Denna studie syftar till att undersöka den egenupplevda kunskapen om intellektuell funktionsnedsättning hos socialsekreterare på ekonomiskt bistånd samt deras inställning inför att eventuellt möta denna målgrupp. Studien bygger på svar från elva socialsekreterare som arbetar inom enheten för ekonomisk bistånd. Genom en vinjettstudie har skriftlig empiri insamlats som sedan analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av två teoretiska ramverk och relateras till tidigare forskning som behandlar den egenupplevda kompetensen hos yrkesverksamma, socionomstudenters kunskap och socialsekreterares arbetsmetoder. Överlag visar studiens resultat på god kunskap om intellektuell funktionsnedsättning hos respondenterna samt en generellt positiv inställning inför att möta denna målgrupp. Studiens resultat visar även att vissa respondenter upplever sig ha bristande kunskap gällande intellektuell funktionsnedsättning samt att de inte känner sig tillräckligt förberedda inför ett eventuellt möte med denna målgrupp. Denna studie kan förhoppningsvis bidra med inspiration till att vidare undersöka interaktionen mellan socialsekreterare och personer med intellektuell funktionsnedsättning, med fokus på socialsekreterares inställning och upplevda kunskapsnivå.

Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares föreställningar om skamkänslor hos kunder på ekonomiskt bistånd. För att uppnå studiens syfte valdes en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem socialsekreterare. Intervjuerna analyserades med hjälp av teorier om stigma och skam, stämplingsteori samt intersektionalitet- och genusteori. Resultatet visade att skamkänslor upplevdes ta sig uttryck genom alltifrån kroppsspråk, muntligt yttrande till att kunden uteblir från möten. När det kom till hur skamkänslor påverkade samarbetet mellan socialsekreterare och kund, upplevde informanterna att det fanns flera faktorer som kunde påverka det, både i samband med och utöver skamkänslor, exempelvis individuella förutsättningar. Huruvida kundens kategoritillhörigheter upplevdes vara relaterade till skamkänslorna, varierade mellan informanterna. Avslutningsvis diskuterade informanterna hur kundens skamkänslor kunde minska på individ-, grupp- och samhällsnivå. Till exempel att kunden fick möjligheten att använda sig av e-ansökningar. Socialsekreterarnas roll blev också viktig gällande att informera om hur arbetet gick till både med kunden och ute i samhället. Olika stödinsatser nära kopplade till ekonomiskt bistånd upplevdes också vara i ett behov av att rustas upp för att förbereda individerna för arbetsmarknaden, exempelvis svenska för invandrare (SFI). Samhället upplevdes också behöva bli bättre på att släppa in stigmatiserade individer med psykisk ohälsa, missbruk och språksvårigheter på arbetsmarknaden. Vår slutsats utifrån intervjuerna var att skamkänslor upplevdes finnas hos en majoritet av kunderna. Det kunde uttryckas både fysiskt och muntligt i kundmöten och ha en positiv påverkan på hur fort kunden tog sig från ekonomiskt bistånd samt att kategoritillhörigheter inte var avgörande för individens skamkänslor, enligt informanterna. / The purpose of this study was to examine feelings of shame linked to social assistance based on the perceptions of social workers. To examine said purpose, a qualitative method was chosen by interviewing five social workers. The interviews were analyzed using theories about stigma and shame, labeling theory, intersectionality- and gender theory. The result showed that feelings of shame could be expressed through body language, verbal expressions and the customer not coming. There were several factors that could affect the cooperation between the social worker, with and excluding feelings of shame, for example individual circumstances. How the customers' characteristics were connected to feelings of shame, varied between the informants. Lastly, the informants discussed how customers' feelings of shame could lessen on an individual-, group and societal level, for example that the customer had the option to electronically apply for financial aid. The social worker’s role was important when informing how they work with the customer and out in the public. Different support instances connected to social assistance were perceived to be in need of rehabilitation to prepare the individuals for the labor market, for example through Swedish for immigrants. Society needed to improve on letting in stigmatized individuals with mental illnesses, addiction and language difficulties on the labor market. In conclusion: feelings of shame were perceived to exist in most customers, both physically, verbally and could positively affect how quickly they left social assistance. The customers' characteristics were not definitive for the individual’s feelings of shame, according to the informants.

Syftet med studien har varit att undersöka vilka bedömningskriterier som socialsekreterare förhåller sig till när det fattar beslut om ekonomiskt bistånd. I studien har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd på en enhet i en mellanstor kommun. I intervjuerna gav de sin syn på beslutsfattande och hur de relaterar besluten till lagar, riktlinjer och organisation samt personliga och relationella faktorer. I studien används de teoretiska begreppen profession och handlingsutrymme och som analysmetod används Grounded Theory. Studiens resultat visar att den rättsliga regleringen är utformad på ett sätt som både tillförsäkrar rättssäkerhet och ger socialsekreterarna ett handlingsutrymme som möjliggör en individuell bedömning. Klientrelationen och det kollegiala stödet är båda centrala aspekter i beslutsfattandet och det visar på att en stark yrkesprofessionalism råder. Känslor anses inte vara en legitim bedömningsgrund men framstår som oundvikligt och nödvändigt för beslutsfattandet. Tidsbrist påverkar besluten i den mening att det kan leda till misstag, men det är oklart om det leder till fler eller färre bifall. Resultatet ger skäl att ifrågasätta införandet av beslutsrobotar inom ekonomiskt bistånd, samt visar på vikten att bevara den individuella anpassningen av vilka krav som ställs på klienten.

