En exploatering bör genomföras till rätt kvalité och till rätt kostnad. Kommunen har ett budget- och samordningsansvar för de åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av en detaljplan. Tjänstemän på Göteborg kommuns exploateringsavdelning har framhållit svårigheter när det gäller hanteringen av ekonomiska bedömningar i planprocessen vilket resulterat i höga exploateringskostnader som grovt överstigit de kalkyler som upprättats under planarbetets gång. Syftet med detta arbete har varit att konkretisera och jämföra rutiner gällande administration och hantering av ekonomiska bedömningar i planprocessens tidiga skeden genom att undersöka hur motsvarande verksamheter i olika kommuner arbetar. Underlaget till arbetet är baserat på intervjuer med tjänstemän på motsvarande verksamheter i Göteborg, Malmö och Stockholm. Material har även inhämtats från handlingar och övrigt arbetsmaterial. Resultatet av undersökningen visade att ekonomiska bedömningar och kalkyler har olika upplägg och ges olika betydelse i olika kommuner. De benämns olika i olika kommuner, vilket också kan förekomma inom en och samma kommun i brist på gemensamt framtagna rutiner och mallar. Detaljeringsgraden i de ekonomiska bedömningarna skiljer sig åt beroende på när i processen de upprättas och i vilket syfte de upprättas. I de fall ekonomiska bedömningar utgör underlag till beslut om genomförande av en detaljplan är kommunens rutiner för hantering av ekonomiska bedömningar och kalkyler mer utvecklade än i de kommuner där den ekonomiska genomförbarheten inte utgör en sådan betydelse. I dessa fall är även utvärdering och erfarenhetsåterbäring väl inarbetade rutiner vilket också anges vara nyckeln till att förbättra det fortsatta arbetet med att öka träffsäkerheten i de ekonomiska bedömningarna.

I strävan efter lösningar på den globala uppvärmningen har transportsektorn och dess utsläpp identifierats som ett stort hot mot de globala målen som Agenda 2030. Transportsektorn har länge varit dominerad av fordon drivna med fossilbränslen som huvudfokus, men nu skiftar fokuset till cykel som ett transportsätt. Detta ställer frågan vad kan göras för att utveckla cykelns roll i samhället och vad görs. Denna studie har undersökt hur samarbetet mellan kommuner, regioner och regeringen sker i cykelplaneringen. Samt vilka olika målsättningar, utmaningar och förhållningssätt man har till cykelns roll i samhället. Det undersöktes med hjälp av en litteraturstudie där Ystads kommun, Region Skånes och den nationella cykelstrategin analyserades genom kodning av nyckeldokument. Resultatet visar att fortsatt samarbete är av stor vikt, cykelplaneringen behöver befästas inom planorganen som en institutionell praktik fortsatt och fördjupat. Aktörerna behöver fortsätta sitt arbete för att harmonisera olika system med varandra. / In the search for solutions to combat global warming the transport sector and its emissions have been identified as a big threat to the global goals such as Agenda 2030. The transport sector has for a long time been dominated by motor vehicles as its main focus, but now the focus shifts towards the bicycle. The present paper asks what can be done to develop the role of the bicycle in the society and what is being done. This study has examined how the collaboration between municipalities, regional governments and the state is done when the bicycle is in focus. What goals, challenges and approaches that are present towards the bicycles roll in society. This was examined with a literature study of Ystads municipality, Region Skåne´s, and the national bicycle strategy which was coded. The result showed that a continuation of the existing collaboration is of great value, bicycle planning needs to be entrenched as an institutional practice. The actors needs to continue their work to harmonize different systems with each other.

