Varje land har i grund och botten starka familjekulturer. Kulturen förföljer oss överallt. Dendefinieras som tankar, känslor, handlingar och produkter. Kulturen bygger på gamlatraditioner, seder, normer och värderingar. Chefer har mest inflytande i hur en företagskulturska se ut i ett företag. Det gör de genom att de för medarbetarna påpekar vad som är viktigtoch vad som är mindre viktigt i företaget.Medarbetarna bör ha en social kompetens som gör att de kan samarbeta och samverka medandra. De bör också vara beredda på att ändra sitt arbetssätt och därmed stödjaförändringsarbetet. En medarbetare förväntas kunna agera utifrån kundernas behov ochönskemål.Företagsbesök har gjorts i Nirbo d.o.o och Länghemskök AB. Nirbo är ett företag som ärlokaliserat i Bosnien och Hercegovina medan Länghemskök AB är lokaliserat i Sverige.Studien har gått ut på att jämföra de två företagen. Uppsatsens huvudfråga behandlarskillnader och/eller likheter mellan de två företagen. Uppsatsens delfrågor ska ge svar på hurmycket ”svensk kultur” har implementerats i det bosniska företaget, vilket tankesättmedarbetarna har i respektive företag, hur deras relation till cheferna ser ut samt om denbefintliga företagskulturen har betydelse för hur framgångsrika de här två företagen är.Syftet med den här uppsatsen är att analysera företagskulturen i ett svenskt och ett bosnisktföretag. En jämförelse görs av de två företagen för att skillnader och/eller likheter ska kunnaidentifieras. Företagskulturen analyseras i företagen för att en undersökning ska kunna görasom huruvida företagskulturen är kopplad till landet företaget är lokaliserat i. Det vidare syftetär att bidra med kunskap om ett lands kultur kan implementeras i en organisation i ett annatland.Uppsatsen är skriven utifrån ett medarbetarskapsperspektiv. En kvalitativ metod hartillämpats när uppsatsen har utformats. Uppsatsen präglas av ett abduktivt angreppssätt samtett hermeneutiskt förhållningssätt. Både primär- och sekundärdata har använts viduppsatsskrivandet.De slutsatser som kunnat dras utifrån den insamlade informationen är att det finns bådeskillnader och likheter mellan företagen. Den största skillnaden är att olika tankar kringarbetet finns i de två företagen. Likheter finns kring de regler de har i företagen.Respondenterna från produktionen i det bosniska företaget försöker förbättra företaget ännumer, vilket respondenterna från produktionen i det svenska företaget inte uttryckte likamycket. / Uppsatsnivå: D

Begreppet outsourcing har sitt ursprung i slutet av 1980-talet och uppkom för att beskriva den trend där stora företag valde att överföra sina informationssystem till externa leverantörer. Outsourcing kan definieras som en kontraktuell relation mellan ett företag och en extern leverantör. Begreppet Business Process Outsourcing är något som har varit och är på frammarsch inom outsourcingområdet och innebär outsourcing av hela affärsprocesser, såsom outsourcing av ekonomifunktionen. Alla företag arbetar gentemot specifika finansiella mål som företaget vill nå upp till. De finansiella målen som företaget har ställt upp samlas under benämningen ekonomistyrning och det är företagets ekonomifunktion som svarar för detta arbete. Uppsatsens utgångspunkt är att studera hur företagets ekonomistyrning påverkas om man väljer att lägga ekonomifunktionen och därmed den funktion som svarar för företagets ekonomistyrning på en extern part. Uppsatsen syfte är därmed att genom empiriska studier undersöka varför företagen väljer att outsourca ekonomifunktionen samt huruvida outsourcing av ekonomifunktionen påverkar företagets ekonomistyrning. Uppsatsen består av en empirisk undersökning av sju företag. Fyra av dessa är redovisningsföretag som tar hand om ekonomifunktionen som företagen outsourcar. Två av dem är företag som valt att outsourca ekonomifunktionen och ett företag som är med i studien valt att inte längre ha sin ekonomifunktion outsourcad. Insamlingsmetoden består av en kvalitativ metod för att möjliggöra en djupare förståelse för ämnet. I den empiriska undersökningen har vi undersökt vad som motiverar företagen att outsourca ekonomifunktionen, vilka fördelar och nackdelar detta för med sig samt hur tillvägagångssättet ser ut när företagen väljer att outsourca ekonomifunktionen. Uppsatsens fokus ligger på att finna huruvida ekonomistyrningen påverkas när företagen väljer att outsourca den del av verksamheten som svarar för ekonomistyrningen. Studien visar att så länge företagen och outsourcingleverantören har ett nära och bra samarbete behöver inte ekonomistyrningen påverkas negativt. Det är upp till företaget att välja hur ekonomistyrningen skall gå tillväga och vem som skall utföra den oavsett om ekonomifunktionen finns inom företaget eller utanför. I mångt och mycket ligger ekonomistyrning fortfarande inom företagets kontroll även om ekonomifunktionen outsourcas.

