According to research children in families that obtain social welfare are exposed to problems with their health and development. The aim of this study is to explore social workers way of working with child perspective in their everyday work with families and social welfare. It also aims to explore the social workers discretion and if it affects their work on child perspective. This study used a qualitative methodology and used semi-structured interviews to collect data. The data was later analysed through content analysis. Four themes emerged from the data analysis; definition of the child perspective, lack of time, financial framework, unclear frameworks and laws. The social workers experienced that lack of time has a negative effect on their possibility to document the child perspective in their work. The social workers expressed that they have possibilities through their discretion to influence the work situation, which has a positive effect on the work.  The study concludes that social workers want to work with child perspective but need more resources and time to do so. / Enligt forskning utsätts barn i familjer som uppbär långvarigt försörjningsstöd för mer problem med sin hälsa och utveckling i jämförelse med barn som lever i självförsörjande familjer. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare arbetar med barnperspektivet i det dagliga arbetet med barnfamiljer inom ekonomiskt bistånd och hur socialsekreterarna förhåller sig till handlingsutrymmet som förekommer på deras arbetsplats. I denna studie använde jag mig av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer där jag intervjuade fyra socialsekreterare för att samla in data. För att göra min analys har jag använt mig av Michael Lipskys gräsrotsbyråkrati teori. Resultatet har senare analyserats med en innehållsanalys. I innehållsanalysen framkom fyra teman; Definition av barnperspektivet, tidsbrist, budgetramar och oklarheter i lagar och riktlinjer. Resultatet av studien visade att socialsekreterarna har olika definitioner av vad ett barnperspektiv är och att de upplever tidsbrist. Tidsbristen resulterar i att tiden för dokumentation av barnperspektivet minskar. Det framkom även att socialsekreterarna anser att de delvis har ett stort handlingsutrymme när det gäller att fatta beslut gällande specifika ärenden. Studien drar slutsatsen att socialarbetarna anser att barnperspektivet är viktigt samt att de vill arbeta med det. Dock behöver socialarbetarna mer resurser och tid.

Studien syftade till att undersöka hur socialsekreterare definierar och tillämpar barnperspektivet samt hur de har upplever sitt handlingsutrymme i handläggningen av ekonomiskt bistånd. Kvalitativ metod har använts med semistrukturerade intervjuer som genomförts med fyra socialsekreterare som arbetar inom ekonomiskt bistånd. Resultatet visade att det förekommer skillnader i synen på vad ett barnperspektiv innebär och hur barnen synliggörs i dokumentationerna. Ekonomiskt bistånd tenderar att utredas utifrån ett vuxenperspektiv där barnperspektivet får en underordnad roll. Arbetsbelastning, okunskap och organisationskultur nämndes som påverkande faktorer till detta. Det ges ett stort handlingsutrymme och tolkningsutrymme i socialsekreterarens arbete som begränsas av lagrum och kommunala riktlinjer. Resultatet visar att socialarbetarens roll och position mellan organisationens uppdrag och klientens behov är komplicerad då de möts av motstridiga krav och förväntningar. Studiens resultat överensstämmer med tidigare forskning som visat att vuxenperspektivet har en stark ställning inom ekonomiskt bistånd samt att brister finns i tillämpningen av barnperspektivet. / This study examines how social workers may define and apply the children's perspective, and how they perceive their discretion when administering social assistance. A qualitative method consisting of semi-structured interviews with four social workers is used. The results show that there are individual differences in the view on what the child perspective entails and how it is put into practice. The social workers’ focus tends to be on the adults’ perspective. Workload, lack of knowledge and the organizational culture are described as influencing factors. There seems to be significant room for discretion in assessments and decisions, although limited by law and guidelines. The social worker's position between the organization's demands and the client's needs seems to be complicated. The results are in line with previous research. It is proposed that in future research investigate the use of the child perspective after implementation of the UN convention on the rights of the child as legislation in Sweden.

