Socialstyrelsen och Länsstyrelsen kom under en undersökning fram till att barn till föräldrar som är beroende av eller tar emot ekonomiskt bistånd, mår mycket sämre än barn som har självförsörjande föräldrar. Detta gäller även om barnen till de självförsörjande föräldrarna har lägre inkomst än den familjen som får bidrag. Vår studie är en utvärdering av hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd i X kommun arbetar utifrån ett barnperspektiv. X kommun började år 2006 att arbeta mer aktivt med barnperspektivet i handläggning av långvarigt ekonomiskt bistånd. Syftet med studien är att se om det finns en skillnad mellan innebörden av barnperspektivet och hur det praktiseras inom försörjningsstödet på vuxenenheten inom rehab- och arbetsgruppen. Genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer har vi bland annat undersökt vad socialsekreterarna kan om barnperspektivet och hur de praktiserar det. Intervjuerna har analyserats och utifrån analysen tillsammans med tidigare forskning och teorier har vi fått fram ett resultat. Resultatet visade att flertalet av respondenterna kunde svara för sig gällande barnperspektivets betydelse och hur man ska jobba utefter det men ändå var det inte alla som arbetade så. Slutsatsen av studien är att socialtjänsten i X kommun verkar kunna en hel del om barnperspektivet men ändå verkar de inte arbeta utefter det. Så samtidigt som socialsekreterarna vet om barnperspektivet så finns en hel del brister i hur de arbetar.

The purpose of this essay has been to answer the question of whether or not administrators of economic support perceive that their professional status is ranked lower than that of their coworkers in other fields of the social services. We set out to study whether or not their comparative status differed depending on their use of standardized assessment instruments and if their experience with regards to professional status differed depending on the size of the municipality they worked in. We also wanted to determine in what way (if any) the comparative status manifests itself and what factors influences it. We’ve utilized method triangulation in order to answer the questions posed in our purpose. The quantitative study was conducted using a questionnaire and the qualitative with three interviews. Both studies were conducted in the county of Värmland, Sweden. The three municipalities, in which the interviews was conducted, varied in size which was a part of our selection process due to the fact that we believed that the size would affect the views regarding professional status. The result of our study shows that how administrators view their comparative ranking differs depending on the size of their respective municipalities. Administrators in the larger municipalities perceive their status to be low in comparison to other fields while administrators in smaller municipalities doesn’t perceive any noticeable difference. The administrators don’t feel that their status is dependent on the lack of standardized assessment instruments within their field but rather the way economic support is taught at the Swedish universities. Within this study we conclude that administrators working in the field of economic support in municipalities with more than 10 000 inhabitants perceive that their field is ranked lower when compared to other fields within the social services.

Syftet med denna C-uppsats är att genom Pincus och Minahans resursinriktade systemteori undersöka innebörden av hur samhälleliga system tillgodoser hjälpbehov för klienter som uppbär försörjningsstöd under lång tid. Målet är att skapa en strukturerad bild av vad som är bidragande faktorer till långvarigt beroende av försörjningsstöd samt hur samhälleliga system arbetar med insatser gällande dessa faktorer. Frågeställningarna är följande: Vilka hjälpbehov framträder genom journalerna för undersökningsgruppen? Hur adresseras dessa av samhälleliga system och vilka slutsatser kan man dra av detta? Resultatet visar att hjälpbehoven som tillgodoses är av olika karaktär och att det samhälleliga resurssystemet ibland ersätter formella och informella resurssystem när dessa inte är välfungerande. Slutsatsen visar att samhälleliga system kan motarbeta varandra och att detta då blir till men för den enskilde. Slutsatsen visar också att preventivt arbete för att förhindra att långvarigt beroende av försörjningsstöd uppstår är viktigt. / The purpose of this bachelor thesis is to use Pincus and Minahans resource-oriented systems theory to examine how societal systems are meeting the needs of the clients who are longterm dependant on social benefits. The aim is to create a structured image of the factors that lies behind a longterm dependance on social benefits, and also how societal systems are working with interventions concerning these factors. The questions are as follows: Which needs for support can be identified among the studied group? How are these needs addressed by the societal systems, and what conclusions can you draw from this? The result shows that needs that are met by societal systems are of different sorts. It also show that societal systems sometimes replaces private and organizational systems, when thees are malfunctioning. The conclusion shows that societal systems can work against each other and that this can become troublesome for the clients. The conclusion also shows that preventive interventions are important when working with hoe to make longterm dependance on social benefits less occurring.