Titel: Hållbarhetsstyrning med fokus på lönsamhet - En kvalitativ studie om hur företag gör ekonomiska överväganden i sitt hållbarhetsarbete Kurs: 17VT-2FE75E Ekonomistyrning, kandidatuppsats Författare: Amanda Fredriksson, Tina Palm, Mahdi Tounsi Handledare: Anders Jerreling   Bakgrund: I dagens samhälle ökar kunskapen kring samhället och flertalet människor uppmärksammar saker i vår omgivning. Det sker ständiga omvärldsförändringar med en ökad globalisering, urbanisering och även omfattande digitalisering omkring oss. Definitionen av hållbarhet är vag och det handlar om att finnas eller försvinna beroende på hur företag lever upp till alla miljöaspekter. Det handlar om att kunna hantera sina naturliga och sociala resurser framöver vilket kommer vara något som ger legitimitet för företag.   Syfte: Denna studie har som syfte att undersöka hur företag styr mot hållbarhet för att samtidigt bibehålla eller öka sin lönsamhet. Vi vill även se till vilka ekonomiska överväganden företag gör i sitt hållbarhetsarbete.   Metod: Studien har utgått från en forskningsmetod med kvalitativa drag och med en abduktiv ansats. Den empiriska materialinsamlingen består av fyra stycken kvalitativa intervjuer som har bidragit till en djupare förståelse kring det valda ämnet som studerats.   Teori: Vår teoretiska referensram innefattar beskrivning av ekonomistyrning, styrmedel, Corporate Social Responsibility (CSR), Corporate Sustainability (CS), Carroll's CSR pyramid, Van Marrewijk’s three approaches, Van Marrewijk’s relationsmodell, lönsamhet, intressentteori och legitimitetsteori.   Empiri: Den empiriska delen består av granskning kring hållbarhetsarbete i fyra företag med helt olika verksamhetsområden belägna i Kalmar. Detta görs utifrån intervjuer med respektive företags verkställande direktör (vd).   Slutsats: Studien visar att företag gör både positiva och negativa ekonomiska överväganden i sitt hållbarhetsarbete. Vi kan även se att de styrmedel som främst används i hållbarhetsstyrning är informativa samt informella styrmedel. Vi kan även se att företag tar begrepp som ekonomisk-, ekologisk- och social hållbarhet i beaktning för att verka mot ett mer hållbart samhälle. Dock prioriteras inte delarna lika mycket hos varje enskilt företag. Studien har även visat på stor inverkan från vissa intressenter i företagets hållbarhetsstyrning.   Nyckelord: Corporate Social Responsibility, Corporate Sustainability, Hållbarhet, Ekonomistyrning.

