Studiens syfte har bland annat varit att nå en ökad kunskap och förståelse för socialsekreterarens handlingsutrymme i mötet med klienter som söker försörjningsstöd. Den övergripande problemställningen har varit: Hur kan man förstå och beskriva socialsekreterarens handlingsutrymme i mötet med klienter som söker försörjningsstöd. För att kunna besvara problemställningen och nå syftet med uppsatsen formulerades avgränsade forskningsfrågor. Dessa var: (1) Hur beskriver och upplever ett urval av socialsekreterare/chefer/experter socialsekreterarens uppgift i mötet med klienter som söker försörjningsstöd? (2) Hur beskrivs relationens betydelse för socialsekreterarens arbete med klienten och vilka faktiska möjligheter och hinder finns för att skapa en relation? (3) Hur beskrivs och upplevs betydelsen av lagar, riktlinjer, attityder i samhället, arbetsplatsens kultur och egna tankar för socialsekreterarens bedömningar och beslut? (4) Hur beskrivs betydelsen av arbetsplatsens organisation och kultur för socialarbetarens klientarbete? Studiens design är kvalitativ med djupintervjuer. Fem intervjuer genomfördes med personer med anknytning till socialtjänstens försörjningsstödsverksamhet. Intervjuerna analyserades utifrån ett socialkonstruktivistiskt-, kognitivt perspektiv, rollteorier och begreppet parallellprocesser. Resultatet av studien visar att socialsekreterarens handlingsutrymme inte enbart går att förstå genom att ta del av lagar, riktlinjer och organisationsskisser utan att det också i hög grad är relationellt bestämt. Socialsekreterarens handlingsutrymme påverkas också av hennes kognitioner, hur hon tolkar sitt uppdrag, av olika strukturella faktorer i omgivningen och av sociala konventioner. Sist men inte minst så påverkar också klientens inställning och innehållet i klientrelationen, socialsekreterarens handlingsutrymme.

SAMMANFATTNING: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka berydelsen av kön vid bedömningar och beslut vid ansökan om ekonomiskt bistånd. Vi ville ta reda på vilken betydelse av genus som skapas i socialtjänstens akter, hur detta påverkar hanteringen av ärendena samt om socialtjänsten i sitt arbete bidrar till reproduktion av stereotypa könsbilder. För att kunnna besvara våra frågeställningar valde vi att genomföra en kvalitativ studie där vi granskat 12 akter gällande ekonomiskt bistånd från socialtjänsten på vuxenenheten utförda i en medelstor kommun i Sverige. Metoden källanalys valdes då vi var intresserad av att se vad socialtjänsten på den aktuella orten faktiskt gjort och inte vad de säger att de har gjort. Efter insamlandet och genomläsningen av akterna valdes tre centrala teman ut: Familj och nätverk, hälsa och arbete och sysselsättning. Texterna analyserades utifrån de valda teorierna om genus och kön samt Yvonne Hirdmans genusordning. Tolkningarna kopplades även till tidigare forskning. Studiens reslutat visar i likhet med den tidigare forskningen att kvinnor och män möts av olika förväntningar från socialtjänstens samt att socialsekreterares genusrelaterade uppfattningar påverkar arbetet med klienterna. En slutsats är att socialtjänsten reproducerar stereotypa bilder av kön genom att i akterna fokusera på olika saker beroende på om klienten är man eller kvinna.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur barn synliggörs vid handläggningen av försörjningsstöd, vem eller vilka som har makten att utforma tillämpningarna av detta barnperspektiv samt hur och om det blir någon förändring i synliggörandet av barnen när en ekonomisk kris drabbar samhället. För att belysa dessa frågor har en hermeneutisk ansats använts. Material har samlats in genom intervjuer med de avdelningsansvariga på fem försörjningsstödsenheter i fem kommuner i Västsverige samt genom att granska Socialstyrelsens och kommunernas egna riktlinjer angående hur handläggarna ska synliggöra barn i försörjningsstödshandläggningen. Det material som skapades vid intervjutillfällena grundar sig i de fem intervjupersonernas tolkningar av hur barnen synliggörs vid handläggningen av försörjningsstöd i deras kommuner. Resultaten från intervjuerna visar att försörjningsstödsenheterna inte har en tydlig definition av hur de ska gå tillväga för att bedöma ur barnens perspektiv och detta framgår även i Socialstyrelsens samt kommunernas egna riktlinjer för hur barnperspektivet ska vara utformat. De avdelningsansvariga har makten att påverka hur barnen ska synliggöras, men de använder denna makt på lite olika sätt. Resultaten visar även att tidsbrist är en orsak till att barnen inte synliggörs i den utsträckning som de bör göra när en ekonomisk kris inträffar. Resultaten har använts som en grund inför analysen av varför barnperspektivet ser ut som det gör och detta förklaras utifrån två teoretiska infallsvinklar: Webers ”idealtypiska byråkratier” och Lipskys ”gatubyråkrater”.