The municipalities' costs for social assistance are expected to grow by over 20 per cent in the coming years (Prop. 2018/19:1). There are plenty of studies of how the design and level of unemployment insurances affect labor market outcomes – higher benefits have a negative impact on annual income and wages after unemployment – but few concerning the social assistance system. For recipients of social assistance, the benefit is reduced by the same amount a person earns, which create weak incentives for work as the substitution effect remains neutral. As a measure to lower the effective marginal tax rate from a hundred percent, Sweden has introduced a claw-back tax: the so-called job stimulus. Labor supply models assume voluntary unemployment, where the incentives depend on the fixed costs of working. If the fixed costs remain neutral, everyone who has a potential income over the benefit limit should work. However, under 2 per cent receive the job stimulus, even though approximately 50 per cent meet the eligibility requirements (Socialstyrelsen, 2016). Therefore, this thesis investigates potential explanations to this lag between theory and reality, analyzing a specific policy using traditional analysis tools from the economic theory of labor supply. The results show that the effective marginal tax rate is significantly affected, which strengthens the assumption that traditional analysis tools for labor supply seem insufficient when studying social assistance. Therefore, the effort model is introduced as an analysis tool to complement the established theories.

<p>Syftet med studien var att undersöka om ett urval klienter som är aktuella för försörjningsstöd upplever att de får ett professionellt bemötande av personalen på Individ och familjeomsorgen i x kommun. Undersökningen var kvantitativ och fokuserade på ämnena tillgänglighet och information, rättigheter och skyldigheter samt bemötande. Den tidigare forskning som refereras i studien är andra utvärderingar som gjorts på olika socialkontor runt om i landet samt även i Norge. Undersökningen genomfördes med en enkätundersökning där klienterna uppmanades att besvara ett antal frågor om ovanstående ämnen. I resultatanalysen används det etiska perspektivet tillsammans med socionomens yrkesetiska riktlinjer samt kommunikationsteori för att tolka de resultat som framkommit. </p><p>Studien genomfördes på uppdrag av, och med hjälp av, Individ och familjeomsorgen i den aktuella kommunen. Personalens önskan var att få hjälp att veta vad de är bra på och vad som behövs göras bättre. Enkäten delades ut av personalen till 38 klienter varav 22 svarade. I resultatet framkom att en övervägande del av klienterna är nöjda med bemötandet på Individ och familjeomsorgen. Det fanns dock tendenser i svaren som pekar på att en del brister finns då några klienter är missnöjda på en del punkter vad det gäller tillgänglighet och information, rättigheter och skyldigheter samt bemötande.</p>

<p>Denna undersökning handlar om ekonomiskt utsatta barnfamiljer i Sverige. Syftet med undersökningen var att nå en ökad förståelse för den situation och de förutsättningar tonåringar som växer upp i ekonomiskt utsatta familjer som uppbär försörjningsstöd har, samt att studera hur barnperspektivet kan ta sig uttryck i handläggningen av ekonomiskt bistånd. För att nå detta syfte använde jag mig av en kvalitativ metod, det vill säga forskningsintervjuer. Jag genomförde fyra intervjuer med fyra socialsekreterare på en socialbidragsenhet. Resultaten från intervjuerna sorterades med metoden meningskategorisering. Därefter analyserades resultaten med hjälp av den socialpsykologiska teorin symbolisk interaktionism. Undersökningens resultat visade att barn och ungdomar i ekonomiskt utsatta familjer kan ha svårt att ha råd med aktiviteter, såväl i skolan som på fritiden. Uppbär familjen försörjningsstöd beviljade vanligtvis socialsekreterarna bidrag till skolresor om de ansåg att barnet behövde det och även bidrag till någon, inte för dyr, fritidsaktivitet efter en individuell prövning. Socialsekreterarna beskrev att barnperspektivet har betydelse för deras arbete och att det sen barnperspektivets införande är lättare att bevilja bistånd. Socialsekreterarna upplevde att föräldrar som uppbär försörjningsstöd ofta uttrycker oro för att deras barn ska avvika i förhållande till kamrater och därmed riskera att bli utanför kamratgemenskapen.</p>