<p>Sammanfattning</p><p>Under de senaste 15 åren har antalet fristående skolor ökat markant. Det finns flera skäl till varför det anses vara viktigt med friskolor. De bidrar till mångfald och skapar konkurrens inom skolutbildningen. Men vissa tycker att det finns nackdelar med friskolor. De påstås ha en segregerande effekt och motarbeta integrering i det svenska samhället. Den stora skillnaden mot ett ”vanligt” tjänsteföretag är att prissättningen på tjänsterna är fastställd av den enskilda kommunens skolförvaltning, som både beräknar och utbetalar ersättningarna till friskolan. Detta gör att friskolan blir en starkt budgetkopplad organisation. Stabilitet i organisationen ger större trygghet för eleverna, föräldrarna och personalen. Vinster som uppstår i friskolor är ett resultat av ett bra arbete i hela organisationen, genom att använda resurserna så effektivt som möjligt. Det är ett tecken på att verksamheten är välskött. En lyckad ekonomistyrning i sig kan utlova ett bra resultat i verksamheten. Det finns ingen teoretisk föreställningsram som berättar hur en fristående skolas ekonomistyrning bör utformas. Det finns friskolor som utvecklas med positivt resultat, men det finns även de andra, som kämpar hårt för att överleva.</p><p>Denna uppsats har vi skrivit på uppdrag av styrelsen för Språkskolan i Umeå ekonomisk förening. Syftet är att framställa ett ekonomisystem med hjälp av en utarbetad teoretisk föreställningsram anpassad för en mindre fristående skola. I denna studie har vi utvärderat företagets befintliga ekonomisystem, och kopplat ihop det med den utarbetade teoretiska föreställningsramen, samt givit ett förslag på eventuella förbättringar, vilka kan leda till att de ekonomiska resurserna kan användas på ett effektivare sätt.</p><p>Vid författandet av uppsatsen har vi positivistisk kunskapssyn och har använt ett deduktivt angreppssätt. Vid insamling av empiriska material har vi använt oss av intervjuer med avdelningsföreståndarna och ekonomiska rapporter under de tre senaste åren. Vi har nyttjat Umeå universitetsbibliotek när det gäller litteratursökning.</p><p>I den teoretiska referensram som ligger till grund för vårt arbete har vi använt oss av en traditionell uppfattning av ekonomisystem med kompletteringar från andra teorier som påläggskalkylering, budgetering och redovisning med tagen hänsyn till tjänsteföretag.</p><p>Resultatet av vår undersökning har visat att det finns en del möjligheter till förbättringar av verksamheten. Företaget bör tänka på strategisk styrning och ha väldefinierade verksamhetsplaner på både kort och lång sikt. Budgetering bör göras enligt iterativa metoden och resultatansvaret ska vara centralt för hela företaget. När det gäller kalkylering har företaget dålig uppfattning om hur mycket ett barn kostar i förhållande till lärarkostnad och övriga rörelsekostnader. Men det är inte enbart ett bra fungerande ekonomisystem som avgör resultatet, utan även andra faktorer påverkar det ekonomiska resultatet. Det är inte enbart formella styrmedel som påverkar resultatet utan också de andra faktorerna, exempelvis avdelningsklimat, samarbetsförmåga mellan friskolor och olika myndigheter, mm.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att visa på dansbandsbranschens förmåga att anpassa sina strategier efter förändrade omvärldsfaktorer, samt visa på vad som kan förbättras inom området strategisk ledning utifrån ett affärsstrategiskt perspektiv.</p><p>En kvalitativ undersökning där den huvudsakliga empirin bygger på genomförda intervjuer. Uppsatsen grundar sig i nio genomförda intervjuer med personer inom dansbandsbranschen.</p><p>Att arbeta med dansband tycks vara en livsstil där besluten präglas av att, som Sven Ingvars sjunger, ”<em>Det kommer från hjärtat</em>”. Sammanfattningsvis vill vi belysa det behov av en intresseorganisation som vi anser föreligger, då vi lokaliserat en brist på initiativ för gemensam utveckling ur ett långsiktigt perspektiv. Detta utgör en avsaknad, vilken är en konsekvens av att aktörerna har anpassat sina strategier utefter överlevnad, på bekostnad av en potentiell utveckling.</p>

