The aim of this study is to explore if, and if so, how the implementation of robots in the Swedishadministration of social assistance cash benefits has affected the social workers’ own view on theirprofession. The primary focus of the study is to uncover how digitalisation affects the profession ofsocial workers, what the professionals themselves highlight as important qualities to successfully carryout the work of a social worker, and how to obtain such knowledge. This study is based on fiveinterviews with social workers who work with robots on a daily basis. The theoretical framework ofthe thesis analysis is based on different concepts of professionalism. This study concludes that socialworkers perceive their work with social assistance in terms of two different roles, one with a focus onthe relational work with clients and one with the primary focus on control and administration. Withrobots, the administrative part of the work could lessen, something that would increase face-to-faceencounters. This study indicates that the use of robots has an impact on the organization of the work,and in the future it is possible that we will see a new organizational structure to the social welfareoffices.

In Sweden, individuals who cannot support themselves can apply for financial aid from their municipality. The ultimate responsibility to ensure social rights lie upon the municipalities according to the law. The social services decide on financial support in individual cases and through the aid, one shall be assured of a reasonable living standard. One ́s right to financial support is not uncondi- tional. Primarily, each person themselves are responsible for their own liveli- hood. Financial support can be obtained inter alia for reasonable housing costs. If the social service finds an applicant ́s housing costs reasonable, financial support will be given towards the rental charge. However, some municipalities are denying financial support for rental costs for people living in unauthorized sublet apartments. The law states that subletting a rented apartment without the property owner ́s consent is prohibited. In 2019, unauthorized subletting along with charging an exorbitant rent was criminalized in order to address the ex- panding exploitation of the housing market. For the same reason, some munic- ipalities refuse to provide financial support regarding rental costs for unauthor- ized sublets. This thesis addresses the question of whether such a decision is aligned with the legal obligations which controls and determines the duties of municipalities and social services. Whether or not financial support can be re- fused based on an unauthorized sublet contract is not regulated. However, there are several legislations and standards that municipalities and social ser- vices must abide by in regard to financial support. The author concludes that the decision in question lacks sufficient legal support and violates significant provisions. According to the principle of legality, all measures taken by a mu- nicipality must be supported by the legal system. Neither should municipalities be concerned with official duties such as police matters. Furthermore, the prin- ciple of proportionality requires that the measure, to refuse financial support to unauthorized sublets, must not exceed what is necessary to achieve the pur- pose, to access the criminality. In extension, individuals are at risk of ending up homeless or below the limit of reasonable living standards. The rental housing market is only available to financially secure individuals who can obtain a first- hand rental contract. Sublet apartments are in many cases the only housing option accessible for someone in need of financial support. The author acknowledges the problem with tax money potentially being used to finance illegal activities. However, a municipality does not have the right to establish its own rules in order to fill in the gaps within the legal system, since that particular task belongs to the legislator and the court of law.

Vid tidpunkten för denna studie är det svenska samhället i en process av återgång till en tillvaro bortom covid-19-pandemin och Coronakommissionens rapport och slutbetänkande har nyligen publicerats. Restriktionerna som har varit aktiva till och från sedan år 2020 börjar lyftas i de flesta kommuner och vi kan nu mer och mer börja se vilka effekter pandemin fått på samhället. Denna studies syfte är att undersöka hur covid-19-pandemin har påverkat arbetet med försörjningsstöd under pandemin och hur påverkan kan se ut framöver. För att kunna besvara syftet har kvalitativa intervjuer med socialarbetare inom försörjningsstöd i tre kommuner genomförts och delvis analyserats med hjälp av domänteorin. Som komplement till intervjuerna har en enkät utformats och skickats till utvalda respondenter från respektive kommun. Studiens viktigaste resultat är att pandemin haft en stor påverkan på arbetet med försörjningsstöd på olika sätt genom bland annat en omställning av arbetssätt på grund av restriktioner, främst genom digitala mötesformer samt arbete hemifrån. Handläggning har delvis gjorts generösare, klientarbetet har påverkats genom ändrade mötesformer, köbildning har ökat och skapat fördröjningar samt inställda insatser och på så sätt kan långvariga effekter uppstå i det fortsatta arbetet. Resultaten visar även på olikheter mellan kommuner i hur hanteringen av pandemin har upplevts, särskilt när det gäller arbetsmiljö och arbetsbelastning. Studiens slutsatser är bland annat att organisering och ledarskap kan relateras till dessa olikheter samt att en digitalisering av ansökan om försörjningsstöd möjligen skulle kunna fungera som ett skydd mot överbelastning bland socionomerna i händelse av nya kriser. Anpassad handläggning kan ses som ett genomslag av professionsdomänens klientcentrerade logik. De fördröjningar som har uppstått på grund av pandemin kan leda till ökade behov bland klienter och de utmaningar som i och med det uppstår kan därför väntas kvarstå under en längre tid. Andra slutsatser är att de digitaliserade arbetssätten samt arbete på distans även kommer att finnas kvar framöver och det ställer enligt författarna nya krav på rutiner och riktlinjer kring arbetssätten då de inte längre är tillfälliga, utan blir en del av det “nya normala”.

