Ideella föreningar skapar icke-finansiella värden som är viktiga för samhället i stort, men de måste samtidigt ha en fungerande ekonomi och hushålla med sina resurser, både pengar och ideellt arbete. I litteraturen uttrycks en oro att föreningarna marknadiseras genom att lägga ett större fokus på ekonomiska aspekter och anamma arbetssätt från näringslivet, och att detta leder till att föreningarnas demokratiska värden och ideella syften hamnar i skymundan. I den här uppsatsen undersöks detta problem med hjälp av följande frågeställningar: Hur använder ideella föreningar ekonomistyrning för att främja sina syften och mål utan att förlora sina ideella värden? Vilken förankring har dessa arbetssätt i affärsmässiga metoder? Syftet med uppsatsen är att förstå ekonomistyrningens roll i de ideella föreningarnas balansgång mellan ekonomisk effektivitet och ideella värden. Genom att studera hur ekonomistyrning används i ideella föreningar och se vilken anknytning den har till affärsmässiga metoder hoppas vi kunna bidra med kunskap och inspiration till ideella föreningar i deras arbete med ekonomistyrning. För att göra det har representanter från fem föreningar intervjuats. Föreningarna skiljer sig i storlek och verksamhetsinriktning. De slutsatser som dras är att ekonomistyrning kan bidra till att ideella syften nås, men att de föreningar som anser sig framgångsrika inte lägger fokus på hur styrningen utformas.

<p>Flera forskare går så långt att de säger att kunskap kan vara den enda bestående konkurrensfördelen ett företag har i dagens föränderliga omvärld. Knowledge Management som begrepp tog fart i början av 1990-talet och har sedan dess varit föremål för omfattande forskning. Samtidigt sägs det att kunskap kan vara svår att kommunicera och överföra. Vi började fundera på vilka företag som kan tänkas använda strategier för att hantera kunskap, och om Knowledge Management är så utbrett bland företagen som forskarna ger sken av, är det en så betydelsefull komponent i utvecklandet av företags konkurrensfördelar? Vi valde att undersöka Saab Barracuda AB som är världsledande inom signaturanpassning och titta på hur de, som svenskt multinationellt företag, hanterar tillvaratagande och överföring av kunskap. Undersökningen genomfördes genom en intervju med ekonomichefen på Saab Barracuda AB på plats vid huvudkontoret i Gamleby. I uppsatsen presenteras teorier kring kunskap, Knowledge Management och multinationella företag med dotterbolag. Utifrån dessa teorier analyserades Saab Barracuda AB:s syn på och strategier för tillvaratagande, spridning och skapande av kunskap. I vår undersökning fann vi att man inom Saab Barracuda AB inte arbetar med strategier för kunskapsspridning, men att det ändå fanns en del inslag av spridning på det sätt det beskrivs i teorierna. Det var dock förvånande att se att ett så framgångsrikt företag, vars främsta resurs ansågs vara kunskap, enligt oss endast omedvetet hanterade kunskap. Kunskapsvinster var mer en bieffekt av andra strategier. Det framgick även tydligt av undersökningen att e-post är det verktyg som användes mest frekvent vid utbyten och interaktion.</p>

<p>Denna uppsats är en fallstudie av intern styrning. Syftet med studien har varit att beskriva styrningen av Länsförsäkringar Uppsalas butiker ur ett lednings- och användarperspektiv med utgångspunkt i ekonomistyrningen. Genom intervjuer har styrningen undersökts utifrån en modell som beskriver hur ekonomistyrningen på ledningsnivå ger upphov till funktioner påanvändarnivå. Modellen har en indelning i direkta, indirekta och nollfunktioner. En hög förekomst av direkta funktioner på användarnivån tyder på en stark koppling till ekonomistyrningen medan en hög förekomst av indirekta funktioner tyder på att ekonomistyrningen snarare har en underordnad funktion. I studien har det framkommit att företaget på ledningsnivå tillämpar en ekonomistyrning som främst är baserad på ekonomiska mätetal, medan styrningen på användarnivå baseras på en egenutformad styrning för att med snabbare och enklare metoder kunna styra verksamheten. Enligt den valda modellen tyder det på att ekonomistyrningen har en underordnad funktion på användarnivå, vilket enligt modellen kan förklaras med att de direkta funktionerna förekommer med lägre frekvens än de indirekta funktionerna, vilket också är fallet i denna studie.</p><p>Nyckelord: Ekonomistyrning, styrning, Länsförsäkringar, verksamhetsstyrning, funktioner</p>