Barnfattigdom är ett viktigt ämne att belysa och prata kring. Denna studie syftar till att undersöka hur barn påverkas av att leva och växa upp i barnfattigdom, främst ur olika sociala aspekter. Barnfattigdom finns överallt, oavsett världsdel eller samhälle. Det är flertalet olika aktörer som arbetar med barnfattigdomsfrågor och de arbetar både varför sig och tillsammans på olika sätt. Denna studie avgränsar sig till barn i Norrbottens län och undersöks utifrån de teoretiska utgångspunkterna stigmatisering, marginalisering och utanförskap. Anledningen till den specifika avgränsningen ligger till grund för att barnfattigdom ofta forskats utifrån helhetsbegrepp och inte utifrån specifika områden i samhället. Studien är utformad som en litteraturstudie, där det empiriska materialet grundar sig på tidigare forskning kring ämnet. I och med avgränsningen i denna studie finns inslag av kvalitativ studie, i form av en intervju för att stödja studien gentemot barnfattigdom specifikt i Norrbotten. I studiens undersökning har det framkommit att barn som lever i fattigdom ofta upplever känslor som skam och utanförskap, vilket leder till att barn ofta försöker dölja sin ekonomiska situation genom att de välja att sjukanmäla sig från skolan vid exempelvis friluftsdagar eller andra sociala aktiviteter som kräver på ett eller annat sätt ekonomiska förutsättningar. Vidare har undersökningen visat på att det barnfattigdom har långvariga konsekvenser som även påverkar barnet i ett senare skeende i livet.

The aim of this study is to investigate the role of human and social capital in start-up creation process. Specifically it reveals the types of interaction between “soft” factors and institutional characteristics of the regions and investigates to what extent does the role of human and social capital varies in different institutional settings. To address this questions a multilevel model has been used which allows to capture relationships both in time and space. The data used in this paper stem from regional macrodata on human and social capital as well as industrial structure of Swedish economy. The study revealed important facts about start up creation processes, namely dual characteristic of entrepreneurship patterns in Sweden. In the metropolitan regions of the country human and social capital play much more important role than in the other regions, where the entrepreneurial activity is to large extent a result of current economic conditions and industrial settings.

No description available.

Prior research on trust has deemed that negotiations and showing disagreements in professional settings are instrumental for improving learning processes. This thesis attempts to use this prior knowledge to distinguish the patterns of negotiations. How they are initialised, sustained, and reach a ‘balanced outcome’. Because there has yet not been any clear mention of what the ‘agreements’ in negotiations might be, I employed a unique binary categorisation where agreements and disagreements were noted during negotiations. It was found that negotiations are highly dependent on the surrounding environment, and negotiations are improved when actors are supplied with the appropriate geographies where agreements/disagreements become natural to express. Although, initially beliefs were that this could be a convenient approach for using a trust-based framework, it led to the recognition that ’agreements’ in negotiations instead should be distinguished as ’consensus’. When actors had established some consensus on important issues at conferences it was observed that it improved negotiations. Furthermore, this proposed that conclusions achieved from these 'patterns of negotiations' were more likely to be transferred from formal-to-informal and informal-to-formal milieus. / Förhandlingar och missnöjesuttryck är en tongivande faktor när det kommer till kunskapsdelning i professionella sammanhang, enligt tidigare forskning. Denna uppsats tar avstamp i detta och försöker konkret skildra hur förhandlingar fungerar i praktiken; och de samband som kan ses med hjälp av ett tillitsbaserat ramverk. Målet är att förstå på vilket sätt förhandlingarna inleds, pågår och slutligen når 'balanserade lösningar'. Eftersom det råder ett underskott av beskrivningar på vilket sätt 'enighet' tar sig uttryck i förhandlingar, har jag försökt att beskriva denna tillitsbaserade process genom en unik binär utväxling mellan enighet/oenighet. Det bekräftades att förhandlingar beror av den omgivande miljön och att de berikas av olika nöjes- och missnöjesuttryck. Samt, att graden av enighet/oenighet passar mer eller mindre bra beroende på var aktörerna befinner i just det tillfället. Även om angreppssättet kändes rimligt initialt visade det sig att 'enighet' bäst kan förstås som 'konsensus'. När konferensdeltagarna etablerat konsensus kring viktiga sakfrågor blomstrade gängse förhandlingar mellan dem. Dessutom pekade resultatet på att de lösningar som uppnåtts genom att aktörerna först etablerar konsensus och sedan får möjlighet att visa på ömsesidigt engagemang i diskussioner där missnöjesuttryck känts lämpliga; gör att lösningar enklare förflyttas från formella till informella miljöer, och vice versa.

