Bakgrund: I och med att företag arbetar i nätverk skapas beroendeförhållande som kräver styrning och koordinering. En viktig faktor i ekonomisk styrning är tillgången till och skapandet av information. Det har inte genomförts någon större mängd studier, i synnerhet inte med svenska exempel. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva vilken ekonomisk information som delas, och hur den systematiseras, i utvecklade vertikala samarbetsrelationer mellan kund och leverantör, samt att förklara hur den ekonomiska informationen används. Genomförande: Vi har valt att studera tre relationer mellan företag som redan har ett nära samarbete. Vi har använt oss av intervjuer som datainsamlingsform. Resultat: Den ekonomiska information som byts mellan företag i närmare samarbetsrelationer utgörs främst av priser, detaljerade kostnader och prognoser. De främsta användningsområdena för informationen är prissättning, budgetarbete och kostnadskontroll.

Datum: 2008-06-02 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 poäng Författare: Tano Colmet, Lisa Svensson Handledare: Per Janze Titel: Bostadsrättsföreningar – Konsten att uppnå ekonomisk stabilitet Problem: Bostadsrättsmarknaden växer sig allt större och starkare och det är viktigt för bostadsrättsföreningar att, med kompetens och medvetenhet om framtiden, noga planera sin ekonomi. Detta för att bibehålla och stärka sitt förtroende gentemot marknaden och inte gå i konkurs. Syfte: Syftet är att beskriva ombildningsprocessen från hyresrätt till bostadsrätt samt undersöka vad en bostadsrättsförening ska ta i beaktande för att uppnå ekonomisk stabilitet. Metod: I denna uppsats har en kvalitativ metod tillämpats. Metoden valdes eftersom målpopulationen för denna uppsats är förhållandevis liten. Författarna har valt att intervjua en styrelseledamot på två olika bostadsrättsföreningar samt en person på SBC som har erfarenhet gällande ombildningar och ekonomiska planer. Slutsats: Minst 2/3 av hyresgästerna i en fastighet måste slå sig samman i en bildad bostadsrättsförening. För att sedan gemensamt genomgå en ombildningsprocess och slutligen bli fastighetsägare. Viktiga faktorer som en bostadsrättsförening bör lägga stor vikt på vid upprättandet av den ekonomiska planen samt den ekonomiska förvaltningen är underhålls-, reparations- och räntekostnaderna. Föreningen fungerar som en organisation och bör präglas av drivkrafterna kompetens, innovation samt effektivitet för att uppnå ekonomisk stabilitet. Tiden för planering av ekonomin och kunskaperna från en bostadsrättsorganisation är också viktiga. / Date: 2008-06-02 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 points Authors: Tano Colmet, Lisa Svensson Tutor: Per Janze Title: Tenant–owner´s association – The art to achieve economic stability Problem: The tenant–owner homes market have achieved an extensive growth and it is very important for the tenant–owner´s association to carefully plan for the future economy. In order to maintain and strengthen its confidence towards the market and not go bankrupt. Purpose: The purpose is to describe the reorganization process from a rented apartment to a tenant-ownership and to examine what a tenant–owner´s association should take into consideration in order to achieve economic stability. Method: In this thesis a qualitative method has been applied. The method was chosen since the target group for this thesis is relatively small. The authors have chosen to interview board members in two different tenant-owner associations and a representative from SBC who has experienced current reorganizations and economic plans. Conclusion: At least 2/3 of the tenants in the real estate must go together in a tenant-owner´s association, in order to undergo a reorganizations process and finally become real–estate owner. Important factors that an association should take into considerations are the costs of maintenance, repairs and interests. The association functions as an organization and needs to be characterized by the driving forces competence, innovation and effectiveness in order to achieve economic stability. The time for the planning of the economy and the knowledge from a tenant owner homes organization is also important.

1980 fattades, efter en folkomröstning, beslut om avveckling av kärnkraften i Sverige. Mot slutet av 1980-talet uppstod dock en spricka inom regeringen angående hur mycket man skulle lyssna på den folkliga opinionen när det gällde utvecklingen av kärnkraft. I denna uppsats undersöks vilken strategi staten har använt sig av i kärnkraftspolitiken 1986-2009, om de har låtit sig påverkas av opinionen eller ej och om de har agerat för samhällets intressen eller sina egna intressen. Undersökningen analyserar hur staten har använt sig av ekonomisk styrning inom kärnkraftspolitiken och om/hur samhälleliga opinionsskiften påverkat styrningen. Resultaten visar att den allmänna opinionen inte har påverkat politikernas beslut i kärnkraftsfrågan och att politikerna har fattat sina beslut i samhällets intresse.

