Syftet med denna studie har varit att undersöka hur beslutsprocessen ser ut med fokus på den enskilda handläggarens individuella handlingsutrymme samt att förstå vilket eventuellt utrymme det finns för variationer i beslut inom försörjningsstöd. Tidigare studier har visat att det finns stora variationer i beslut inom försörjningsstöd och jag ville därför undersöka hur det kan komma sig. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterare inom försörjningsstöd. Som analysverktyg har avskiljandeperspektivet använts. I ett avskiljandeperspektiv fokuserar man på de regler och mekanismer som skiljer ut de som är berättigade till bidrag och de som inte anses berättigade trots att de kan behöva hjälp. Avskiljandereglerna bygger på rådande föreställningar om arbetsmoral och arbetsetik och finns i de lagar och regler som socialsekreterarna är ålagda att följa. Resultatet av studien visar att det finns utrymme för variation i beslut inom ramen för det individuella handlingsutrymmet och att det till stor del kan hänföras till de krav som ställs på klienten avseende att söka arbete. Dessa arbetskrav har även visat sig göra det svårare att fatta beslut och att kraven på vad som förväntas av klienten blir otydliga. Det har också visat sig att lagstiftningen på många sätt uppmuntrar till bedömningar av moralisk karaktär och att detta kan leda till olika dilemman.

<p>Vi har gjort en undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer där våra respondenter har haft samma förutsättningar vad det gäller miljö och frågor. Undersökningen handlar om hur socialsekreterarna på en kommunal socialförvaltning i Värmland ser på konsekvenserna av den nu mer skärpta tillämpningen av rätten till sjukpenning från försäkringskassan. Detta är också vår problemställning. Syftet med undersökningen var att belysa ett nytt fenomen i samhället. Det är en ny grupp individer som söker sig till socialförvaltningen. Dessa har tidigare fått ersättning från försäkringskassan eller a-kassa men eftersom reglerna har skärpts så dras ersättningen in för många och de hamnar då hos socialförvaltningen som är det yttersta skyddsnätet i samhället.</p><p>I vår teoridiskussion har vi använt oss av några få teorier som vi tycker är högst relevanta för undersökningen och som löper som en röd tråd genom hela arbetet. Eftersom individen och samhällets påverkan står i fokus har vi valt att använda oss av stämplingsteorin, avvikelser, normer och sanktioner, social fakta och kontrollsamhället. De sociologer som har varit huvudpersoner i teoridiskussionen är Anthony Giddens, Max Weber och Emile Durkheim.</p><p>Resultatet av våra intervjuer visade att våra respondenter var mycket eniga i de flesta frågor. De såg en ökning i de ärenden som vi har valt att kalla ”de nya klienterna”. De menade även att det påverkar individen negativt och får stora konsekvenser både för individen och för socialförvaltning i den aspekten att det är psykiskt påfrestande med trycket från samhället men också ekonomiskt och materiellt. För socialförvaltningen påverkas ekonomin i stor utsträckning och budgeten kan vara svår att få ihop.</p>

Vi har gjort en undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer där våra respondenter har haft samma förutsättningar vad det gäller miljö och frågor. Undersökningen handlar om hur socialsekreterarna på en kommunal socialförvaltning i Värmland ser på konsekvenserna av den nu mer skärpta tillämpningen av rätten till sjukpenning från försäkringskassan. Detta är också vår problemställning. Syftet med undersökningen var att belysa ett nytt fenomen i samhället. Det är en ny grupp individer som söker sig till socialförvaltningen. Dessa har tidigare fått ersättning från försäkringskassan eller a-kassa men eftersom reglerna har skärpts så dras ersättningen in för många och de hamnar då hos socialförvaltningen som är det yttersta skyddsnätet i samhället. I vår teoridiskussion har vi använt oss av några få teorier som vi tycker är högst relevanta för undersökningen och som löper som en röd tråd genom hela arbetet. Eftersom individen och samhällets påverkan står i fokus har vi valt att använda oss av stämplingsteorin, avvikelser, normer och sanktioner, social fakta och kontrollsamhället. De sociologer som har varit huvudpersoner i teoridiskussionen är Anthony Giddens, Max Weber och Emile Durkheim. Resultatet av våra intervjuer visade att våra respondenter var mycket eniga i de flesta frågor. De såg en ökning i de ärenden som vi har valt att kalla ”de nya klienterna”. De menade även att det påverkar individen negativt och får stora konsekvenser både för individen och för socialförvaltning i den aspekten att det är psykiskt påfrestande med trycket från samhället men också ekonomiskt och materiellt. För socialförvaltningen påverkas ekonomin i stor utsträckning och budgeten kan vara svår att få ihop.