Denna uppsats visar att det finns hyresskillnader mellan områden i Örebro trots att en hyresreglering råder. Dessa hyresskillnader kan förstärka boendesegregering som i sin tur kan leda till ökad skolsegregering. Eftersom skolsegregering kan leda till skillnader i utbildningsresultat kan detta på sikt bidra till ytterligare inkomstskillnader och boendesegregering. Ett särskilt problem är att personer och familjer som erhåller försörjningsstöd begränsas i sina val av bostad samt skola. I uppsatsen studeras hur denna regel slår i Örebro. Drygt tre procent av befolkningen i Örebro kommun erhöll försörjningsstöd år 2009. Örebro kommun ligger på andra plats i Sverige när det gäller etnisk boendesegregation efter Göteborg. I uppsatsen analyseras hur hyrorna i det allmännyttiga bostadsbolaget i Örebro varierar på grund av avståndet till centrum. En höjning av kostnadstaket för boende i Örebro, som för närvarande övervägs av kommunen, skulle halvera avståndet till centrum från fyra till två kilometer för en familj med försörjningsstöd. Uppsatsen visar också att det finns ett samband mellan boendesegregering mätt som skillnader i hyresnivåer och skolsegregering mätt som skillnader i genomsnittligt meritvärde för grundskolornas avgångsklasser.

Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare tolkar begreppet uppehållsrätt när EU-medborgare ansöker om försörjningsstöd. Intersektionellt perspektiv användes för att belysa maktförhållanden mellan socialsekreterare som representatner för svenska myndigheter och klienter med utländsk härkomst. I studien användes domar från svenska förvaltningsrätter som analyserades med kvalitativ diskursanalys. Resultat kategoriserades in i kategorier som rörde socialsekreteres tolkningar av uppehållsrätten, omständigheter avgörande för bedömning av uppehållsrätten och socialsekreterares tolkningar av EU-medborgares rätt till försörjningsstöd. Data om EU-medborgares medborgarskap och kön samlades in för att undersöka deras eventuella påverkan på utfall av ansökan om försörjningsstöd. Analys av resultat visade signifikant inkonsekvens i såväl socialsekreterares tolkningar av uppehållsrätten som i tillämpning av relevanta lagar. EU-medborgares rättigheter till försörjningsstöd nekades på grund av att EU-medborgare bedömdes vara "ekonomiskt icke aktiva personer" eller inte ansågs ha "en verklig möjlighet till att få anställning". Varken EU-medborgares medborgarskap eller kön kunde kopplas till utfall av deras ansökan om försörjningsstöd. / The purpose of this study was to examine how social workers interpret right of residence when EU-citizens apply for social assistance by claiming their residential rights. The intersectional perspective was used as a theoretical approach in order to illustrate power relationship between social workers as representatives for Swedish authorities and clients of foreign origin. Using appeal documents from Swedish administrative courts as a study material and a qualitative discourse analysis as a data collection method the results were classified into categories concerning social workers’ interpretations of right of residence, circumstances considered by social workers as crucial for right of residence and social workers interpretations of EU-citizens’ entitlement to social assistance. Data regarding EU-citizens’ nationalities and gender were collected in order to identify their possible influence on outcome of their applications. Analysis of results identified a significant inconsistency in social workers’ interpretations of right of residence as well as in application of the law. EU-citizens’ entitlement to social assistance was denied on terms of EU-citizens being “economically inactive persons” or not having “a real chance to get an employment”. Neither EU-citizens nationalities nor gender could be linked to outcomes of their applications for social assistance.