<p>Weber and Linder (2005) have enlightened that the focus of the current debate on the budget’s to be or not be, has been on trying to find a general tool, which fits best in all situations. They argue that the budget may be more appropriate for organizations in certain circumstances, than for others. They claim that there is a gap in research concerning the situations in which the budget may be appropriate, or when Beyond budgeting is preferred. It is this gap we are trying to fill with our thesis.</p><p>The purpose of the thesis is to explain which situational factors that affect the organization's use of budgets for the functions the budget can fulfill. We examined various organizations to explain the situation dependent factors that affect the organization's use of budgets. Since the budget is a tool that can fulfill multiple functions, we have chosen to examine the use of budgets for the three functions - Planning & Coordination, Responsibility allocation, and Control & Evaluation. We chosed not to investigate the function for Motivation, since we be-lieve that motivating the employees is a function of the reward system.</p><p>To be able to generalize our conclusions, we constructed a model of factors that could affect the use of budgets. To test the model, we have made a survey, which was sent to about 700 organizations. Using the responses of the survey we tested the model with regression analysis.</p><p>The conclusions we have reached through our empirical study is that the organizations' over-all use of budgets is affected by the environmental turbulence, its competitive situation, the degree of formalization and the size of the organization. The organization's information sys-tem also affects the use of budgets positively, but only for the functions Planning & Coordi-nation and Responsibility allocation. We also came to the conclusion that the corporate cul-ture affects the use of budgets negatively, but only for the function Planning & Coordination.</p><p>With our results and conclusions, we believe that we have filled a part of the gap in research concerning the budget’s to be or not be. We have identified situational factors that affect the use of budgets for its functions and they show when budget tends to be used.</p>

<p>I takt med ökad globalisering och den teknologiska utvecklingen blir klimatet för organisationer allt mer instabilt och föränderligt. Det är därför viktigt att kunna styra organisationen genom att fatta snabba beslut. På grund av detta krävs en ekonomistyrning som inkluderar många viktiga delar för beslutsfattarna.</p><p>Det har gjorts många studier om ekonomistyrning för vinstdrivande företag, men studier som behandlar den ideella sektorn är mer sällsynta. Därför har vi valt att studera ekonomistyrningen i en ideell organisation, Hyresgästföreningen. De slutsatser som dragits i studien kan jämföras med liknande organisationer, dock kan slutsatserna inte ses som allmängiltiga.</p><p>Syftet med studien är att öka förståelsen för ekonomistyrning i ideella organisationer genom att undersöka vilka styrmedel Hyresgästföreningen använder sig av. Vidare är syftet att identifiera hur dessa styrmedel används samt att analysera, utifrån institutionell teori och struktureringsteori, varför Hyresgästföreningen använder sina styrmedel på det sättet de gör.</p><p>För att besvara frågeställningarna har institutionell teori och struktureringsteori presenterats, vilka sedan ligger till grund för den avslutande analysen. Studien tar även upp vanliga styrmedel, så som kalkyler/budgetar, belöningssystem, balanserat styrkort och externredovisning. För att få en uppfattning om hur dessa delar används i Hyresgästföreningen har två telefonintervjuer genomförts. Den förta var med Urban Ehrenborg, som är ekonomichefen för Hyresgästföreningen, den andra med ekonomicontrollern Christian Rickardsson.</p><p>De viktigaste slutsatser vi dragit är att Hyresgästföreningen använder sig till stor del av det balanserade styrkortet och budgetar. Det balanserade styrkortet används till stor del för att mäta hur medlemmar förhåller sig till Hyresgästföreningen men även andra delar, så som allmänhetens uppfattning. Utifrån dessa mätningar sätts sedan mål upp som föreningen strävar efter att uppfylla. Anledningen till varför föreningen använder sina styrmedel på det sätt de gör har sin grund i att de ska generera medlemsnytta. Skapas inte medlemsnytta finns det ingen anledning att medlemmarna stannar i föreningen.</p>