<p>Studiens syfte har bland annat varit att nå en ökad kunskap och förståelse för socialsekreterarens handlingsutrymme i mötet med klienter som söker försörjningsstöd. Den övergripande problemställningen har varit: Hur kan man förstå och beskriva socialsekreterarens handlingsutrymme i mötet med klienter som söker försörjningsstöd. För att kunna besvara problemställningen och nå syftet med uppsatsen formulerades avgränsade forskningsfrågor. Dessa var: (1) Hur beskriver och upplever ett urval av socialsekreterare/chefer/experter socialsekreterarens uppgift i mötet med klienter som söker försörjningsstöd? (2) Hur beskrivs relationens betydelse för socialsekreterarens arbete med klienten och vilka faktiska möjligheter och hinder finns för att skapa en relation? (3) Hur beskrivs och upplevs betydelsen av lagar, riktlinjer, attityder i samhället, arbetsplatsens kultur och egna tankar för socialsekreterarens bedömningar och beslut? (4) Hur beskrivs betydelsen av arbetsplatsens organisation och kultur för socialarbetarens klientarbete? Studiens design är kvalitativ med djupintervjuer. Fem intervjuer genomfördes med personer med anknytning till socialtjänstens försörjningsstödsverksamhet. Intervjuerna analyserades utifrån ett socialkonstruktivistiskt-, kognitivt perspektiv, rollteorier och begreppet parallellprocesser. Resultatet av studien visar att socialsekreterarens handlingsutrymme inte enbart går att förstå genom att ta del av lagar, riktlinjer och organisationsskisser utan att det också i hög grad är relationellt bestämt. Socialsekreterarens handlingsutrymme påverkas också av hennes kognitioner, hur hon tolkar sitt uppdrag, av olika strukturella faktorer i omgivningen och av sociala konventioner. Sist men inte minst så påverkar också klientens inställning och innehållet i klientrelationen, socialsekreterarens handlingsutrymme.</p>

<p>SAMMANFATTNING: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka berydelsen av kön vid bedömningar och beslut vid ansökan om ekonomiskt bistånd. Vi ville ta reda på vilken betydelse av genus som skapas i socialtjänstens akter, hur detta påverkar hanteringen av ärendena samt om socialtjänsten i sitt arbete bidrar till reproduktion av stereotypa könsbilder. För att kunnna besvara våra frågeställningar valde vi att genomföra en kvalitativ studie där vi granskat 12 akter gällande ekonomiskt bistånd från socialtjänsten på vuxenenheten utförda i en medelstor kommun i Sverige. Metoden källanalys valdes då vi var intresserad av att se vad socialtjänsten på den aktuella orten faktiskt gjort och inte vad de säger att de har gjort. Efter insamlandet och genomläsningen av akterna valdes tre centrala teman ut: Familj och nätverk, hälsa och arbete och sysselsättning. Texterna analyserades utifrån de valda teorierna om genus och kön samt Yvonne Hirdmans genusordning. Tolkningarna kopplades även till tidigare forskning. Studiens reslutat visar i likhet med den tidigare forskningen att kvinnor och män möts av olika förväntningar från socialtjänstens samt att socialsekreterares genusrelaterade uppfattningar påverkar arbetet med klienterna. En slutsats är att socialtjänsten reproducerar stereotypa bilder av kön genom att i akterna fokusera på olika saker beroende på om klienten är man eller kvinna.</p>

