The aim with this study is to understand how social workers at the individual- and family sector think about child poverty and how they work with and reason about the preventive and facilitate work they do for financial vulnerable families. We have in our study used qualitative method through semi-structured interviews with social workers at the individual- and family sector to answer our purpose. The results showed that child poverty is a concept hard to define and not well established. The social workers have divided views on child poverty but still at the same time mean that it exists amongst the families they meet. There is also a big difference between municipalities and their reasoning on what a reasonable standard of living is for a financial vulnerable family and how they work with preventing child poverty. The social workers shows different ways on how to work with prevention but there is lack of understanding if their work really benefits the child.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur socialsekreterare på försörjningsstödsenheter arbetar med klienter som har missbruksproblematik, vilka dilemman som kan uppstå i det arbetet och hur socialsekreterarna hanterar dessa dilemman. I studien genomfördes sex halvstrukturerade intervjuer med informanter från två kommuner. Empirin analyserades utifrån systemteori, professionsetik och självbestämmandeteorin (SDT). Resultatet visade att socialsekreterarna upplevde denna klientgrupp som svårplanerad och svårbedömd då de flesta dörrar i samhället är stängda vid missbruksproblematik. Drogfrihet blir en förutsättning för att komma framåt, vilket blir etiskt och juridiskt problematiskt då behandling bygger på frivillighet. Krav på aktivering från klienten gör att socialsekreterarna slits mellan utredningens kontrollfunktion och det sociala arbetets stödfunktion. Motivation och samverkan med andra aktörer är vägledande för att komma framåt. Vår studie ämnar bidra med teoretisk och praktisk kunskap på fältet avseende arbetet med klienter som erhåller ekonomiskt bistånd och samtidigt har missbruksproblem. / This study aims to investigate economic support carried out by social workers within municipal social services and how they deal with clients who need both economic support and are substance abusers. We made six semi-structured interviews in two municipalities. They were analysed by means of content analysis, system theory and self-determination theory (SDT) and in accordance with professional ethics. Our results show that the social workers face problems in planning and assessment concerning these clients, especially beacuse of social exclusion at the labour market. Leave only one way to re-entrance in society, voluntarily addiction treatment. The social workers are torn between the purpose of control in their investigation and how to support their clients, causing troublesome dilemmas in their profession. These clients are made visible as a vulnerable sub-group of clients in a welfare system built on activity. Motivation and cooperation with other organisations is the key to make change. Our study intends to promote development of both theroretical and practical knowledge in the field.

This study is about parents’ perception of child poverty in Sweden, how children get affected by family finances and how children can handle difficulties with being poor. The parents in this study express that there are times when the children do not have the same opportunities as their peers. According to the parents it is because of the families’ shortcomings in the economy, which can be seen through their leisure activities, clothes and holidays. Not being able to afford brand name clothes can give offense and be stigmatizing. Based on the parents' stories, we have interpreted the children's handling of situations through different strategies. The children mainly use adaptation and avoidance strategies to handle different situations.  Adaptation strategies are where the child adjusts and accepts the situation and avoidance trategies where the child avoids situations that are stigmatized. The children also use action strategies where they actively try to change their situation. / Studien handlar om föräldrars uppfattning om barnfattigdom i Sverige, hur barn påverkas på grund av familjens ekonomi och hur barn kan hantera svårigheter att vara fattig. Föräldrarna berättar att det finns tillfällen då barnen inte har samma möjligheter som sina kamrater. Enligt föräldrarna beror det på familjernas brister i ekonomin, vilket blir tydligt när det kommer till fritidsaktiviteter, kläder och helgdagar. Att inte ha råd med varumärkeskläder kan ge upphov till utanförskap och vara stigmatiserande. Baserat på föräldrarnas berättelser har vi tolkat barnens hantering av situationer genom olika strategier. Barnen använder främst anpassnings- och undvikandestrategier för att hantera olika situationer. Anpassningsstrategier är där barnet anpassar och accepterar situationen och undvikandestrategin är där barnet undviker situationer som stigmatiserar. Barnen använder också handlingsstrategier där de aktivt försöker förändra sin situation.