Syftet med studien var att undersöka om bedömningar som socialarbetare gör gällandeförsörjningsstöd påverkas av klientens etnicitet. Betydelsen av socialarbetarnas bakgrundsfaktorer(ålder, utbildning och arbetslivserfarenhet) lyfts även fram gällande bedömningen avförsörjningsstöd både utifrån klientens etnicitet och utan påverkan av den. Metoden som användesför uppnå syftet är en kvantitativ vinjettstudie där insamlandet av data skedde via en enkät. Genomatt jämföra hur försörjningsstödshandläggarna bedömer ett identiskt fall, där den enda skillnaden ärklientens etnicitet, kan variationer synliggöras och betydelsefulla faktorer för bedömningen fångasupp. Studien har genomförts i en mellanstor kommun i Sverige där 40 av 48försörjningsstödshandläggare besvarade enkäten under en arbetsplatsträff. Studien är entotalundersökning, vilket innebär att allt resultat är signifikant för den arbetsgrupp som medverkat.Resultatet visar att det finns variationer utifrån klientens etnicitet i bedömningarna, men även att desociodemografiska faktorerna hos respondenterna har betydelse för bedömningarna gällandeförsörjningsstöd. Svårigheter med att isolera endast en faktor leder till hinder i att dra slutsatser övervilka faktorer som har mest betydelse för bedömningen. Klienter med samma behov kan få olikahjälp som påverkas av både deras bakgrund, men även utifrån vilken handläggare som beslutarärendet. / The purpose of this study was to investigate whether the assessments a social worker carries outwhen a client claims income support is influenced by the client’s ethnicity. Focus is placed upon theeffect social workers' background factors, such as age, qualifications and professional experiencemay have when assessing welfare claims as regarding to the client's ethnicity. The method used toachieve the objective was a quantitative vignette study in which data was collected via aquestionnaire. By comparing how the income support assessment social workers does regarding anidentical case, in which the only difference is the ethnicity of the client, variations can be madevisible and significant factors in assessing captured. The study was conducted in a medium sizedcouncil in Sweden, where 40 out of 48 social workers responded to the survey during a workplacemeeting. The study is exhaustive, which means that all results are significant for the working groupthat participated. The results show that there are variations based on the client’s ethnicity inassessments, but the socio-demographic factors among the respondents are also important forassessments regarding income support. Difficulties in isolating factors impede conclusions as towhich issues are most significant. Clients with identical needs may get different verdicts because oftheir ethnic backgrounds or according to which social worker assessed the case.

I Sverige har kommunerna sedan 1998 rätt att ställa krav på att socialbidragstagare deltar i aktiveringsåtgärder av olika slag i syfte att bli självförsörjande. Enligt teorin minskar aktiveringskrav socialbidragstagandet på två sätt. Det ena av dessa är att de som egentligen kan försörja sig själva träder ur socialbidragstagande, eftersom aktiveringskrav gör att socialbidragstagandets alternativkostnad ökar. Det andra är att de som inte är socialbidragstagare avskräcks av den ökade alternativkostnaden för bidrag och anstränger sig mer för att slippa hamna i bidragstagande. Den här uppsatsen är en ekonometrisk effektutvärdering av hur reformen har påverkat socialbidragstagare i fem kommuner som infört hårda aktiveringskrav. Mina resultat visar att aktiveringskrav i genomsnitt inte tycks ha någon effekt vare sig på sannolikheten att lämna bidragstagandet eller på sannolikheten att träda in i det. Inte heller verkar aktiveringskrav i genomsnitt påverka arbetsinkomsten eller den disponibla inkomsten för dem som har socialbidrag då aktiveringskrav införs. Resultaten skiljer sig dock för olika undergrupper av socialbidragstagare. Aktiveringskrav tycks påverka sannolikheten att lämna bidragstagandet positivt för ensamstående utan barn, men negativt för hushåll med barn.