Mitt examensarbete handlar om hur arbetslösa ungdomar med försörjningsstöd kan se på sin situation, sin framtid och praktik som en språngbräda ut i arbetslivet. Uppmärksamhet läggs på de möjligheter och hinder som de ser på sin väg. Examensarbetet bygger på en kvalitativ studie där tre ungdomar intervjuats. Karolina Bozic, ungdomshandläggare vid Arbetsmarknadsenheten i Halmstad, har även hon intervjuats för att ge en bild av arbetet med de arbetslösa ungdomarna som har försörjningsstöd. Resultatet av mina intervjuer har analyserats utifrån de faktorer som enligt Giddens (2003) ger en förståelse för hur arbetslösheten kan påverka en människa. Vidare har jag kopplat resultatet till Bunar och Trondman (2001) som menar att föreställningen om framtiden bildas av de möjligheter man ser och de faktorer som formar ens liv. De talar även om det tragiska gapet, skillnaden mellan vad man vill och det faktiskt möjliga. Som en grund för analysen finns tidigare forskning uppdelad kring inträdet på arbetsmarknaden, att bli vuxen, kommuners arbete gällande arbetslösa ungdomar med försörjningsstöd samt synen på praktik. I mitt examensarbete kommer jag fram till att praktik har olika innebörd. Den kan stå för en merit, en chans att prova på ett yrke, någonting att göra och kontakter för framtiden. Praktiken kan även vara ett verktyg för personlig utveckling, något som kanske inte syns i arbetsmarknadseffekter men som har betydelse för individen. I mitt examensarbete framgår också att utbildning har stor betydelse. För de ungdomar jag intervjuat står utbildning, eller frånvaron av den, som den största möjligheten respektive hindret för att få ett jobb. Ingen av ungdomarna är särskilt motiverade för att studera vidare, men de kan se utbildning som den enda vägen ut ur sin arbetslöshet. Att vara arbetslös ungdom problematiserar inträdet i vuxenlivet. Lön skapar möjligheten att kunna försörja sig själv och planera sitt liv och sin framtid. Mitt examensarbete vittnar om ungdomar som står på tröskeln till vuxenlivet där jobb kan ge dem tillträde. Vuxenlivet med möjligheten att själv kunna bestämma över sitt eget liv är i många delar synonymt med arbetslivet. Att stödja ungdomarna i att hitta sin väg är ett betydelsefullt arbete för studie- och yrkesvägledare.

Socialtjänstlagen (2001:453) är en ramlag i vilken socialsekreterare med ett särskilt handlingsutrymme fattar beslut. I uppsatsen undersöks, genom vinjettmetoden, hur nio socialsekreterare i tre kommuner fattar beslut som rör barn. Socialsekreterarna arbetar med försörjningsstöd. Syftet med uppsatsen är att belysa beslutsmotiveringar. I beslutsmotiveringarna undersöks särskilt hur barnperspektivet beaktas.I uppsatsen har Lipskys teori genom "Street Level Bureaucracy – Dilemmas of the Individual in Public Services" använts.Resultatet av uppsatsen är bl a att beslut varierar beroende på var klienten bor samt vilken socialsekreterare denne tilldelas. / Social Services Act (2001:453) is a framework in which social welfare secretaries within certain discretion make decisions. The essay examines, using the vignette method, how nine social workers in the three municipalities make decisions affecting children. The purpose of this paper is to illustrate the reasons for their decisions concerning children. It is in particular examined how the child's perspective is taken into account in decisions. Lipsky’s “Street Level Bureaucracy – Dilemmas of the Individual in Public Services” is used as the main theory in this study. The result of this study is that decisions differ depending on where the client lives and what social workers he is assigned.