That the child perspective is something that is to be considered when making decision that affect the child is stipulated in the Social Services Act (2001:453). Since the United NationsConvention on the Rights of the Child (SFS 2018:1197) became law, the rights of the child have gained even more strength. However, research shows that children’s rights to participation when making such decisions are not always fulfilled, because the child is not viewed as an active actor. With this as a starting point the study’s purpose was formedwhich is to explore possibilities and limitations in social workers’ undertaking of considering the child perspective in their work with financial aid with a focus on the social workers’ perception of their room of action. Nine social workers within financial aid from five different municipalities were interviewed with a semi structured interview method. A thematic analysis was conducted on the collected material and three main themes were identified: “To consider the child perspective”, “Grant increased financial aid” and “The adult’s role in the child perspective”. The results showed both possibilities and limitations between the social workers’ undertaking of considering the child perspective, and that the social workers’ perception of their room of action affects the undertaking of the child perspective. / Att barnperspektivet ska beaktas vid beslut som berör barn fastställs i Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Sedan Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (SFS 2018:1197) blev lag 2020 har barnets rättigheter stärkts ytterligare. Dock visar forskning att barns rätt till delaktighet inte säkerställs, då barn inte ses som aktiva aktörer. Med detta som utgångspunkt skapades studiens syfte som är att undersökasocialsekreterarnas upplevelse av möjligheter och utmaningar i arbetet med barnperspektivet inom ekonomiskt bistånd utifrån deras upplevelse av handlingsutrymmet. Nio socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd från fem olika kommuner intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjumetod. En tematisk analys genomfördes av det insamlade materialet och tre huvudteman urskildes: ”Att handlägga barnperspektiv”, ”Bevilja utökat bistånd till barn” samt ”Den vuxnes roll i barnperspektivet”. Resultatet visade att det finns både utmaningar och möjligheter i socialsekreterarnas arbete med barnperspektivet och att socialsekreterarnas upplevelse av sitt handlingsutrymme påverkar arbetet med barnperspektivet.

This study aimed to investigate how newly graduated social workers, in the social services' income support, experience their work in the first time after graduation, and what factors affect their experiences. This is based on requirements-, control and the support model. Data collection took place through six semi-structured interviews with newly graduated social workers who work on the social services' income support. Collected data were analyzed with thematic analysis. The results showed that newly graduated social workers experience feelings of insecurity, unpreparedness, and stress. The results also showed that quantitative workload is high, but support plays an important role in ensuring that newly graduated social workers thrive in the workplace. / Denna studie syftar till att undersöka hur nyutexaminerade socionomer inom socialtjänstens försörjningsstöd upplever sitt arbete den första tiden efter examen, samt vilka faktorer som påverkar deras upplevelser. Detta utifrån krav-, kontroll- och stödmodellen. Datainsamling skedde genom sex semi-strukturerade intervjuer med nyutexaminerade socionomer som jobbar på socialtjänstens försörjningsstöd. Insamlade data analyserades med tematisk analys. Resultaten visade att nyutexaminerade socionomer upplever känsla av osäkerhet, oförberedd och stress. Resultaten visade också att kvantitativ arbetsbelastning är hög, men stöd har en viktigaste roll för att nyutexaminerade socionomer trivs på arbetsplats.