Studien syftade till att undersöka vilka erfarenheter socialsekreterare har av otillåten påverkan samt hur de hanterar otillåten påverkan vid myndighetsutövning. Två gruppintervjuer genomfördes med tre socialsekreterare i respektive grupp samt en enhetschef i en av grupperna. Resultatet av studien visade att socialsekreterare har erfarenheter av otillåten påverkan från klienter och att den vanligaste formen är skuldbeläggande och verbala hotelser. Resultatet visade även att socialsekreterarna hanterar otillåten påverkan genom att vara professionell i sin yrkesroll och försöka förklara varför klientens situation ser ut som den gör och att ha ett lösningsorienterat tillvägagångssätt. Överlag ansåg majoriteten av socialsekreterarna att det kollegiala stödet är viktigt vid fall av otillåten påverkan. Det förekom skillnader i socialsekreterarnas resonemang som diskuterades och analyserades i studien. Analysen utfördes med hjälp av Foucaults maktteori, copingstrategier och KASAM för att lyfta fram olika aspekter av otillåten påverkan samt få en bredare förståelse för huruvida socialsekreterare hanterar otillåten påverkan.

Socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd stöter på risker i sitt arbete som innebär att de tenderar att utsättas för arbetsrelaterat klientvåld mer än andra yrkesgrupper. Syftet har varit att studera upplevelserna av arbetsrelaterat klientvåld bland socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd,hur de har hanterat upplevelserna och hur de har blivit påverkade av dessa. Studien analyserar dimensionen av den geografiska närheten till sina klienter parallellt med arbetsrelaterat klientvåld. Åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd i mindre kommuner. Empirin har analyserats utifrån organisationsteori med inriktning på klientrelationen och organisationskultur samt teori om copingstrategier. Upplevelserna av arbetsrelaterat klientvåld presenteras i termer av våld, hot och trakasserier. Resultatet presenterar att våld är tämligen ovanligt förekommande bland socialsekreterarna, medan hot och trakasserier tenderade att vara vanligt förekommande. Studien fann 16 olika copingstrategier som användes för att hantera upplevelserna av arbetsrelaterat klientvåld. Copingstrategierna delades in i problemfokuserade och emotionsfokuserade. Upplevelsen av arbetsrelaterat klientvåld påverkade socialsekreteraren genom att de ändrade sitt arbetssätt och blev avvaktande i sin yrkesroll. Privatlivet påverkades genom att socialsekreteraren undvek lokala platser för att inte träffa på klienten, fick med sig upplevelserna hem där obehaget överfördes till deras familjer. Resultatet fann att den geografiska närheten till sina klienter i relation till arbetsrelaterat klientvåld gör att upplevelserna av arbetsrelaterat klientvåld förstärks. Arbetsrelaterat klientvåld är normaliserat inom organisationen. Organisationen saknar tydliga gränser för vad som klassificeras som arbetsrelaterat klientvåld. Det resulterar i att socialsekreterare inte rapporterar klientvåld som de anser är icke acceptabelt.

The purpose of this study is to allow social workers who work with financial assistance to give their view of cooperation. We want to understand what opportunities and obstacles they experience with collaboration. The empirical material has been collected through nine semi-structured interviews with ten interviewees in nine different cities. According to both the previous research that this study deals with and Socialstyrelsen (2021), social workers who work with financial assistance need to cooperate with other actors in order to be able to perform the work that the professional role requires. This study shows that social workers who work with financial assistance face several obstacles in collaboration with other actors but also with other units within social services. Obstacles that stand out are lack of accessibility, lack of knowledge of each other's areas and lack of will. The social workers also believe that collaboration gives them knowledge of the work of other actors and that the work within financial assistance is made more efficient through collaboration. The study also shows suggestions for improvement regarding collaboration between financial aid and other actors. The study primarily shows a need for increased knowledge of economicassistance and the social workers' need to collaborate with other actors in order for them to be able to do the job that the professional role describes

Studien handlar om hur tjänstemän inom ekonomiskt bistånd upplever barnrättsperspektivet under utredningsarbetet med barnfamiljer, samt vilket handlingsutrymme de har i deras bedömningar utifrån barnrättsperspektivet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre handläggare och en enhetschef från en större och en mindre kommun. Studien använder handlingsutrymme och delaktighetsmodellen som teoretiska begrepp. Resultaten visade att barnrättsperspektivet blivit bortprioriterad, att tjänstemän sällan gjorde barn delaktiga i utredningsarbetet och att tjänstemännen upplevde ett handlingsutrymme men med vissa begränsningar. Det framkom däremot ett barnperspektiv i deras arbete, vilket präglades av organisationens satta ramar, samt kultur och traditioner på arbetsplatsen. Studien visade även att det finns moraliska aspekter som tjänstemännen arbetade efter och att det formade deras handlingsutrymme, vilket bland annat visades i att skydda barnen från ansvar över familjens ekonomiska situation. Slutsatsen är att arbetet med barnrättsperspektivet var begränsat där tjänstemännen inte gjorde barnen delaktiga i utredningsarbetet. Det fanns till viss del möjlighet till att göra individuella bedömningar, dock att tjänstemännen främst utgick ifrån riktlinjerna.