Denna magisteruppsats i Ekonomisk Historia avser undersöka drivkrafter och motiv bakom de institutionella förändringar som svensk sjukvård genomgått och hur det i sin tur ledde fram till Lagen om valfrihetssystem. Vidare undersöks hur LOV påverkat utbudet av vårdcentraler inom Västerbottens läns landsting. Undersökningsperioden är 1983 – 2015. På 1980-talet skedde institutionella förändringar som var förutsättningar för den liberalisering av svensk sjukvård som skedde på 1990-talet. Kostnaderna för svensk sjukvård steg årligen från mitten på 1960-talet och när krisen slog till på 1990-talet skedde omfattande förändringar. Stora delar av offentlig sektor rationaliserades och öppnades upp för privata aktörer. Detta skedde även inom VLL. I mitten på 2000-talet började LOV utredas och argumenten för ett genomförande av reformen var framförallt att den konkurrens som skulle uppstå skulle leda till bättre vård för vårdtagarna. Befolkningen skulle via LOV få möjlighet att digitalt välja sin vårdcentral. Inom VLL uppkom 5 privata vårdcentraler. Den största Umeå Vårdcentral/ Dragonens hälsocenter lades ut på upphandling 2004 och försattes i drift juni år 2006. Ersättningen från VLL till Carema fick korrigeras årligen vilket indikerade på hur komplext det är att kalkylera för kostnader inom sjukvården. Efter avtalsperioden fanns en möjlighet att förlänga med 24 månader men VLL valde att inte förlänga med Carema utan krävde en omförhandling då vårdbolaget misskött sig på ett flertal punkter. Bland annat så saknades sjukgymnaster och det fanns inte möjlighet till kontinuerlig läkarkontakt för patienterna. Detta visar på den problematik som kan uppstå vid privatisering av offentlig verksamhet, när den ofrånkomliga vinstjakten leder till att kostnader ska hållas nere för att uppnå större marginaler. Samtidigt bör politikers önskan om valfrihet och privatiseringar ifrågasättas då det finns få tecken på att det är befolkningens önskan.

Avhandlingens syfte har varit att studera bussföretagarnas roll i att införa och sprida en innovation av stor betydelse för den regionala utvecklingen i Västerbottens län. Det teoretiska angreppssättet knyter an till Dahméns tolkning av företagarnas roll när utvecklingsblock bildas. Metoden har varit att först ge en bild av regionens utveckling med avseende på grundläggande marknadsfaktorer som folkmängd, inkomst- och informationsspridning och sedan undersöka företagens framväxt. De studerade källorna medger en analys av hela företagarepopulationen men är begränsade när det gäller de enskilda aktörerna. En analys av företagarnas yrkes- och ortsmässiga ursprung har dock skett. Resultatet visar att busstrafiken fick en tidig etablering i länet trots dess stora yta och svaga ekonomi och detta tyder på företagssamhet samt på att behov av trafikservice fanns och var möjligt att utveckla. Detta skedde i samverkan mellan myndigheter och företagare och mestadels med företagare som pådrivare. Kombinationen av olika transporter och annan verksamhet gjorde det möjligt att etablera trafik även ute i glesbygden. Busstrafiken i länet fick i stor utsträckning de små byarna som startort och målort blev i första hand ett kommuncentrum vilket innebar att landsbygden öppnades för varor som fanns i de större orterna och städerna och att den offentliga service som växte fram under samma tidsperiod, d v s 1920-30 talen blev allmänt tillgänglig. Busstrafikens etableringsfas sammanföll med en period då Västerbottens län var på stark frammarsch och skedde från ett jordbrukarsamhälle. De stora avstånden, de mycket spridda orterna och avsaknaden av järnvägar i stora delar av länet gjorde de privata företagarnas roll särskilt viktig genom att busstrafiken skapade geografiskt utbredda och regelbundna transporter. Busstrafiken erbjöd en omfattande transportservice för företag och enskilda samt gav resefrihet genom regelbundna turer som öppnade för möjlighet till arbetsresor. Tack vare många enskilda personernas initiativ och innovationsförmåga fick Västerbottens län tidigt en fungerade busstrafik. / digitalisering@umu