<p>Övergången från produktorienterade till tjänsteorienterade företag tillsammans med att revisorn har fått bredare arbetsuppgifter har gjort att relationen och interaktionen mellan företag och kunder har fått en allt större betydelse. En revisor kan idag erbjuda mer en endast revision och redovisning, vilket har gjort att revisorerna har blivit en typ av konsulter. Hur pass stor betydelse har relationen mellan revisorn och kunden, samt kan den påverka de berörda parterna på något sätt?</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om relationen mellan kunden och revisorn påverkar kundens verksamhetsstyrning och revisionsbyråns marknadsföring.</p><p>Studien bygger på en abduktiv ansats, där forskarna växlar mellan det induktiva och deduktiva perspektivet. I enlighet med en kvalitativ metod har forskarna sex ändamålsenligt utvalda informanter. Den hypotetiska teorin jämförs sedan gentemot de aktuella fallen för att sedan analyseras och tolkas.</p><p>Vi tror att revisorn kan påverka kundens verksamhetsstyrning inom en rad olika områden, men att påverkan sker indirekt och omedvetet från både revisorn och kunden. Den främsta påverkan hos kundens verksamhetsstyrning anser vi komma från lärandet och kompetensbyggandet som revisorn bidrar med. Även nätverken som revisorerna skapar med hjälp av informations- och utbildningsmöten tror vi bidrar till att kunderna kan utveckla och förbättra sin verksamhetsstyrning. Vi tycker oss även se antydningar till att relationen mellan revisor och kund kan påverka revisionsbyråns val av marknadsföring. Byråerna väljer att skräddarsy information, råd, nätverk, seminarier och så vidare med hjälp av kundens information som byrån erhållit från relationen som pågått under ett antal år. Marknadsföringen sker sedan specifikt till den tänkta kunden.</p>

Bakgrund: Controller är ett yrke som kom till Sverige på 1970-talet och det har sedan dess varit svårt att hitta en generell definition på vad en controllers huvudsakliga arbetsuppgifter är. Undersökningar med controllers har visat att yrket är i ständig utveckling. Litteratur inom området hävdar att en controller bör vara utbildad inom ekonomi och generellt sett arbeta med ekonomistyrning. Arbetsuppgifterna som controllers har varierar dock stort och problemet är att företag idag använder titeln controller som en fin titel och för att kunna forma rollen själva då den är så pass svårdefinierad. Syfte: Uppsatsens syfte är att definiera den typiska controllerns bakgrund samt dennes främsta arbetsuppgifter. Uppsatsen syftar även till att skapa förståelse för hur utvecklingen har sett ut inom yrket hittills samt skapa en bild av vilka arbetsområden controllers tror kommer kräva mer av deras tid i framtiden. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har en kvantitativ studie gjorts där insamling av data har gjorts via en enkät. Vidare har en abduktiv forskningsansats använts samt ett hermeneutiskt synsätt. Enkäten skickades till cirka 70 olika organisationer i Sverige och totalt medverkade 148 respondenter. Slutsats: I slutsatsen framkom det att en controller idag oftast har någon form av ekonomisk bakgrund och att deras främsta arbetsuppgifter har utvecklats mot en mer klassisk controllers arbetsuppgifter. Respondenterna tror att arbetsområden som kommer ta mer av deras tid i framtiden är sådana som kan kopplas till den klassiska controllerrollen. I undersökningen framgick att en controller gör väldigt många olika saker och vi, precis som många innan, kom fram till att yrkesrollen är svårdefinierad. / Background: The Controller is a profession which came to Sweden in the 1970s and it has since then been difficult to find a general definition of what the main duties of a controller are. Studies about controllers have shown that the profession is in constant development. Literature in the field claim that a controller should be trained in economics and generally work with financial management. The tasks of controllers vary greatly and the problem is that companies today are using the title controller as a exclusive title and to be able to shape the role themselves since it is so difficult to define. Objective: The purpose of this study is to define the typical controller's background and his or her primary duties. The paper also aims to create an understanding of how the profession has developed to date and to see which duties the controllers belive will occupy more of their time in the future. Method: To meet the purpose of the paper a quantitative study were performed where data collection has been done through a survey. The survey was sent to approximately 70 different organizations in Sweden and involved a total of 148 respondents. Conclusion: This study shows that a controller today usually have some sort of financial background and that their primary duties have evolved towards the duties of a classical controller. Respondents believe that the duties that will take more of their time in the future are those that can be linked to the classic controller role. The study revealed that a controller does many different things, and we, like many before, concluded that the professional role is hard to define.