The purpose of this study is to investigate how the child perspective is considered, interpreted and applied in the investigation process within financial aid. Using the qualitative method as a tool, the investigation has been carried out in the form of semi-structured interviews with six financial assistance officers in order to answer the purpose of the study. The empirical material is analyzed in the study based on various theoretical starting points such as power theory and bureaucracy as well as the meaning of the children's perspective. Due to the limited contact with children, the results show that the children's perspective becomes more difficult to implement when handling cases. The result also shows that there is a problem with the implementation of the child perspective as the unit is adult-centered and thus only collects information from what is provided by the parents. In the results of the study, it also appears that aid workers interpret the child's perspective and the child's best interests differently, but that they nevertheless share the same motivation behind their varying interpretations. The result can therefore show that there are shortcomings in the adult-centered unit when considering the best interests of the child, as underlying problems such as power and room for action contribute to difficulties.

Socialsekreterare inom socialtjänsten uppskattar att av de klienter som de möter har 50 procent en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Det är därför viktigt att socialsekreterare har kunskap och utbildning om NPF. Klienter med en NPF upplever att de har fått ett dåligt bemötande från socialtjänsten och socialsekreterares kunskap och utbildning är bristande enligt rapporter. Denna studie syftar därav till att undersöka socialsekreterares erfarenheter av bemötande med klienter med NPF inom ekonomiskt bistånd. Metoden som tillämpades var en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Fem socialsekreterare runt om i Sverige intervjuades. Val av metod upplevdes lämplig då man med intervjuer fångar intervjupersonernas erfarenheter och berättelser. Intervjuerna transkriberades och sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att socialsekreterarnas kunskap om NPF är bristande. Det är främst den teoretiska kunskapen, vad diagnoserna innebär och vilka anpassningar som är bristande. Möjligheten att utveckla sin kunskap inom verksamheten är även den bristande. Det finns inga tydliga metoder som socialsekreterarna kan använda sig av i möte med klienter som har en NPF. Bristande kunskap och ingen möjlighet till att utveckla sin kunskap resulterar i konsekvenser för klienten. Slutsatserna av detta är att socialsekreterarnas kunskaper om NPF är bristande och de har inte möjlighet att utveckla sin kunskap då varken vetskapen om utbildningar och tiden finns, vilket leder till eventuella negativa konsekvenser för klienterna.

Försörjningsstöd är tänkt som ett tillfälligt stöd men har de senaste decenniet har det i praktikenskifta karaktär till att vara ett mer långvarigt stöd. Orsakerna till detta är tämligen outforskade.Den befintliga forskningen återfinns i arbetsmarknadspolitiska insatser och individuellaklientfaktorer. Forskningen som fokuserar på socialsekreterarens förutsättningar är väldigtbegränsad. Syftet med denna studie är därför att undersöka socialsekreterares handlingsutrymme och hurdet påverkas, i relation till arbetet med klienter i långvarigt biståndsmottagande. Utifrån enabduktiv ansats har en kvalitativ intervjustudie gjorts, där sex socialsekreterare från två olikakommuner ingått. En fenomenografisk metodansats har tillämpats i analysen. Studiensteoretiska utgångspunkter har varit begreppet institutionella logiker samt Michael Lipskysteoribildning om gräsrotsbyråkraten. Studiens resultat visar att handlingsutrymmethuvudsakligen påverkas av två övergripande faktorer, samverkan med andra aktörer samtrelationella faktorer. Andra aktörers institutionella logiker har en tydlig påverkan påsocialsekreterarnas handlingsutrymme. Studiens visar på att socialsekreterarna ofta hamnar isituationer där de blir beroende av de andra parterna i samverkan. Socialsekreteraren blir oftaen “inofficiell planerare” för att undvika att individerna inte skulle falla mellan stolarna. Denrelationella maktdynamiken mellan socialsekreteraren och klienten påverkas också avhandlingsutrymmet. Olika planeringar, brist på motivation och dåligt mående är något sompåverkar hur interaktionen ser ut. I kombination med klientens dåliga mående,missbruksproblematik eller kulturella olikheter, skapas multipla hinder som resulterar i ennegativ spiral. Vilket påverkar klientens chanser till förbättrad hälsa och självförsörjning. Dettaleder i slutändan till högre arbetsbelastning för socialsekreteraren.