The purpose of this study is to find out how social workers in one medium and one small municipality in central Sweden perceive the need of financial support for young adults for more than one year and what the causes might be. To answer our research questions a qualitative research method was used and four social workers were interviewed. The result has been analyzed based of social exclusion, stigma, as well as on structural and individual level and linked to previous research. Our results show that although young adults are an exception for long duration for financial support, there are those who lack other means of support for a long time. The results also show that young adults often are recurring in the social services, and they are long-lasting. The reasons for the need have been shown to be similar in the medium and the smaller municipality, even if it appears differences seen to affect the clients. The result shows that the absence of school results, mental illness, security and organization of social services are causes of long- term need for income support. The study shows that the long-standing young adults often lack a secure social network and social workers perceive that they are often a security, a stable contact in the young adults' lives that may be difficult for these young adults to leave.

The purpose of this study is to illustrate if structural factors to welfare indicators and the internal organisation of handle social assistance in combination with dominating ways of living with their values and norms can be used to explain why the costs of social assistance are low in Säffle township. The character of this study is exploratory, though important aspects in this case was unknown. The empiricism come from descriptive secondary statistics and from qualitative interwievs with three inhabitants in Säffle, whom are experts which means they know the township of Säffle and it´s inhabitants well. Säffle has been studied from four perspectives, of which the first two have a top- or macroperspective. In the study appears two divergent pictures. In the first macroperspective, the planning perspective, are several structural factors that used to imply high costs of social assistance. The level of education is low in Säffle, and the unemployment is high, especially among the young people. However there are positive structural factors that seem to counteract or ease the effects of the negative factors. The character of Säffle is high promotion of Self-employed and farmers. The high promotion of self-employed and farmers and their traditions of supply from many sources can be important reasons for the inhabitants of Säffle getting by without asking for help at the public institutions. In the second macroperspective, that focus on individual welfare indicators, the study shows that the inhabitants of Säffle have a low level of ill health respect several of the welfare indicators. In the mesoperspective the study shows that causes to low costs of social assistance in Säffle are not to be found in organisation or methods for handle the social assistance. The study indicates in a microperspective that the inhabitants in Säffle may have a traditional way of being and have values and norms that it is worthily to fend for oneself in exposed situations and that it is unworthy to ask for social assistance. The informants tell that the privat social relations of the inhabitants in Säffle indicates a divided place with solid groups hard to break. If there are norms and values in the group that says it is unworthy to ask for social assistance, though you might be entitled, there is a strong reason not to ask for social assistance. Though my empiricism about the norms and values of the inhabitants in Säffle are limited, the area is important and interesting for further studies. The social services in Säffle should look for better processing routines for handling the social assistance and to develop and improve the information about rights and obligations for the social assistance. Increasing costs for social assistance in Säffle hereafter would be motivated because of the non take up of social assistance that probably exists in Säffle.