Organisationer har som utmaning att hitta styrmedel som resulterar i att deras medlemmars beteende är i enlighet med deras mål och strategier. I vanliga fall undersöker man traditionella styrmedel som cybernetisk styrning och finansiell fokus. Denna studie utforskar hur organisationskulturen påverkar styrningen och mer specifikt hur organisationer använder sig av symbolism i form av riter som styrmedel för att uppnå sina strategier och mål. Trice och Beyers sex typer av riter och Dandridges et al.:s modell för symboler används som teoretisk referensram för studien. Sex personer från olika delar inom en och samma organisation intervjuades för att ge en inblick i vilka riter som fanns samt vad de används till. Resultaten visade att 1) symboler som används vid riter och ritualer ansågs vara en av de avgörande faktorerna till varför anställda tänker och agerar på ett sätt som är i linje med organisationens mål och strategier, 2) att en och samma rit kunde ha olika kategoriseringar, samt 3) att det vid vissa tillfällen kan vara önskvärt för ledare att undvika olika typer av riter, framför allt när man vill främja kreativitet och fritt tänkande.

Bakgrund och problem: Ekonomistyrning handlar om att påverka och styra en organisation mot uppsatta mål för en viss period. Det finns olika styrmedel för att lyckas styra en verksamhet och de burkar delas in i formella, informella och organisationsstruktur. För att uppnå kontroll och maximal prestation i ett företag måste de olika styrsystemen integreras med varandra. Ett företags olika styrmedel kommer att påverka varandra och te sig på olika sätt beroende på hur de kombineras. Belöningssystemet är ett viktigt styrmedel för verksamheten som syftar till att motivera och påverka medarbetares engagemang. Provision är ett av de vanligaste belöningssystemen som existerar i försäljningsintensiva branscher. Utifrån detta ser vi ett behov av att undersöka hur provision som huvudsakligt belöningssystem relaterar till andra styrmedel i företag.   Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse och kunskap för hur relationerna mellan provision som belöningssystem och andra huvudsakliga styrmedel ter sig. Ett annat syfte är att bidra till ökad förståelse för hur provision som belöningssystem kan påverka kombinationen av andra styrmedel och genom detta utveckla och bidra till dagens teoribildning kring ekonomistyrning.   Metod: I denna studie har vi använt oss av en abduktiv ansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Insamlingen av den empiriska data som ligger till grund för våra slutsatser har samlats in med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer. Samtliga intervjuer gjordes fysiskt med personer verksamma i mäklarbranschen i södra Sverige.   Slutsats: Det finns starka relationer mellan provision som huvudsakligt belöningssystem och andra styrsystem. Provision kommer att behöva kombineras med icke-finansiella belöningar för att tillfredsställa alla medarbetare i organisationen. Policys och riktlinjer behöver implementeras för och se till att arbetet utförs på rätt sätt. En annan slutsats vi kan dra är att budget som styrmedel har en stark anknytning till provisionen. Budgeten skapar kontroll och grund för uppföljning och sätter upp målsättningar både individuellt och för företaget som helhet. Intern konkurrens är en av konsekvenserna av provision som huvudsakligt belöningssystem som kommer påverka företagets andra styrmedels utformande.   Nyckelord: Provision, belöningssystem, mäklarbranschen, ekonomistyrning, styrmedel