<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är dels att ta reda på hur socialsekreterarna i två större och två mindre kommuner i Mellansverige arbetar med biståndsfrågorna utifrån aspekterna mottagning, metodanvändning, samverkan, klientinflytande samt uppföljningar. Syftet är även att undersöka hur socialsekreterarna arbetar för att utforma biståndet (för försörjningsstöd samt livsföring i övrigt) så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Metoden som valts för genomförandet av studien är kvalitativ forskningsintervju. Resultatet visar att det finns såväl likheter som skillnader mellan kommunerna gällande arbetet med försörjningsstöd. Exempelvis framgår att i de större kommunerna får klienterna först träffa en mottagningssekreterare medan klienterna i de mindre kommunerna får kontakt med socialsekreterarna på försörjningsstödverksamheten direkt. En del av socialsekreterarna i studien använder sig av olika metoder i sitt arbete, andra arbetar på det sätt de själva tycker fungerar bäst. Samtliga kommuner samverkar med andra myndigheter och visst klientinflytande återfinns också i samtliga kommuner. Även uppföljningar sker i samtliga kommuner, men gällande frekvensen är det stora skillnader. För att utforma biståndet till självständighet för klienterna arbetar socialsekreterarna bland annat med samverkan, individuella handlingsplaner samt uppföljningar. Här förekommer dock också vissa skillnader mellan kommunerna.</p><p>Nyckelord: Försörjningsstöd, Ekonomiskt bistånd, Empowerment, Socialsekreterare, Socialtjänstlagen</p></strong></p>

Syftet med studien var att undersöka om ett urval klienter som är aktuella för försörjningsstöd upplever att de får ett professionellt bemötande av personalen på Individ och familjeomsorgen i x kommun. Undersökningen var kvantitativ och fokuserade på ämnena tillgänglighet och information, rättigheter och skyldigheter samt bemötande. Den tidigare forskning som refereras i studien är andra utvärderingar som gjorts på olika socialkontor runt om i landet samt även i Norge. Undersökningen genomfördes med en enkätundersökning där klienterna uppmanades att besvara ett antal frågor om ovanstående ämnen. I resultatanalysen används det etiska perspektivet tillsammans med socionomens yrkesetiska riktlinjer samt kommunikationsteori för att tolka de resultat som framkommit. Studien genomfördes på uppdrag av, och med hjälp av, Individ och familjeomsorgen i den aktuella kommunen. Personalens önskan var att få hjälp att veta vad de är bra på och vad som behövs göras bättre. Enkäten delades ut av personalen till 38 klienter varav 22 svarade. I resultatet framkom att en övervägande del av klienterna är nöjda med bemötandet på Individ och familjeomsorgen. Det fanns dock tendenser i svaren som pekar på att en del brister finns då några klienter är missnöjda på en del punkter vad det gäller tillgänglighet och information, rättigheter och skyldigheter samt bemötande.

Denna undersökning handlar om ekonomiskt utsatta barnfamiljer i Sverige. Syftet med undersökningen var att nå en ökad förståelse för den situation och de förutsättningar tonåringar som växer upp i ekonomiskt utsatta familjer som uppbär försörjningsstöd har, samt att studera hur barnperspektivet kan ta sig uttryck i handläggningen av ekonomiskt bistånd. För att nå detta syfte använde jag mig av en kvalitativ metod, det vill säga forskningsintervjuer. Jag genomförde fyra intervjuer med fyra socialsekreterare på en socialbidragsenhet. Resultaten från intervjuerna sorterades med metoden meningskategorisering. Därefter analyserades resultaten med hjälp av den socialpsykologiska teorin symbolisk interaktionism. Undersökningens resultat visade att barn och ungdomar i ekonomiskt utsatta familjer kan ha svårt att ha råd med aktiviteter, såväl i skolan som på fritiden. Uppbär familjen försörjningsstöd beviljade vanligtvis socialsekreterarna bidrag till skolresor om de ansåg att barnet behövde det och även bidrag till någon, inte för dyr, fritidsaktivitet efter en individuell prövning. Socialsekreterarna beskrev att barnperspektivet har betydelse för deras arbete och att det sen barnperspektivets införande är lättare att bevilja bistånd. Socialsekreterarna upplevde att föräldrar som uppbär försörjningsstöd ofta uttrycker oro för att deras barn ska avvika i förhållande till kamrater och därmed riskera att bli utanför kamratgemenskapen.