Syftet med uppsatsen är att studera hur socialsekreterare arbetar med aktivering av försörjningsstödstagare och vilka faktorer som påverkar arbetet med aktiveringen. Materialet för studien består av fyra intervjuer med socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd i en kommun i Sverige. Resultaten visar att aktivering av arbetslösa försörjningsstödstagare utförs i form av jobbaktivering eller resursaktivering. Alla intervjuade socialsekreterare ser på aktivering som en bra och nödvändig åtgärd, som både har en stöttande och kontrollerande funktion med tyngdpunkt på stöd. Vidare visar resultaten att det finns faktorer på tre nivåer som påverkar arbete med aktivering: Samhällsnivå: Socialtjänstlagen, arbetsmarknaden, politiska beslut, skärpta regelverk, information och samverkan; Organisationsnivå: otydligt uppdrag, riktlinjer och kriterier; resursbrist, tidsbrist, arbetsbelastning, bristande samverkan, bristande information; Individnivå: socialsekreterarens erfarenhet och utbildning, syn på aktivering; klienteras utbildning, arbetslivserfarenheter, motivation, socialkompetens och eventuella individuell problematik, önskningar, mål och syn på framtid, tidigare erfarenheter av kontakt med socialtjänsten. / The purpose with this paper is to study how social service workers work with activation of welfare receivers, and witch elements that influence the work with activation. The material for the study consists of four interviews with social service workers that work with financial assistance in a municipality in Sweden. The results show that activation of unemployed benefit claimants are carried out in the form of job activation or resource activation. All the interviewed social service workers share a view on activation as a good and necessary line, that have both a supporting and controlling functions with emphasis on support. Furthermore the results show that there are three levels that influence the activation of the welfare receivers: Social aspects: SoL, labour market, political decisions, stringent regulations, information and collaboration; Organization aspects: unclear mission, guidelines and criteria, lack of resources, lack of time, workload, insufficient collaboration and insufficient information; Individual aspects: the social service workers experience and education, view upon activation; clients’ education, working experience, motivation, social competence and eventual individual problems, wishes, goals and view upon the future, earlier experiences of contact with the social service.

