderingar och långsiktiga mål, påverka deras val av styrverktyg. Studien utförs en tematisk analys av insamlade intervjudata för att identifiera mönster och trender i användningen av styrverktyg.   Studiens insikter är värdefulla för akademiska ändamål även för företagsledare och investerare som strävar efter att förstå och förbättra styrningen i familjeföretag. Studien bidrar till den befintliga forskningen genom att erbjuda en djupare förståelse för hur svenska familjeföretag använder olika styrverktyg för att vinna i en konkurrensutsatt marknad och säkra sin långsiktiga överlevnad.

<p>Sammanfattning</p><p>Hemsedal är en turistdestination mellan Bergen och Oslo, Norge. Deras vision är att vara Skandinaviens mest attraktiva resmål för fjällsport och unika kulturupplevelser. Att söka skapa en hållbar turismutveckling, genom en enhetlig definition av begreppet samt genom lämpliga verktyg, anser författarna är av betydelse för Hemsedal. Detta för att vara konkurrenskraftiga nog till att göra anspråk på titeln Skandinaviens mest attraktiva resmål, samt för en fortlevnad av destinationen. Hemsedal bör vara ekonomisk, ekologisk samt sociokulturellt långsiktigt hållbar. Det är viktigt med en gemensam definition av begreppet hållbar turismutveckling för att bidra till gemensamma mål och ett gemensamt arbete för att skapa en hållbar turismutveckling på destinationen. Syftet med studien är att analysera om det i Hemsedal finns en definition för hållbar turismutveckling. Författarna ämnar undersöka om, och i så fall hur, utvalda aktörer på destinationen arbetar för en sådan utveckling ur ett lokalt perspektiv. Det för att skapa förståelse för destinationsutvecklingen i Hemsedal med fokus på hållbar turismutveckling. Studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär och innefattar semistrukturerade intervjuer vilka utfördes på plats i Hemsedal. Även litteratur, rapporter och artiklar studerades. Teorin behandlar hållbar turismutveckling och tar sin utgångspunkt i ekonomisk, ekologisk och sociokulturell hållbarhet. Vidare behandlas strategier för hur aktörer kan arbeta för att skapa en hållbar turismutveckling. Resultatet av studien visar att en medvetenhet om turismutvecklingen och dess effekter på destinationen finns bland de intervjuade aktörerna i Hemsedal. De arbetar för att skapa en hållbar turismutveckling men arbetssätten skiljer sig åt mellan aktörerna och en gemensam definition av begreppet hållbar turismutveckling finns inte.</p><p>Författarna hoppas att med studien väcka intresse samt skänka inspiration till destinationer i allmänhet, men Hemsedal i synnerhet, i deras arbete att skapa en hållbar turismutveckling.</p>

Sammanfattning Hemsedal är en turistdestination mellan Bergen och Oslo, Norge. Deras vision är att vara Skandinaviens mest attraktiva resmål för fjällsport och unika kulturupplevelser. Att söka skapa en hållbar turismutveckling, genom en enhetlig definition av begreppet samt genom lämpliga verktyg, anser författarna är av betydelse för Hemsedal. Detta för att vara konkurrenskraftiga nog till att göra anspråk på titeln Skandinaviens mest attraktiva resmål, samt för en fortlevnad av destinationen. Hemsedal bör vara ekonomisk, ekologisk samt sociokulturellt långsiktigt hållbar. Det är viktigt med en gemensam definition av begreppet hållbar turismutveckling för att bidra till gemensamma mål och ett gemensamt arbete för att skapa en hållbar turismutveckling på destinationen. Syftet med studien är att analysera om det i Hemsedal finns en definition för hållbar turismutveckling. Författarna ämnar undersöka om, och i så fall hur, utvalda aktörer på destinationen arbetar för en sådan utveckling ur ett lokalt perspektiv. Det för att skapa förståelse för destinationsutvecklingen i Hemsedal med fokus på hållbar turismutveckling. Studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär och innefattar semistrukturerade intervjuer vilka utfördes på plats i Hemsedal. Även litteratur, rapporter och artiklar studerades. Teorin behandlar hållbar turismutveckling och tar sin utgångspunkt i ekonomisk, ekologisk och sociokulturell hållbarhet. Vidare behandlas strategier för hur aktörer kan arbeta för att skapa en hållbar turismutveckling. Resultatet av studien visar att en medvetenhet om turismutvecklingen och dess effekter på destinationen finns bland de intervjuade aktörerna i Hemsedal. De arbetar för att skapa en hållbar turismutveckling men arbetssätten skiljer sig åt mellan aktörerna och en gemensam definition av begreppet hållbar turismutveckling finns inte. Författarna hoppas att med studien väcka intresse samt skänka inspiration till destinationer i allmänhet, men Hemsedal i synnerhet, i deras arbete att skapa en hållbar turismutveckling.