Försörjningsstöd är tänkt som ett tillfälligt stöd men har de senaste decenniet har det i praktikenskifta karaktär till att vara ett mer långvarigt stöd. Orsakerna till detta är tämligen outforskade.Den befintliga forskningen återfinns i arbetsmarknadspolitiska insatser och individuellaklientfaktorer. Forskningen som fokuserar på socialsekreterarens förutsättningar är väldigtbegränsad. Syftet med denna studie är därför att undersöka socialsekreterares handlingsutrymme och hurdet påverkas, i relation till arbetet med klienter i långvarigt biståndsmottagande. Utifrån enabduktiv ansats har en kvalitativ intervjustudie gjorts, där sex socialsekreterare från två olikakommuner ingått. En fenomenografisk metodansats har tillämpats i analysen. Studiensteoretiska utgångspunkter har varit begreppet institutionella logiker samt Michael Lipskysteoribildning om gräsrotsbyråkraten. Studiens resultat visar att handlingsutrymmethuvudsakligen påverkas av två övergripande faktorer, samverkan med andra aktörer samtrelationella faktorer. Andra aktörers institutionella logiker har en tydlig påverkan påsocialsekreterarnas handlingsutrymme. Studiens visar på att socialsekreterarna ofta hamnar isituationer där de blir beroende av de andra parterna i samverkan. Socialsekreteraren blir oftaen “inofficiell planerare” för att undvika att individerna inte skulle falla mellan stolarna. Denrelationella maktdynamiken mellan socialsekreteraren och klienten påverkas också avhandlingsutrymmet. Olika planeringar, brist på motivation och dåligt mående är något sompåverkar hur interaktionen ser ut. I kombination med klientens dåliga mående,missbruksproblematik eller kulturella olikheter, skapas multipla hinder som resulterar i ennegativ spiral. Vilket påverkar klientens chanser till förbättrad hälsa och självförsörjning. Dettaleder i slutändan till högre arbetsbelastning för socialsekreteraren.

Välfärdsjobb är en relativt ny typ av insats som används i flera kommuner i Sverige. Den går ut på att personer som har levt länge med försörjningsstöd ska få en tidsbegränsad anställning med kollektivavtalsenlig lön för att komma närmare den reguljära arbetsmarknaden. Uppsala har börjat ge insatsen under hösten 2013 och där startade intresset för att genomföra en undersökning. Den har ett barnperspektiv för att belysa barns situation. För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ innehållsanalys använts. Materialet har bestått av en utvärdering, en delrapport och en rad olika kommunala texter. De kodades och kategoriserades utifrån barndomssociologiska begrepp och Jahodas (1982) teori om arbetets latenta och manifesta effekter. Dessa delades upp i underrubriker som passade ihop med datamaterialet. Kommunerna som använts är Malmö, Sigtuna, Sundsvall, Uppsala, Botkyrka och Ludvika. De inkluderade kommunerna är positiva till resultaten av insatsen välfärdsjobb. Malmö har fortsatt använda sig av den sedan år 2005 och Sigtuna redovisar stora ekonomiska vinster av insatsen. Personerna som deltagit i insatsen berättar om hur de har fått bättre självförtroende, större nätverk och förbättrad ekonomi. Flera av deltagarna har efter insatsen fått en reguljär anställning. Vissa deltagare har dock framfört kritik för att arbetsuppgifterna känts enformiga och påhittade. Malmö hade problem att få in kvinnor i insatsen och att några inte förstod att insatsen var tillfällig. Barnen syns inte så mycket i kommunernas texter. Några kommuner prioriterar barnfamiljer medan till exempel Malmö enbart nämner barnen som blivande motiverade studenter. Kopplat till vad som framkommer i tidigare forskning skulle insatsen kunna vara bra även för barnen, de får till exempel bättre ekonomi och därmed möjlighet till fler aktiviteter. Om föräldrarna mår bättre gör barnen det också. En nackdel som kom fram var att insatsen är tillfällig då barnen känner en osäkerhet i vad som händer efter insatsen. Det framkommer skillnader i hur mammor, pappor, barn och familjer representeras i kommunernas material. För framtida forskning skulle det vara intressant att ha med barns perspektiv vid utvärdering av insatsen. Nyckelord: långvarigt försörjningsstöd, arbetslöshet, välfärdsjobb, barnperspektiv, arbetets effekter / ”Välfärdsjobb” is a relatively new kind of intervention that is used in some municipalities in Sweden. It means giving people that have been living a long time with welfare payments a fixed term employment contract. The participants get a salary and get closer to the regular labor market. Uppsala started a project called “Välfärdsjobb” autumn 2013 and that is where the interest for the subject came from. The study has a child perspective. A qualitative content analysis has been used to respond to the research questions. The data material consists of an evaluation, an interim report and different documents from the municipalities. The material was coded in relation to childhood sociology and Jahoda’s theory of latent and manifest effects of unemployment. The municipalities that have been used are Malmö, Sigtuna, Sundsvall, Uppsala, Botkyrka och Ludvika. The involved municipalities are positive to the intervention. Malmö has had it since 2005 and Sigtuna shows great economic savings. The persons participating in the intervention convey that they have gained better self-confidence, larger social networks and better economy. Several of the participants have a regular job after the intervention. The negative aspects of the intervention were that some of the participants have expressed that the work tasks felt repetitive and made up. Malmö failed to recruit women and some participants did not understand that the job was temporary. The children are not very visible in the data material. Some of the municipalities have families with children as a prioritized group, while Malmö just mentions children in terms of becoming motivated students. Looking at earlier research the intervention seems positive for children. They get a better economy and hence a wider array of activities are possible. Also, if the parents feel good, it affects the children positively. Something that could have a negative impact is that the intervention is temporary, since the children often feel worried about what will happen next. There are differences in how mothers, fathers, children and families are represented within the material from the municipalities. For future research it would be interesting to have a children’s perspective included in the evaluations of the interventions. Key words: long-time welfare payments, unemployment, workfare jobs, children’s perspective, effects of employment