This study is intended to study how the social worker in financial assistance relates to the social workers exercise of its authority, regarding the Social Services Act and the Administrative Procedures Act. In concerning how the social worker treats and handles the cases of their clients, but also what significancethe organization's policies and goals have on the social worker’s role and the formation of their professional identity. To answer these questions the study chose a qualitative approach. Because the purpose of this study is to investigate the social worker’s personal beliefs about their way of conducting social work. With the support of previous research in this area, the study has produced its information in the form of deep interviews. The study chose to confine the study to the Stockholm region and received a total of eight informants who represent a significant part of the empirical material. The result demonstrates that there is a difficulty for the social worker in applying the Social Services Act, the Administrative Act and the policies of the workplace in full. This is due to various factors which the social workers feel they encounter in their work. These factors that cause difficulties are caused by the position of power the social worker holds in their professional capacity and the power of jurisdiction the social worker has in its official authority when handling clients’ cases.  These factors arise from the position of power the social worker has through their professional role and the power of jurisdiction worker has over his powers. The results also revealed that there are differences in how attitudes brought to bear on clients in financial assistance and that there are different factors that are the basis for this.  The conclusion of this study demonstrates that the social worker feels that their actions and capability is affected by lack of time, stress, financial budget, guidelines and unreasonable demands of the profession. That leads to the social worker as an official person ending up in a complex situation, where contradictions are between the client's needs and the organization's guidelines. / Denna studie syftar till att studera hur socialarbetaren inom ekonomiskt bistånd förhåller sig kring sitt myndighetsutövande, gällande socialtjänstlagen och förvaltningslagen i mötet med klienten. Samt hur detta bemötande har för inverkan på handläggningen av klienters ärenden, men även vilken betydelse socialtjänstens riktlinjer och verksamhetsmål har för inverkan på socialarbetarens yrkesroll och formandet av dennes yrkesidentitet. För att kunna besvara dessa frågor valdes en kvalitativ ansats, eftersom syftet med studien var att studera hur socialarbetarens personliga uppfattningar kring dennes arbete påverkar arbetssättet. Med stöd av tidigare forskning inom ämnet, har studiens information införskaffats genom djupintervjuer. Studien avgränsades till Stockholms län och med sammanlagt åtta informanter.Resultatet påvisar att det råder svårigheter för socialarbetaren att förhålla sig till socialtjänstlagen, förvaltningslagen och till verksamhetens riktlinjer fullt ut. Studien visar att detta beror på olika faktorer som påverkar den enskilda socialarbetarens handlingsutrymme, såsom lagrum, riktlinjer, egna värderingar och privata föreställningar. I synnerhet när dessa privata föreställningar och värderingar motsätter sig socialtjänstens och klientens behov. Då det kan påverka handläggningen av klienters ärenden. Dessa faktorer uppstår på grund av den maktposition socialarbetaren har genom sin yrkesroll och den maktbehörighet socialarbetaren har via sin myndighetsutövning. I resultatet framkom även att det råder skillnader i hur förhållningssättet utövas gentemot klienterna inom ekonomiskt bistånd och att det är olika faktorer som ligger till grund för detta. Studiens slutsats påvisade att socialarbetaren upplever handlingsutrymmet påverkas av följande faktorer som tidsbrist, stress, ekonomiska resurser, riktlinjer och kraven på yrkesprofessionen. Detta leder till att socialarbetaren som myndighetsperson hamnar i en komplicerad situation, där motsättningar ställs mellan klientens behov och organisationens riktlinjer.

Income support is granted to those who are not by themselves or in any other way able toachieve a decent standard of living. Assessment of entitlement to income support is based onan individual evaluation and equal treatment (Kjellbom, 2009). Administrators of economicaid should therefore not judge clients differently depending on, for example, gender. The aimof this study was to commence from a gender perspective in understanding howadministrators of economic aid think of equality and inequality between the sexes whenheterosexual couples apply for income support. Based on this objective we arrived at twomain formulations of questions; how administrators of economic aid deliberate aroundequality and inequality between sexes in connection to applications for financial support, aswell as which variables in organisations sustain or discourage inequalities between genders inaid management. Previous research demonstrates that gender inequalities have been sustainedwithin organisations and that has been the basis for our study. The method used is qualitativeinterviews. The study's result is based on eight interviews with administrators at centres foreconomic aid at two medium-sized municipalities in Sweden. Our theoretical starting positionhas been power relations and gender perspective. Our result demonstrates that theadministrators’ perception of a lack of guidelines regarding the pay-out of income supportcontributes to retaining power relations between genders when heterosexual couples apply forincome support.