Syftet med studien var att undersöka vad arbetssökande upplever motiverar dem till egen försörjning genom arbetstagande med utgångspunkt i jobbstimulansen och andra metoder inspirerade av motivationsteorierna Self-Efficacy Theory och Self-Determination Theory. Inspiration till studien uppkom ur ett intresse för- och ifrågasättande av reformen som beskrivs i 4 kap. 1b § Socialtjänstlagen (2001:453), även kallad jobbstimulansen, vars införande bland annat syftade till att göra det lönsamt för arbetssökande biståndstagare att ta ett arbete, men som kan anses fått andra negativa effekter (Socialstyrelsen 2016). Jobbstimulansen är fortsatt en del av socialtjänstens arbete utan tydliga belägg för att modellen faktiskt gör det den ska; motivera individer ut i arbete. Detta föranledde studiens övergripande frågeställning: Vad upplever arbetssökande motiverar dem till egen försörjning genom arbetstagande?  För att besvara syftet och dess frågeställningar genomfördes en vinjettstudie med inomgruppsdesign där respondenterna var eller har varit arbetssökande. Studiens resultat indikerar att inre motivationsincitament upplevs mer motiverande än yttre ekonomiska incitament vilket således står i kontrast till nuvarande lagstiftad metod. Vidare belyser studien att det finns andra metoder som kan fungera bättre än jobbstimulansen samt vilka teoretiska grunder detta kan baseras på. Trots att studien kan anses vara experimentell och bitvis fiktiv då vi endast mäter grad av upplevd motivation och inte faktisk motivation kan resultatet anses vara intressant då den motsätter sig nuvarande metod samt påbörjar ett utforskande av motivationsarbete inom socialtjänsten. / The aim of the study was to examine what unemployed job seekers experiences create motivation toward self-sufficiency trough employment in relation to the current statutory method jobbstimulansen (the Job Stimulus) and other methods inspired by motivational theories such as the Self-Efficacy Theory and the Self-Determination Theory. Inspiration for the study arose from an interest in- and a questioning of the reform described in 4. Ch. 1b § of Socialtjänstlagen (2001:453), known as the Job Stimulus. The insertion of which aimed, among other things, at making it profitable for job seekers to take a job can be considered to have had other negative effects (Socialstyrelsen 2016). The Job Stimulus is still part of the Social Services' work without clear evidence that the model does what it is supposed to; motivate individuals into work. This led to the study's overarching question: What do job seekers feel motivates them toward self- sufficiency through employment? To answer the purpose and its questions we made a vignette study where the respondents currently are or have been unemployed. The result of the study indicates that internal motivational incentives are perceived as more motivating than external financial incentives, which thus contrasts with the current statutory method. Furthermore, the study illuminates alternative methods that may prove more effective than the Job Stimulus, along with the theoretical underpinnings supporting these approaches. Although the study may be considered a bit experimental and partially fictitious as we only measure the perceived degree of motivation and not actual motivation, the result can be considered interesting as it opposes the current method and begins an exploration of motivational work within the Social Services.

Hallunda/Norsborg is considered to be an unsafe residential area. Most likely, young people cause adisproportionate high amount of the portion of the insecurity that is related to crime. Therefore it is hereassumed that the insecurity would decrease more with time if society succeeded in motivating more ofthe tenants stay until old age, compared to other possible measures that society can do to improve thesituation. Because the amount of teenager would decline, since we only have teenage children during aperiod of our lives.In this study, longitudinal data regarding the turnover of lease contracts and a number of other factors,have been collected and compared with data regarding the amount of reported crimes committed in thearea.The results show that, measured in the turnover of lease contracts, the tenants stay longer. But despitethis, the amount teenagers and reported crimes has not diminished. However, data from the court forrental issues indicates that the illegal second hand rental of the apartment has increased during theperiod. Thus the conclusion is that the assumption can neither be rejected nor substantiated. Moreoverthe socio-economic status of the residents and the number of police in the area has increased. But thepupils' performance in elementary school has not improved. / Hallunda/Norsborg anses vara ett otryggt bostadsområde. Sannolikt orsakar ungdomar oproportionelltmycket av den del av otryggheten som är relaterad till brott. Om så verkligen är fallet antas här attotryggheten skulle minska mer med tiden om samhället lyckades motivera fler av hyresgästerna till attbo kvar till ålderdomen, jämfört med andra möjliga åtgärder som samhället kan göra för att förbättrasituationen. Eftersom ungdomarna i så fall skulle bli färre, då vi bara har tonårsbarn under en period avvåra liv.I denna studie har data mellan år 2000-2018 rörande ut-/inflyttningen samt ett antal andra faktorer pågruppnivå, som kan ha betydelse för ungdomarnas benägenhet att begå brott studerats och jämförts meddata för antalet brott begångna i området.Resultaten visar att, mätt i omsättningen av hyreskontrakt, bor hyresgästerna kvar längre. Men trots dethar varken antalet ungdomar eller mängden brott minskat. Data från hyresnämnden tyder dock på att denolovliga andra hands uthyrningen av bostäderna har ökat under perioden. Slutsatsen av jämförelsen äratt antagandet varken kan förkastas eller beläggas. Vidare har den socioekonomiska statusen för deboende och antalet poliser i området ökat. Däremot har elevernas prestationer i grundskolan inteförbättrats.