<p>Datum: 2008-06-02</p><p>Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 poäng</p><p>Författare: Tano Colmet, Lisa Svensson</p><p>Handledare: Per Janze</p><p>Titel: Bostadsrättsföreningar – Konsten att uppnå ekonomisk</p><p>stabilitet</p><p>Problem: Bostadsrättsmarknaden växer sig allt större och starkare och det är viktigt för bostadsrättsföreningar att, med kompetens och medvetenhet om framtiden, noga planera sin ekonomi. Detta för att bibehålla och stärka sitt förtroende gentemot marknaden och inte gå i konkurs.</p><p>Syfte: Syftet är att beskriva ombildningsprocessen från hyresrätt till bostadsrätt samt undersöka vad en bostadsrättsförening ska ta i beaktande för att uppnå ekonomisk stabilitet.</p><p>Metod: I denna uppsats har en kvalitativ metod tillämpats. Metoden valdes eftersom målpopulationen för denna uppsats är förhållandevis liten. Författarna har valt att intervjua en styrelseledamot på två olika bostadsrättsföreningar samt en person på SBC som har erfarenhet gällande ombildningar och ekonomiska planer.</p><p>Slutsats: Minst 2/3 av hyresgästerna i en fastighet måste slå sig samman i en bildad bostadsrättsförening. För att sedan gemensamt genomgå en ombildningsprocess och slutligen bli fastighetsägare. Viktiga faktorer som en bostadsrättsförening bör lägga stor vikt på vid upprättandet av den ekonomiska planen samt den ekonomiska förvaltningen är underhålls-, reparations- och räntekostnaderna. Föreningen fungerar som en organisation och bör präglas av drivkrafterna kompetens, innovation samt effektivitet för att uppnå ekonomisk stabilitet. Tiden för planering av ekonomin och kunskaperna från en bostadsrättsorganisation är också viktiga.</p> / <p>Date: 2008-06-02</p><p>Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 points</p><p>Authors: Tano Colmet, Lisa Svensson</p><p>Tutor: Per Janze</p><p>Title: Tenant–owner´s association – The art to achieve economic</p><p>stability</p><p>Problem: The tenant–owner homes market have achieved an extensive growth and it is very important for the tenant–owner´s association to carefully plan for the future economy. In order to maintain and strengthen its confidence towards the market and not go bankrupt.</p><p>Purpose: The purpose is to describe the reorganization process from a rented apartment to a tenant-ownership and to examine what a tenant–owner´s association should take into consideration in order to achieve economic stability.</p><p>Method: In this thesis a qualitative method has been applied. The method was chosen since the target group for this thesis is relatively small. The authors have chosen to interview board members in two different tenant-owner associations and a representative from SBC who has experienced current reorganizations and economic plans.</p><p>Conclusion: At least 2/3 of the tenants in the real estate must go together in a tenant-owner´s association, in order to undergo a reorganizations process and finally become real–estate owner. Important factors that an association should take into considerations are the costs of maintenance, repairs and interests. The association functions as an organization and needs to be characterized by the driving forces competence, innovation and effectiveness in order to achieve economic stability. The time for the planning of the economy and the knowledge from a tenant owner homes organization is also important.</p>

<p>Bakgrund: I och med att företag arbetar i nätverk skapas beroendeförhållande som kräver styrning och koordinering. En viktig faktor i ekonomisk styrning är tillgången till och skapandet av information. Det har inte genomförts någon större mängd studier, i synnerhet inte med svenska exempel. </p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva vilken ekonomisk information som delas, och hur den systematiseras, i utvecklade vertikala samarbetsrelationer mellan kund och leverantör, samt att förklara hur den ekonomiska informationen används. </p><p>Genomförande: Vi har valt att studera tre relationer mellan företag som redan har ett nära samarbete. Vi har använt oss av intervjuer som datainsamlingsform. </p><p>Resultat: Den ekonomiska information som byts mellan företag i närmare samarbetsrelationer utgörs främst av priser, detaljerade kostnader och prognoser. De främsta användningsområdena för informationen är prissättning, budgetarbete och kostnadskontroll.</p>