Titel: Bollen är rund, allt kan hända - Ekonomistyrning i Allsvenska fotbollsklubbar   Författare: Jonna Andersson och David Åberg   Handledare: Krister Bredmar   Bakgrund: De senaste åren har flera fotbollsklubbar hamnat i ekonomisk kris och hotats av konkurs. Styrning är komplex då intäkter och kostnader är beroende av sportsliga fram- och motgångar. Svenska Fotbollsförbundet (SvFF) har vissa ekonomiska krav på klubbarna för att de ska få tillhandahålla sin elitlicens. Med detta i åtanke vore det intressant att veta vilka medel som klubbarna använder för att styra sin ekonomi.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera hur fotbollsklubbarna som spelar i Allsvenskan 2017 styr sin ekonomi och analysera huruvida lämpade dessa styrmedlen är i den osäkra och oförutsägbara framtiden som de verkar i där ekonomin och sportsliga framgångar är beroende av varandra. Vidare är syftet att se om det finns indikationer på att professionaliseringen gällande ekonomistyrningen har ökat.   Metod: För att uppfylla syftet har en induktiv ansats gjorts med en kvalitativ metod där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer via telefon och mejl. Det empiriska insamlade materialet från åtta Allsvenska klubbar har vi sedan förklarat genom olika teorier.   Slutsats: Av det empiriska materialet kan vi se att klubbarna använder sig av styrmedel så som budget, prognos, nyckeltal och olika mål för att driva sin verksamhet. Flera av klubbarna vittnar om att professionaliseringen inom styrningen har ökat och vi kan se att klubbarna övergår från ideell till kommersiell verksamhet. Nyckelord: Ekonomistyrning, styrmedel, Allsvenskan, fotbollsklubbar, ideell förening, verksamhetsstyrning

Sedan den svenska bankmarknaden avreglerats har bankernas konkurrens ökat. Det har medfört att det blivit viktigare för dem att ha en väl utformad intern ekonomisk styrning. Styrningen innefattar många olika aspekter och har som syfte att hjälpa företagen att nå sina mål och att öka effektiviteten. Ett av de vanligast förekommande styrmedlen i svenska företag är uppföljning och arbete med budget.Handelsbanken har varit den mest lönsamma banken under de senaste 30 åren, utan att använda budget i organisationen. Detta har krävt en väl fungerande ekonomisk styrning där organisationen bland annat är decentraliserad. Vi har intresserat oss för hur den styrningen är utformad och har formulerat tre frågor som rör den interna styrningen, decentralisering och belöningssystem.Syftet med studien är att beskriva och analysera Handelsbankens budgetlösa och decentraliserade organisation med avseende på den interna ekonomiska styrningen. Vidare ska uppsatsen även beskriva vilka belöningssystem som finns och hur de anställda motiveras inom organisationen.För att undersöka detta har vi använt en kvalitativ metod där intervjuer har varit viktiga. Vidare har vi haft en abduktiv ansats där empiri och teori har studerats i växelverkan i syfte att ge en djupare förståelse av problemet.Det viktigaste som undersökningen har visat är att organisationen är starkt decentraliserad där varje lokalt kontor kan ses som en egen enhet. Kontoren har stora befogenheter och har därför egna sätt att arbeta på. Enheterna kan ses som resultatenheter, eftersom de kan påverka sina egna kostnader och intäkter. Decentraliseringen har även medfört att motivationsaspekten har varierat något mellan kontoren. Däremot har det inte funnits några finansiella belöningar alls vid sidan av vinstandelssystemet Oktogonen. / Uppsatsnivå: C

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur Handelsbanken och Nordea styr sina organisationer.Fokus ligger på hur styrningen mellan dessa aktörer skiljer sig, samt hur det påverkarmedarbetarna. Då ekonomistyrning och verksamhetsstyrning skiljer sig från varandra ville vise hur medarbetarna påverkas av respektive styrsätt. Handelsbankens styrsätt skapades av JanWallander under tidigt 1970-tal. Han menade att budget kunde vara skadligt motorganisationen och utvecklade istället ett styrsystem som bygger på verkligt utfall och endecentraliserad organisation. Detta ger indikationer på att Handelsbanken använder ett merverksamhetsinriktat styrsätt. Nordea har däremot en stark koppling till budget främst genomatt staten är den enskilt största aktieägaren. Under 2001 skedde en omorganisation vilketledde till att styrprocessen gjordes mer levande. Vi ser dock fortfarande att budgeten är encentral del i Nordeas styrning, vilket gjorde att vi valde dessa två motpoler i vår studie.Studien har genomförts i enhetlighet med det tolkande paradigmet där vi valt en kvalitativundersökningsmetod som baseras på semistrukturerade intervjuer. Vi har genomfört enfallstudie med en abduktiv forskningsansats. Genomgående har vi försökt skapa ett djup istudien för att få en korrekt bild av fenomenen.Vi har funnit en del skillnader inom organisationerna som ligger till grund för hurmedarbetarna påverkas av styrningen. Vi ser att förväntningarna som finns på medarbetarnaskiljer sig med tanke på vilket styrsätt och fokus som organisationen har. Det finns dock ingetsätt som är att föredra då styrningen är starkt sammankopplad med hur organisationen äruppbyggd.