Vår studie syftar till att undersöka hur socialsekreterare på försörjningsstödsenheten upplever att deras yrkesroll och maktposition kan ha en påverkan på mötet med klienter. För att kunna besvara studiens syfte har vi valt att genomföra fem kvalitativa intervjuer med erfarna socialsekreterare som arbetar på försörjningsstödsenheten. Studiens resultat påvisar att socialsekreteraren kan uppleva svårigheter med att förhålla sig till de organisatoriska förutsättningarna i arbetet med klienterna då de skapar ett begränsat handlingsutrymme. De slutsatser som man kan dra utifrån vår studie är att faktorer som tidsbrist, bristande språkkunskaper och klientens kännedom om sina rättigheter och skyldigheter kan begränsa mötet mellan klient och socialsekreterare. Vi kan dra slutsatserna att detta skapar en komplex yrkesroll för socialarbetaren då de måste tillfredsställa klienternas behov men samtidigt även representera organisationen i mötet. Vi kan konstatera att socialsekreterarens yrkesroll i kombination med deras maktposition kan ha en påverkan i mötet med klienter. / Our study aims to examine how the social workers at the social assistance unit experience that their professional role and their position of power can have an impact on the client meeting. To be able to answer the purpose of the study, we have chosen to conduct five qualitative interviews with experienced social workers within the social assistance unit. The results of the study show that the social workers are limited in their work as they must relate to the organization's laws and guidelines which in turn creates a limited discretion. The results highlight limitations that may arise in the meeting and what improvements that can be made to achieve a more equal meeting. The conclusions that can be drawn from our study are that factors such as lack of time, lack of language skills and the client's knowledge of their rights and obligations can limit the meeting. We can draw the conclusions that this creates a complex professional role for the social worker as they must satisfy the client's needs but also represent the organization. We can state that the social worker’s professional role in combination with their position of power can have an impact in the client meeting.

<p>The purpose of the study is to explore how social workers work with youths that seek financial assistance and what importance gender plays in this process. The participants were six female social workers that work with financial assistance. They were interviewed and had to reflect over a case, where the client where either male or female. The results was analyzed and compared in relation to social constructive theory and gender theory. The study shows that social workers work in two parallel processes, when they decide about financial assistance and other help benefits, the formal and the intuitive. In the formal process the social workers don’t give gender any importance in how they reflect about their work and the clients. In the same time way they think differently about male or female clients in a more intuitive manner. The differences that are done can be related to gender stereotypes. The male client is thought of being responsible and active and the female client is viewed as a passive victim. These ideas creates different practices against men and women, where the female would be given psychological aid and the male would be given work related support. These practices reproduces traditional conceptions of both sexes and can therefore create different possibilities for young men and women that contact the social welfare system for financial assistance.</p>

No description available.