No description available.

During 2010, 1446 people committed suicide in Sweden. Research shows that groups that are less favored in society have an increased risk of suicide. Social services often encounter groups of people that have a high risk of suicide, for instance welfare recipients or substance abusers. The purpose of this study was to shed light on how social workers talk about suicide and how this might affect interactions with suicidal clients. The study is based on qualitative interviews with five social workers in Stockholm. The results were analyzed using the theory of professional discretion and the perspective of existentialism. The most important results were that social workers do not think that they can help suicidal clients on their own, instead they need psychiatric help. Meeting with suicidal clients raises a lot of feelings and one way to cope with this is by distancing oneself from the client. The study also showed that suicide is a complex issue and it can be hard to find a position between the human right of autonomy and the will to help people. Continuity was viewed as an important factor, but due to the work load it can be hard to follow up these clients.

Ungdomsarbetslösheten är ett problem i Sverige och det finns flera unga som uppbär försörjningsstöd. Det har visat sig vara svårt för en del ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden och kommunerna har ett ansvar för skapa arbetsmarknadsåtgärder som kan hjälpa personer att komma ut i arbetslivet. En del unga är mer utsatta än andra vilket gör att de kan vara i behov av ett intensivare stöd. Denna studies syfte är att undersöka vilka komponenter eller händelser i Case management-projektet som haft inverkan för de unga vuxnas livssituation. Projektet som är en arbetsmarknadsåtgärd syftar till att hjälpa ungdomar som har svårigheter med att strukturera upp sin vardag. En kvalitativ studie har gjorts för att undersöka vilka erfarenheter både klienter och professionella har av projektet. Detta skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer där fyra klienter och tre professionella deltog. Tidigare forskning visar att en god relation mellan klient och hjälpare är en väsentlig komponent och att ett tätt samarbete mellan myndigheter samt klient är en avgörande faktor för om insatsen ska ha någon effekt. Samtidigt är övrigt stöd från nätverket en hjälpande faktor samt att klienten är motiverad till att förändra sin livssituation. Undersökningens resultat visar att alla respondenter är positivt inställda till projektet och att klienterna anser case managern har varit det stöd som de har saknat. / Youth unemployment is a problem in Sweden and there are several young people who receive income support. It has proven difficult for some young people to establish themselves in the labor market and local governments have a responsibility to create labor market policies which help people to establish themselves on the labor market. Some young people are more vulnerable than others so they may be in need of more intensive support. The aim of this study is to examine which components or events in the case management project that has impacted the young adults' lives. The project is a labor market program aimed at helping young people that find it difficult to structure their daily lives. A study has been done to examine both clients and professionals experience of the project. This was done by semi-structured interviews with four clients and three professionals participated. Previous research shows that a good relationship between client and helper is an essential component and that a close cooperation between agencies and clients is a crucial factor if the effort will have any effect. Additional network is also a helping factor and that the client is motivated to change their lives. The results of the study shows that all respondents are in favor of the project and the clients consider that the case manager has been the support that they have been missing.