Socialsekreterare tillhör en yrkeskategori i den offentliga sektorn där mötet med klienterna präglas av en konflikt mellan socialsekreterarens personliga visioner och den byråkratiska organisationens begränsade förutsättningar. Människa och organisation är en kvalitativ fallstudie av en försörjningsstödsenhet i Stockholms stad som undersöker hur socialtjänstens organisatoriska förutsättningar påverkar socialsekreterarnas arbetssituation. Utifrån ett organisationsteoretiskt ramverk som operationaliseras genom teorin känsla av sammanhang och dess tre delkomponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, syftar studien till att öka förståelsen för socialsekreterarnas arbetssituation. Resultatet tyder på att socialsekreterare upplever en spänning mellan att å ena sidan vara representanter av en byråkratisk organisation och å andra sidan vara medmänniskor med viljan att hjälpa klienter till självförsörjning. Studiens resultat visar även att de informanter som accepterar organisationens begränsade förutsättningar och därav har avgränsat arbetet från att förändra till att enbart hjälpa människor i nöd, tenderar att uppleva en mindre spänning mellan organisation och person. Resultatet visar även hur avkall på de administrativa delarna i arbetet är en fungerande strategi för att kunna leva upp till höga organisatoriska krav och samtidigt få tillräckligt med tid för klienterna. / For social welfare secretaries, meetings with clients are largely characterized by a sense of conflict between personally held visions and the often bureaucratic and limited resources of the organization. Human and organization, which is a qualitative case study of a livelihood support unit in the greater Stockholm area, examines how organizational limitations within social service affect the perceived sense of coherence of the social welfare secretary. Using the sense-of-coherence theory, and its three subcomponents comprehensibility, manageability and meaningfulness, as a theoretical framework, the current study aims to increase the understanding for the work situation of the social welfare secretary. Results show that social welfare secretaries perceive a tension between the yearning to be a representative of a bureaucratic organization on one hand, and the desire to be a fellow human being on the other. The results also indicate that employees who accept the limited resources and conditions of the organization tend to do so by adopting a different perspective on the nature of their work, namely by regarding their task as helping people in need, rather than being agents of change in society. In doing so, the perceived tension between personal and organizational goals or ambitions is reduced. Furthermore, results suggest that some social welfare secretaries omit certain administrative tasks in an attempt to simultaneously meet the requirements of both the organization and their own personal ambitions, such as having enough time to spend with clients.

På 1800-talet var fattigvårdslagstiftningen uppdelad i en obligatorisk och en frivillig del och så är det fortfarande. I denna uppsats är det paragrafen i nutida lagstiftning om socialbidrag, som kan jämföras med den frivilliga delen från 1800-talet, som ställs i fokus. Syftet har varit att undersöka vad paragrafen används till, om där är någon variation gällande demografiska variabler eller ändamål, och vilka riktlinjer kommunerna ger till beslutsfattarna. Urvalet av kommuner till undersökningen av bifall till bistånd uppgår till fem kommuner. När det gäller riktlinjerna som ges till beslutsfattarna, har jag samlat information från 47 kommuner i varierande kommungrupper över hela landet. De blev utvalda av praktiska skäl efter vilka som hade publicerat sina riktlinjer på internet. Resultatet av denna studie är att användningen av paragrafen inte är så omfattande och det finns indikation på att det finns en större variation när det gäller riktlinjerna för beslutsfattare. Studien gav även en indikation på att det finns problem i det svenska samhället när det kommer till att få tillgång till ett ställe att vara på, både när man lever och när man dör.

Författarna har gjort en ansats att problematisera mottagningsarbetet inom ekonomiskt bistånd. De har gjort ett antagande att mottagarrollen kan vara komplex och fann i sitt resultat att det fanns vissa dubbelheter kring handlingsutrymmet, de etiska riktlinjerna och mottagningsarbetets syfte. Dels handlingsutrymmet beskrevs som begränsat av socialarbetarna, och det framgår av tidigare forskning att det alltid finns ett handlingsutrymme och att socialarbetarens roll är att utmana denna. Mottagningsarbetet börjar med ett inledande samtal via telefon och medborgaren måste gå igenom flera steg för att få ekonomiskt stöd. Socialarbetarna beskriver också sin huvuduppgift att sålla. Detta leder till en etisk diskussion medan riktlinjerna i det förberedande arbetet visar tydligt att det är syftet med mottagningsfunktionen. Resultaten analyseras utifrån relevant forskning och akademikerföreningen SSR etiska riktlinjer. Författarna har intervjuat fem respondenter som hanterar det första mötet med medborgare som ansöker om ekonomiskt stöd.