<p>I samhällsdebatten idag talas det mycket om teknologins snabba utveckling. Detta skapar ett generellt behov av förändring i organisationer. Individer och grupper kan reagera helt olika på förändring, alltifrån passivt motstånd till aktiva försök att motarbeta förändringsarbetet. Andra tar istället emot förändringen med öppna armar. Byte av affärssystem är en av de tyngsta förändringar ett företag kan göra eftersom det påverkar hela organisationen. Detta väcker för oss en intressant fråga om det är så att en så stor förändring som att byta affärssystem leder till ett väldigt starkt motstånd. För att kunna förutse vilken form förändringsmotståndet kommer att ta kan det vara bra att känna till orsaker till varför människor motsätter sig förändringar i arbetslivet. Vi vill undersöka förekomsten av motstånd i samband med en större förändring utifrån tre olika aktörsperspektiv; ledning, mellanchefer och övriga anställda.</p><p>Syftet med denna uppsats är att utforska förekomsten av motstånd i samband med en implementering av ett nytt affärssystem. Vi vill påvisa om ledning och mellanchefer har upplevt att det fanns ett motstånd under förändringen och hur det i så fall uttrycktes. Syftet är också att tydliggöra bakomliggande orsaker till ett eventuellt motstånd. För att uppfylla vårt syfte har vi i denna undersökning gjort tre personliga intervjuer samt en enkätundersökning.</p><p>Vi hade inledningsvis en uppfattning om att en så stor förändring som att implementera ett nytt affärssystem också skulle innebära ett stort motstånd. Det har visat sig att detta inte stämmer helt i vår undersökning. Vi kan dra slutsatsen att det fanns få orsaker till att mellanchefsnivån skulle ha utgjort ett motstånd. De har samarbetat entusiastiskt och utgjort ett stöd till övriga anställda, vilket är ett uttryck för accept. Bland de kollektivanställda drar vi slutsatsen att det fanns följande orsaker till att de skulle ha motsatt sig implementeringen av det nya affärssystemet; rutinmässigt arbetssätt och institutionaliseringar, misslyckande att helt uppnå signifikans och legitimitet, för lite utbildning och dålig kvalitet på utbildningen, för mycket förändringar på en gång samt en osäkerhet över att inte kunna leva upp till de nya kraven. Vi drar också slutsatsen att motstånd har förekommit i större utsträckning bland medarbetarna än mellancheferna.</p>

<p>Gymnasieskolan är för eleverna en avgiftsfri och frivillig skolform. Kommunerna är skyldiga att erbjuda folkbokförda elever som avslutat grundskolan en gymnasieutbildning. Allt fler väljer dock att läsa på andra skolors kommuner. Elever som väljer att läsa på andra skolor har andra ersättningskostnader. Detta gör det svårt att budgetera för hur fördelningen av resurser blir för året. Sigtuna kommun förväntar sig ett underskott i en av nämnderna under kommunfullmäktige under året. Denna prognos baseras på ett delårsbokslut den sista augusti för Arlandagymnasiet där ett underskott på 2.5 miljoner kronor upptäcktes. Underskottet väntas bli 10 miljoner kronor till årsslutet. 6 Problemet idag börjar när kommunernasövergripande strategier, mål och visioner bryts ned på verksamhetsnivå. En modell för den ekonomiska styrningen inom nämnden är idag avsaknad eller inte fullgod.</p><p>Frågan som ställs i denna uppsats är; hur kan den strategiska ekonomistyrningen för gymnasieverksamheten i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Sigtuna kommun förbättras utifrån givna ekonomiska ramar från kommunfullmäktige? KSL(Kommunförbundet Stockholms län) har tagit fram en kalkylmodell för beräkning av programkostnader inom gymnasieskolan. Syftet med modellen är att alla kommuner ska beräkna interkommunala ersättningar på samma sätt. Sigtuna kommunen blandar även den interkommunala ersättningen med anslagen gymnasieledningen får. Dessa ska och bör vara uppdelade då detta inte ger en rättvisande bild, eller något att bygga utifrån enligt gymnasiechefen. Det främsta styrverktyget de använder sig av är budgeten, som man enligt kommunallagen måste upprätta. Ett förslag är att använda sig av riktade resultatkrav ibudgetarbetet, detta vilket ger en bättre överblick över vilka enheter som behöver komma i ekonomisk balans. Ett annat förslag är att jobba mer med fler nyckeltal som implementeras och följs upp på verksamhetsnivå.</p>

<p>Denna uppsats studerar universitetssjukhus implementering och användning av måttet KPP, kostnad per patient, inom den interna ekonomiska uppföljningen i somatisk slutenvård genom en intervju- och enkätundersökning.  Syftet är att se hur KPP bör implementeras och användas. Slutsatsen är att sjukhusens ledning inte fokuserats på den strategiska och operativa styrningen med hjälp av KPP, vilket försenat utbredningen av den interna användningen. KPP-måttet måste vara tillgängligt för alla nivåer inom sjukhuset och speciellt för verksamhetschefer med ansvar för vården av patienter; goda IT-system är också nödvändiga. Tiden sedan KPP införts har påverkat den interna användningen.</p>