Tidigare forskning har visat att förvärvsarbete tillfredsställer både psykosociala och ekonomiska behov och även att kompetenstillförsel är en framgångsfaktor för en individs upplevelse av livskvalitet. Syftet med denna studie var att undersöka individens erfarenheter av förändring i livskvalitet genom projektet “Ris till flis”. Vi valde att göra en fallstudie, där det unika i studien var individens upplevelser av förändring, genom att de blev anställda av kommunen under ett år. Vi ville med vår studie kunna förstå hur individerna upplevde deltagandet i interventionen, och gjorde därför en fenomenologisk, hermeneutiskt inriktad studie. I studien ingick fem individer mellan 25 och 52 år som alla hade varit långtidsarbetslösa upp till tio år och uppburit försörjningsstöd av kommunen. De individer vi intervjuade kom från olika sammanhang, med representanter från båda könen, olika åldrar och från olika länder med skiftande kultur. En intervjuguide med semistrukturerade frågor gjordes. De 30 till 45 minuter långa intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och allt material sammanställdes i de redan givna kategorierna från intervjuguiden. Analysen gjordes genom att vi med ett reflexivt förhållningssätt, mellan helhet och delar, tolkade både det manifesta och det latenta i intervjuerna; en hermeneutisk meningstolkning. I resultatet fann vi tre teman som var viktiga att ta fasta på och som stärkte individens upplevelse av livskvalitet, det psykosociala behovet av arbete, behovet av ekonomisk kontroll och möjlighet att något kunna förutsäga hur livet skulle kunna gestalta sig.  Gemensamt var att alla individer i vår undersökning upplevde att den positiva förändringen gav ekonomi, nya livsmål och nytt framtidshopp.

Lönearbetet är en av våra mest dominerande samhälleliga institutioner och arbetslinjen är en central välfärdspolitisk ambition. Lönearbetets ställning och dominans i samhället förstås ofta som självklar och oproblematisk. Förutom att lönearbetet är en dominerande samhällelig institution är det också ett fenomen som upptar stora delar av de flesta människors liv. Inom det sociala arbetet har lönearbetet en central roll i verksamheter som sysslar med försörjningsstöd och arbetsmarknadsinsatser. Denna studie handlar om hur lönearbetet konstrueras av tjänstepersoner som arbetar med arbetsmarknadsinsatser på uppdrag av socialtjänstens enhet för försörjningsstöd, så kallade arbetsmarknadssekreterare. Utgångspunkten i studien är att vi tillskriver lönearbetet fler betydelser än att bara vara ett medel för vår försörjning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra arbetsmarknadssekreterare.  Forskningsansatsen för studien är socialkonstruktivistisk och studiens teoretiska ramverk utgår från en socialkonstruktivistisk syn på sociala problem, teori om diskursens makt samt teori om arbetsetik och konsumtionsetik. Genom att använda kritisk diskursanalys har fyra diskurser utvunnits ur intervjumaterialet. Diskurserna handlar om lönearbetet som botemedel, lönearbetet som integrering, lönearbetet som den enda meningsfulla sysselsättningen samt lönearbetet som nyckeln till ett gott liv. I och med dessa diskurser legitimeras lönearbetets dominerande ställning i samhället och i människors liv.