Nilsson, E ”Alla ska ut ifrån systemet”. Om försörjningsstöd ochhandlingsutrymme. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmöuniversitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete,2018.En kvalitativ studie där fyra socialsekreterare som arbetar med ekonomisktbistånd intervjuats. Studiens syfte har varit att undersöka hur socialsekreteraresom arbetar med ekonomiskt bistånd beskriver sitt handlingsutrymme och vilkafaktorer som påverkar det. Studen är avgränsad till att omfatta socialsekreteraremed minst två års arbetslivserfarenhet och samtliga av socialsekreterarna somdeltagit arbetar inom samma organisation. Studien visar att handlingsutrymmebestår av möjligheten att göra individuella bedömningar, möjligheten att planerasitt arbete såväl som att göra olika prioriteringar. Studien visar också att flerafaktorer påverkar handlingsutrymmet, bland annat socialsekreterarnas uppdragsom regleras av lagstiftaren, organisatoriska skillnader och arbetsbelastning. Trotsförekomsten av potentiellt begränande faktorer så visar studien attsocialsekreterare generellt har en förståelse och acceptans för hur deras uppdragkonstruerats och flera beskriver att de har en tillfredsställande nivå avhandlingsutrymme. / Erika, N. “The purpose of the job is to get clients out of the welfare system”. Astudy about discretion within social welfare in Sweden. Degree project in socialwork 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society,Department of Health and Society, 2018.This study is based on descriptions and experiences of discretion from socialsecretaries within social welfare, in a local context in Malmö, Sweden.Participants in the study were selected based on their work experience,requriements were minimum two years of experience. All participants interviewedworks within the same social office. Discretion is described to be the possabilityto make individual assessments when it comes to granting social benefits, beingable to plan the work in a certain way as well as being able to make differentpriorities among work assignments. This study shows that discretion is related toseveral factors including legal framework, organizational rules and policies aswell as workload. In general, participants describe that many factors potentiallycan limit their discretion, however social secretaties have both understanding andacceptance for rules and policies. In general, this study shows that socialsecretaries despite all do exprience having a certain level of discretion.

Författare/Alievski, N. ”Makt, kontroll och konflikter!” En kvalitativ studie om hur socialsekreterare upplever mötet med klienten när det uppstår konflikt. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, maj 2018.Uppsatsen är en kvalitativ studie som huvudsakligen handlar om socialsekreterares upplevelser i mötet med klienter när det uppstår konflikter angående ekonomiskt bistånd i socialtjänsten. Studiens fokus ligger på hur socialsekreterare upplever och hanterar dessa konflikter med klienterna. Vilka tillvägagångssätt tillämpas för att övervinna dessa konfliktsituationer och hur upplever socialsekreterare att dessa konflikter påverkar deras arbetssätt? I studien intervjuades fem socialsekreterare som jobbar med ekonomiskt bistånd inom socialtjänsten. Mötet mellan socialsekreterare och klient har en dynamisk karaktär där socialsekreteraren har makt och klienten har ingen makt. Makten är osynlig när parterna är överens med varandra, dock blir makten synlig då parterna är oense om saker och ting. De viktigaste resultaten som kommit fram i uppsatsen är att regler och lagar delvis kan vara orsaker till att det ger upphov till konflikter, exempelvis när det gäller riksnormen. En annan orsak att det uppkommer konflikter är när socialsekreterarna är stressade, har brist på tid eller har för många klienter att de inte hinner ta hand om dessa och att utföra sina arbetsuppgifter på rätt sätt. En tredje orsak till konflikter är när klienterna avviker från planeringen och socialsekreteraren begär ett läkarintyg, vilket klienterna saknar. / Author/Alievski, N. "Power, control and conflict!" A qualitative study of how social secretary experience a meeting with a client when conflict arises. Degree Project in Social Work 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, Maj 2018.The essay is a qualitative study that mainly deals with social workers' experiences in meeting clients when conflicts arise with financial assistance in social services. The focus of the study is on how social secretaries experience and handle these conflicts with clients. What approaches are being taken to overcome these conflict situations and how do social secretaries feel that these conflicts affect their way of working? For the study, five social secretaries were interviewed who work with financial assistance in social services. The meeting between a social secretary and a client has a dynamic character in which the social secretary has power and the client has no power. The power is invisible as long as the parties are in agreement. However, power becomes relevant when the parties disagree with things. The most important findings made in the paper are that rules and laws may in part be the cause of conflicts, such as the national norm. Another reason for conflicts is that the social secretaries are stressed, have lack of time or have too many clients that they cannot handle clients, which leads to conflicts because the social secretaries are unable to perform their duties properly. A third cause of conflicts is when clients deviate from the planning and the social secretary requests medical certificates, which the clients cannot provide.