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur de tre dimensionerna av hållbar utveckling förekommer i elevernas uppfattningar av begreppet, samt vilka aspekter av dimensionerna som kan kopplas till elevernas uppfattningar. Studiens frågeställningar har undersökts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Empiri har samlats in under fyra intervjuer av semistrukturerad karaktär med totalt tolv deltagande elever där resultatet sedan analyserats och kategoriserats för att förtydliga elevernas uppfattningar. Resultatet visar att samtliga dimensioner förekommer i elevernas uppfattningar, men att den ekologiska dimensionen är den dimension som eleverna tydligast kopplar till hållbar utveckling. De elevuppfattningar som förekommer i studiens resultat synliggör vilka dimensioner som bör belysas ytterligare för att elever ska ges möjligheten att skapa en korrekt uppfattning av begreppet och därmed kunna agera för att en hållbar utveckling ska vara möjlig.

Denna studie har gjorts för att se hur sex representanter för arbetsmarknadens parter ser på arbetstidsförkortning och vilka värderingar som ligger till grund för deras synsätt men även synen på arbetstidsförkortning i relation till förslitningsskador, arbetslöshet, medlemmarnas preferenser samt den ekologiska hållbarheten. Tidigare forskning som har gjorts kring arbetstidsförkortning visar på att majoriteten av arbetstagarna vill ha arbetstidsförkortning hellre än högre lön. Men även arbetstidsförkortning i relation till den ekologiska hållbarheten tar forskarna upp som en viktig del. Flera av forskarna menar på att arbetstidsförkortning genererar välmående hos individen samt att livspusslet är något som underlättas för individen med kortare arbetstid. Intervjuer har gjort med Svenskt Näringsliv, Tjänstemannaorganisationen samt Landsorganisationen. Vidare även med Unionen och Teknikföretagarna på central nivå samt IF Metall på lokal nivå. Uppsatsens teorier är teorin om instrumentella rationalismen, teorin om den kommunikativa rationalismen, konflikt och maktresursteorin samt teorin om spårbundenheten. Resultat har visat på att representanterna för arbetsmarknadens parter strider för sina medlemmars intresse vilka vill ha högre lön och inte kortare arbetstid, något som står i kontrast till tidigare forskning. Om medlemmarna velat ha kortare arbetstid hade parterna förhandlat om det, menar representanterna. Resultatet visar även att arbetsmarknadens parter inte anser att arbetstidsförkortning skulle vara till hjälp vid förslitningsskador eller arbetslöshet som de istället anser kan lösas på andra vis. Den ekologiska hållbarheten var något parterna inte ansåg låg på deras bord, men vid personliga svar hade representanterna åsikter om den ekologiska hållbarheten. Uppsatsens resultat diskuteras i diskussionsdelen. / This study has been conducted to see how six representatives of the social partners look at working hours shortening and the values ​​that underpin their approach, but also the view of working time shortening in relation to wear and tear, unemployment, members' preferences and ecological sustainability. Previous research that has been done about working time shortening shows that the majority of employees want a shortage of working hours rather than higher pay. But also the reduction of working time in relation to ecological sustainability takes the researchers as an important part. Several researchers argue that working time shortening generates well-being in the individual and that the life expectancy is something that is facilitated for the individual with shorter working hours. Interviews have been conducted with the Swedish Enterprise, Officials and the National Organization, but also the Union and Technology companies at central level and IF Metall at local level. The theories of the essay are the theory of instrumental rationalism, the theory of communicative rationalism, conflict and power theory and the theory of traceability. Results have shown that the social partners 'representatives are fighting for their members' interests, who want higher pay and no shorter working