<p>Syftet med detta forskningsarbete är att se hur tillgången till studie- och yrkesvägledning uppfattas i en verksamhet för unga arbetssökande. Verksamheten, arbete.nu, är till för individer mellan 18–24 år som söker försörjningsstöd i stadsdelarna Enskede-Årsta eller Skarpnäck. Över 50 procent har oavslutade gymnasiestudier. Avsikten har varit att titta på funktionen studie- och yrkesvägledning och inte yrkesrollen. Forskningsfrågorna var: - Vad förväntas av studie- och yrkesvägledningen? - I vilken utsträckning nyttjas tillgången till studie- och yrkesvägledning? - Vilken nytta finns med tillgången till studie- och yrkesvägledning för individen? Resultatet omfattar reflekterande samtal med anställda i verksamheten och enkätundersökning med deltagare. Resultatet visar att förväntningar på vägledning är att den uppfattas som en specialistfunktion vilken nyttjas i stor utsträckning och förväntas ge stöd att hitta möjliga yrken och studier med utgångspunkt från individens unika förutsättningar. Funktionen studie- och yrkesvägledning ger lättillgänglig och fördjupad vägledning som fångar upp och tar tillvara individens mål i ett långsiktigt perspektiv. Den största efterfrågan av vägledning riktar sig mot studier vilket kan sättas i samband med deltagarnas utbildningsbakgrund.</p><p>The purpose of this thesis is to investigate how the access to career counselling is considered in an activity. The activity, arbete.nu, is for individuals between 18-24 years with social allowance in the districts Enskede-Årsta or Skarpnäck. Over 50 % of the participants have not completed upper secondary school. The intention has been to look into the function career counselling and not the occupational role. The research questions were: - What are the expectations of the guidance? - In what extent is the guidance used? - What is the advantage having access to career counselling? The research include a reflect discussion with employees in the activity and questionnaire with participants. The research finding shows that the expectations of the counselling are that it represents a specialist function which is used in great extent and the expectation is that it should give support to find possible occupations and educations on the basis of the individual’s unique conditions. Career counselling is a function that gives easily access and more depth in counselling and long-term perspective. The greatest demand on the counselling is drawn against studying, which could be related to the educational background of the participants.</p>

Syftet med detta forskningsarbete är att se hur tillgången till studie- och yrkesvägledning uppfattas i en verksamhet för unga arbetssökande. Verksamheten, arbete.nu, är till för individer mellan 18–24 år som söker försörjningsstöd i stadsdelarna Enskede-Årsta eller Skarpnäck. Över 50 procent har oavslutade gymnasiestudier. Avsikten har varit att titta på funktionen studie- och yrkesvägledning och inte yrkesrollen. Forskningsfrågorna var: - Vad förväntas av studie- och yrkesvägledningen? - I vilken utsträckning nyttjas tillgången till studie- och yrkesvägledning? - Vilken nytta finns med tillgången till studie- och yrkesvägledning för individen? Resultatet omfattar reflekterande samtal med anställda i verksamheten och enkätundersökning med deltagare. Resultatet visar att förväntningar på vägledning är att den uppfattas som en specialistfunktion vilken nyttjas i stor utsträckning och förväntas ge stöd att hitta möjliga yrken och studier med utgångspunkt från individens unika förutsättningar. Funktionen studie- och yrkesvägledning ger lättillgänglig och fördjupad vägledning som fångar upp och tar tillvara individens mål i ett långsiktigt perspektiv. Den största efterfrågan av vägledning riktar sig mot studier vilket kan sättas i samband med deltagarnas utbildningsbakgrund. The purpose of this thesis is to investigate how the access to career counselling is considered in an activity. The activity, arbete.nu, is for individuals between 18-24 years with social allowance in the districts Enskede-Årsta or Skarpnäck. Over 50 % of the participants have not completed upper secondary school. The intention has been to look into the function career counselling and not the occupational role. The research questions were: - What are the expectations of the guidance? - In what extent is the guidance used? - What is the advantage having access to career counselling? The research include a reflect discussion with employees in the activity and questionnaire with participants. The research finding shows that the expectations of the counselling are that it represents a specialist function which is used in great extent and the expectation is that it should give support to find possible occupations and educations on the basis of the individual’s unique conditions. Career counselling is a function that gives easily access and more depth in counselling and long-term perspective. The greatest demand on the counselling is drawn against studying, which could be related to the educational background of the participants.