Såväl sociologer som etnologer, antropologer och historiker har sedan tio år pekat på en social förändring i västerlänningars identitet, värderingar och levnadsmönster de senaste decennierna. Det har beskrivits som en ”ekonomisering” av vardagslivet, att vi idag lever i en kultur som präglas av konsumism mer än något annat. Här utförs en intertextuell diskursanalys av innehåll från två av Sveriges största dagstidningar under åren 1972, 1986 och 2006, med syftet att spåra den förändrade mediala framställningen av den ekonomiska verkligheten för läsaren och dennes förhållande och relation gentemot samhället, ekonomin och sig själv som ekonomisk aktör. Med årens gång blir innehållet som handlar om hur individen skall/bör hantera sina pengar allt större, samtidigt som hur en talar om spelvinster och finansiella klipp blir närmast identiska. Det går att utläsa att en förändrad syn på vad rättvisa innebär motiverar en förändrad föreställning av hur relationen mellan individ, stat och samhälle skall se ut.

Sättet på vilket individer interagerar på marknader det vill säga hur utbyte går till möjliggör för typ av ekonomisk utveckling. Hög förtroendegrad mellan människor underlättar för samarbete och beror dels på hur människor upplever den samhälleliga kontexten. Kontexten består av institutioner, varför denna uppsats undersöker hur förtroendegrad och typer av policys i form av hur staten och marknaden organiseras samverkar med ekonomisk utveckling. Österrikisk ekonomisk teori beskriver hur värderingar ligger till grund för vilka typer av institutioner som formas i ett samhälle. Olika typer av samhällsorganisering, som öppna fria marknader, eller reglerade och stängda, får effekt för hur människor upplever sin omgivning och handlar därefter. Fritt samarbete gör människor benägna att bete sig på ett relationsmässigt bra sätt vilket skapar förtroende, då relationsnätverk blir centralt för individer på marknader. Utan fri handel hindras förtroende att spridas då detta representerar värderingar om att alla inte är fria att välja, att det inte är relationsmässigt bra beteende som ligger till grund för handlingar på marknaden, eller att förtroende inte finns för vissa typer av människor. Detta ger normer om relationsmässigt dåligt beteende som korruption och räntesökande vilket inte är förenligt med ekonomisk utveckling. Genom att använda sekundärdata konstrueras en empirisk analys där möjliga faktorer som påverkar olika länders HDI-index undersöks. Variabler som inkluderas är förtroende, korruption, statliga utgifter, statliga bidrag och transfereringar, statliga företag och investeringar, rättssäkerhet och stabil äganderätt, stabilt penningvärde, frihet att handla internationellt samt reglering av marknad. Det empiriska resultatet visar i enhet med tidigare forskning att förtroende har en signifikant effekt på ekonomisk utveckling där länder som samtidigt har högt förtroendeklimat, fria marknader och stora statliga välfärdssystem tycks vara ekonomiskt utvecklade. Detta resultat tyder på att förtroendeklimat kommer utifrån individers upplevda möjligheter till att uppnå egna individuella syften.

Diss., Stockholm : Handelshögsk. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2007. / S. 261-273: Bibliografi.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

I denna uppsats i Ekonomisk Historia undersöks vad som var drivkrafterna och motiven bakom Umeå kommuns IT-satsningar som genomfördes på 1990-talet. Datorer och automatiserade lösningar etablerades och förändrade arbetsmarknaden redan på mitten av 1900-talet. Teknikutvecklingen gick framåt och på 1990-talet var tekniken tydligt integrerad i de kommunala verksamheterna bland annat i form av administrativa dataprogram. För att hantera behovet av data- och IT så fastslog Umeå kommun en ny ADB-policy 1990. Umeå kommun var tidiga med att sälja egenutvecklade datasystem och lösningar till andra kommuner och företag. ADBkontoret blev senare UKF-data och efter det ostrukturerades ännu en gång till Umeå kommuns IT-kontor . Fokus var från mitten på 1990-talet på att utveckla användningen av IT i kommunala verksamheterna. Anledningen till de kraftiga investeringarna i IT inom Umeå kommun var dels på grund av en hög tilltro till tekniken, men det fanns en uttrycklig målsättning att data- och IT skulle medföra effektivisering och ekonomiska fördelar. Stundtals fanns det även en viss övertro för data- och IT, något som vissa ansåg som vanligt för tidsperioden. Samtidigt blev det tydligt att tekniksatsningarna gav positiva effekter för Umeå kommun.

Reproductive health is important for the individual. The ability to control if and when to have children are of major importance, where both birth control pills, and sterilization are central features in family planning. For couples and singles whose only wish to have a child but for different reasons aren’t possible, becomes involuntarily childless. For those individuals could differently types of assisted reproduction be an alternative. In both cases medical procedures are done in the public healthcare and have different subventions from the state. But the common healthcare lacks resources and therefore distribution and priorities become necessary.Priorities are difficult and different ethical principles are established for guidance. Notwithstanding, priorities for family planning and the involuntarily childless are characterized with practical difficulties. This essay examines how two country councils have put decision of prioritization of family planning and treatment for involuntary childless in to practice. By looking at material from governmental decisions and reasonings this paper observes inequalities both between the councils but also between men and women. There is no consensus how the actual priorities should be realized and from whose perspective it should be done, from the individual or from the society. This is important both for the well-being of the individual but also for the legitimacy of the society.