hours, which contrasts with previous research. If the members wanted shorter working hours, the parties had negotiated it, the representatives said. Results have shown that the social partners 'representatives are fighting for their members' interests who want higher pay and no shorter working hours, which contrasts with previous research. If the members had a shorter working time, the parties had negotiated it, the representatives said. Resultatet also shows that the social partners do not consider that reduction in working hours would be helpful in the event of wear and tear injury or unemployment which they instead consider to be solved in other ways. he ecological sustainability where any parties were not considered lay on their tables, but in personal responses, representatives had opinions about ecological sustainability. The result of the study is discussed in the discussion section

Hållbarhet är ett ämne som uppmärksammas allt mer i samhället och framförallt i klädbranschen, då det är en av de branscher som har störst negativ påverkan på miljön. Som konsekvens av den ökade medvetenheten ställs klädföretagen inför en utmaning att möta de nya förhållandena. Malmi och Browns modell “Management Control Systems as a Package” skapades för att underlätta implementering av verksamhetsstyrning i företag. Modellen har sedan vidareutvecklats för att även inkludera hållbarhet, vilket anses vara en nödvändighet för att förbli varaktiga på marknaden. Detta är dock något företag ofta misslyckas med då det fortfarande finns många utmaningar och osäkerhet gällande implementering av hållbarhet i sin verksamhetsstyrning.

Sustainability is a term that is constantly gaining focus in our society and we are becoming more and more aware of the need to take the next generation into consideration when making decisions. The sustainable activity within the core business is growing and is also connected to profitability in ways that have not been seen before. However, the activities that are not included in the core business have not yet reached this long-term perspective. These non-core businesses within an organization goes under the term Facilities Management (FM). This paper focuses onReal Estate businesses, FM-suppliers and the relation between them.The purpose is to investigate current knowledge regarding outsourced FM-services and the real estate organisation’s use of these services. Furthermore, the purpose is to analyse what obstacles are currently restraining a sustainable way of working with FM-services and finally to present substantial suggestions for change. It is commonly agreed that acting in a sustainable way is a shared responsibility, and that acting accordingly will have great impact over the coming years. The Real Estate companies are facing an obstacle with lack of knowledge and awareness of the current situation. The FM-suppliers do not have the last say in the procurement process which prohibits them from using their knowledge effectively. Collaboration between the two parties is essential in order to achieve an improved result of sustainable development within FM. Five suggestions that will develop sustainability within FM have been depicted within this paper. The first suggestion is a plan of action with the foremost purpose of promoting sustainability and FM. Next follows a suggestion that shows the importance of early influence from proficient people. The third suggestion is to make sustainability measurable by creating a certification. Fourth, a law regarding sustainability reports can show how companies act in order to enhance the three dimensions of sustainability within their organization. The last suggestion is a template that will support both parties in the process of signing FM-contracts. In an ideal world, increasing the understanding and knowledge of sustainability and FM will prevent Real Estate businesses from buying services that are not sustainable as well as keeping FM-suppliers from delivering such services. / Hållbarhet får allt större fokus i vårt samhälle. Genom ett mer eftertänksamt beteende har ett agerande för en hållbar utveckling där nästa generation ges samma förutsättningar som denna påbörjats. Tankesättet växer sig starkare inom organisationens kärnverksamhet och i takt med detta ses hållbart agerande även i större grad som en del i organisationens ökade lönsamhet. Inom stödverksamheterna har utvecklingen dock inte nått