Vi har gjort en kvalitativ studie kring ekonomihandläggarens arbete med personer med missbruksproblematik. Anledningen till att vi valde att studera detta var att vi i litteraturen inte hittade någon tydlig arbetsrutin för den här gruppen av försörjningsstödstagare. Våra frågeställningar är: Vad fokuserar respondenterna på i sin bedömning av rätten till försörjningsstöd för en person med missbruksproblem? Vilket eller vilka arbetsmönster kan vi identifiera i respondenternas arbete med personer med missbruksproblem? Vi har utgått från tidigare forskning kring ekonomiskt bistånd och även forskning kring missbruk och missbruksvård. Teoretiska utgångspunkter är Prochaskas och DiClementes teori om förändringsprocessen samt Lipskys teori om gräsrotsbyråkraten. Vi har intervjuat nio olika handläggare för ekonomiskt bistånd från tre kommuner. Intervjuerna har kretsat kring en vinjett som beskriver en man med missbruksproblem som ansöker om försörjningsstöd. De slutsatser vi kan dra av studien är att respondenterna i sina bedömningar fokuserar på vad mannen gör för att förändra sin situation, några respondenter ställer krav på att mannen skall vara i kontakt med missbrukshandläggare eller delta i missbruksbehandling, några respondenter fokuserar på mannens motivation till att förändras. Respondenterna är oense i huruvida det skulle leda till ett avslag eller ej om mannen inte deltar i behandling enligt plan. Det arbetsmönster som vi kan identifiera är att respondenterna utgår från att klienten står till arbetsmarknadens förfogande för att sedan revidiera planen om det visar sig att klienten har något arbetshinder. Om klienten visar sig ha missbruksproblem utgår ekonomihandläggaren från det och förmedlar kontakt med missbrukshandläggare. Vidare ser vi att respondenterna har en kontinuerlig kontakt med missbruksenheten gällande gemensamma klienter.

Sammanfattning Denna studie syftar till att få en inblick i socialsekreterarnas erfarenhet av att arbeta med nysvenskar med ett långvarigt behov av försörjningsstöd i en mellansvensk kommun. Förutom detta syftar studien till att undersöka hur socialsekreterare kan motverka ett långvarigt försörjningsbehov och hur ett professionellt arbete kan bedrivas inom verksamhetens villkor. Studien baseras på en kvalitativ metod med fyra semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som möter nysvenskar i sitt arbete. Det empiriska materialet analyserades sedan med hjälp av teorier och begrepp såsom kultur, kulturkrockar, gräsrotsbyråkrat och handlingsutrymme. Resultatet visar att socialsekreterare finner svårigheter med att motverka ett långtidsberoende för nysvenskar. Socialsekreterarna upplever att fler myndigheter måste arbeta mer intensivt med målgruppen för att göra det möjligt att motverka ett långtidsberoende. Förutom detta har socialsekreterarna lagar och riktlinjer de ska förhålla sig till, vilket kan begränsa deras arbete. Socialsekreterarnas upplevda arbetsbelastning bidrar till tidsbrist, vilket leder till att förändringsarbetet med nysvensken blir bristfällig. Förutom socialsekreterarens svårigheter att motverka ett långtidsberoende har även nysvenskens begränsningar uppmärksammats då de kan försvåra att nysvensken kan komma ut i egenförsörjning.

<p>I Sverige har kommunerna sedan 1998 rätt att ställa krav på att socialbidragstagare deltar i aktiveringsåtgärder av olika slag i syfte att bli självförsörjande. Enligt teorin minskar aktiveringskrav socialbidragstagandet på två sätt. Det ena av dessa är att de som egentligen kan försörja sig själva träder ur socialbidragstagande, eftersom aktiveringskrav gör att socialbidragstagandets alternativkostnad ökar. Det andra är att de som inte är socialbidragstagare avskräcks av den ökade alternativkostnaden för bidrag och anstränger sig mer för att slippa hamna i bidragstagande.</p><p>Den här uppsatsen är en ekonometrisk effektutvärdering av hur reformen har påverkat socialbidragstagare i fem kommuner som infört hårda aktiveringskrav.</p><p>Mina resultat visar att aktiveringskrav i genomsnitt inte tycks ha någon effekt vare sig på sannolikheten att lämna bidragstagandet eller på sannolikheten att träda in i det. Inte heller verkar aktiveringskrav i genomsnitt påverka arbetsinkomsten eller den disponibla inkomsten för dem som har socialbidrag då aktiveringskrav införs.</p><p>Resultaten skiljer sig dock för olika undergrupper av socialbidragstagare. Aktiveringskrav tycks påverka sannolikheten att lämna bidragstagandet positivt för ensamstående utan barn, men negativt för hushåll med barn.</p>