detta långsiktiga perspektiv. Sammantaget utgör stödtjänsterna en stor del av en organisations totala omsättning varför det är av stor vikt att påbörja en hållbar utveckling inom dessa. En organisations samtliga stödtjänster sammanfattas i termen Facilities Management (FM). Detta arbete är inriktat mot FM-leverantörer och fastighetsbolag samt framställs med intresse för relationen dem emellan. Syftet med denna uppsats är att undersöka befintlig kunskap om outsourcade Facilities Management-tjänster och fastighetsbolags nyttjande av tjänsterna. Vidare är syftet att analysera vilka hinder som idag motverkar ett hållbart arbetssätt inom dessa tjänster samt framställa konkreta förslag till förbättringsåtgärder. En litteraturstudie samt sju intervjuer har legat till grund för de resultat som framställs. Ansvaret för att agera hållbart inom FM anses ligga på var och en gemensamt och intervjuobjekten är eniga om att hållbarhet kommer att bli allt viktigare i dagens samhälle. Hinder hos fastighetsbolagen är bristande kunskap och medvetenhet gällande den ohållbara situation som råder idag. För FM-leverantörerna finns ett hinder i rådande partsrelation, där fastighetsbolagen har sista ordet vid upphandling trots att FM-leverantörerna besitter mest kunskap. Det krävs ett samarbete mellan parterna för att nå ett förbättrat resultat av hållbar utveckling inom FM-tjänsterna. Fem förslag för att utveckla hållbarhetsarbetet inom FM framställs. Det första är en handlingsplan med främsta syfte att marknadsföra hållbarhet och FM. Nästa förslag belyser vikten av att ge personer med kompetens inom området möjlighet att påverka i ett tidigt skede. I det tredje förslaget framställs en möjlighet att certifiera hållbart arbete för att göra hållbarhet mätbart. Vårt fjärde förslag är att införa en lag om hållbarhetsredovisning där organisationer tvingas redovisa hur de arbetat med de tre dimensionerna av hållbarhet under året. Slutligen föreslås en mall som kan vara till stöd vid tecknande av FM-kontrakt. I den bästa av världar kommer ett aktivt arbete med att öka förståelsen och kunskapen gällande hållbarhet inom FM att leda till att fastighetsbolagen aldrig köper ohållbara stödtjänster samtidigt som FM-leverantörerna heller aldrig levererar sådana.

En hållbar utveckling består av tre dimensioner: den ekologiska, sociala och ekonomiska. Enligt lag ska en hållbarhetsrapport beskriva företagets arbete med ekologiska och sociala frågor. Ekonomin redovisas i årsrapporten. Om ett företag väljer att publicera sin hållbarhetsrapport som en del av årsredovisningen kallas detta integrerad rapportering, vilket bör innebära att information om de tre hållbarhetsdimensionerna presenteras tillsammans. Den sociala och ekologiska hållbarheten har tydligt satta definitioner. Det har inte den ekonomiska. Två olika definitioner beskrivs. Den första definitionen beskriver ekonomisk hållbarhet som en ekonomisk utveckling som inte medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten. Den andra definitionen likställer ekonomisk hållbarhet med ekonomisk tillväxt. Uppsatsens syfte är att undersöka om ekonomisk hållbarhet inkluderas i svenska företags integrerade rapporter, analysera hur den presenteras och tolka vilken definition som presenteras. För att besvara syftet utförs en deduktiv kvalitativ innehållsanalys på 13 svenska företags integrerade rapporter. Innehållsanalysen utgår från de aspekter av ekonomisk hållbarhet som tas fram i Baumgartner och Ebner (2010). För att analysera hur aspekterna presenteras och vilken definition som går att identifiera utvecklas en matris som graderar nivån av hållbarhet inom varje aspekt.  Resultatet visar att ekonomisk hållbarhet inkluderas genom fem aspekter: innovation och teknologi, samarbete, kunskapshantering, processer och inköp. Innehållsanalysen visar att nivån av ekonomisk hållbarhet är högst i aspekten processer och lägst i aspekten kunskapshantering. Det totala resultatet visar att den ekonomiska hållbarhet som presenteras kan tolkas som likställd med en ekonomisk tillväxt. En trend kan dock identifieras där definitionen av ekonomisk hållbarhet går mot en tillväxt som inte medför negativa konsekvenser för den sociala eller ekologiska hållbarheten. / Sustainable development consists of three dimensions: the ecological, social and economic. By law, a sustainability report must describe the company's work with ecological and social issues. The finances are reported in the annual report. If a company chooses to publish its sustainability report as part of the annual report, it is called integrated reporting, which means that information about the three sustainability dimensions is presented together. Social and ecological sustainability have clearly defined definitions. Economic sustainability does not. The purpose of the thesis is to analyze whether economic sustainability is included, how it is presented and interpret which definition is presented in Swedish companies' integrated reports. To answer the purpose, a deductive qualitative content analysis is performed on thirteen Swedish companies' integrated reports. The results show that economic sustainability is included through five aspects: innovation and technology, collaboration, knowledge management, processes and purchase. The content analysis shows that the level of financial sustainability is highest in the aspects of processes and lowest in the aspect of knowledge management. The overall result shows that the economic sustainability presented can be interpreted as equated with economic growth. However, a trend can be identified where the definition of economic sustainability is heading towards a growth that does not have negative consequences for social or ecological sustainability.

De globala målen i Agenda 2030 påverkar alla. Företag anstränger sig för att ta itu med de ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensionerna av hållbarhet. Reshoring har på senare tid alltmer uppmärksammats som strategi av både företag och forskare. Studien syftar till att undersöka varför svenska företag har genomfört reshoring. Studien har också för avsikt att undersöka om, och isåfall hur, hållbarhet har varit en drivkraft till reshoring. Teorier som berör offshoring, reshoring, drivkrafter, ekonomisk, miljömässig, - och social hållbarhet behandlas. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tre respondenter från olika företag. Som sekundärdata har de undersökta företagens hållbarhetsrapporter och årsredovisningar använts. Resultatet visar att företagen genomfört reshoring på grund av faktorer som kostnadsminimering, kapacitet, risk, ledtidsminimering, produktutveckling och flexibilitet. Vidare visar studien att hållbarhet kan vara en drivkraft till ett beslut om reshoring.

Syftet med denna studie är att undersöka hur området vid Malmös nordöstra infart hade kunnat se ut idag enligt ett tidigare förslag samt om detta alternativ i högre grad motsvarat Malmö stads mål för en hållbar stadsutveckling än vad området Stadens entré gör idag. Studien behandlar köpcentret Entré och dess omkringliggande område vilket har fått namnet Stadens entré. Studien baseras på kontrafaktisk metod och vilar på en jämförelse av två olika fallstudier, ett faktiskt fall och ett hypotetiskt fall, det vill säga hur Stadens entré ser ut idag jämfört med planerna på ett tidigare förslag för samma område. De båda fallen sätts sedan i relation till de hållbarhetsaspekter som Malmö stad eftersträvar i sin översiktsplan 2012 för att se hur väl de två förslagen motsvarar Malmö stads vision om en hållbar stadsutveckling. Resultatet av vår studie visar att området Stadens entré idag i lägre grad motsvarar Malmö stads hållbarhetsmål än vad det tidigare förslaget Stadsbrynet hade gjort. / The aim of this thesis is to explore how the surrounding area of the northeast entrance of Malmoe would have looked today according to a previous proposal. We would like to investigate if this option corresponds better than The Entrance of the City does today in terms of sustainable urban design and the type of development that the city of Malmoe strives for. This study is concentrated to the shopping center named Entré and its surrounding area named The Entrance of the City. The study is based on a counterfactual approach and rests on a comparison of two different case studies, an actual case and a hypothetical case. The actual case is about how The Entrance of the City looks like today and is compared with the hypothetical case which consists of a previous proposal. The two cases are then compared to The City of Malmoe’s vision from 2012 to create a sustainable city. The result of the study shows that the existing version of The Entrance of the City to a lesser extent corresponds to the sustainable goals of The City of Malmoe, than the previous proposal Stadsbrynet would have done.