This paper explores how craft in general, and the tradition of machine knitting in particular, can act as support and an alternative method within healing processes connected to stress and burn-out. The paper uses creative writing and an intimate approach to reach for and highlight metaphors and epiphanies within the making of craft, discussed from micro and macro perspectives. The search for the garden of fiber delights includes discussions and reflections about the artistic practice in relation to thinkers as sociologists Bruno Latour and the actor-network theory, and Hartmut Rosa, and his theory about an accelerating society and the need for resonance. Some of the artists referenced in the paper are Hilma af Klint, Yayoi Kusama and Niki de Saint Phalle. The main wonder of this project and paper is: what will happen when I as an artist start to respond to the seed of resonance within, and not follow the norms and expectations emerged by capitalism causing stress? How can this knowledge be applied in the meeting with other people in need of healing and rest?

This thesis consists of four papers where the overall purpose is to contribute to the understanding of how local public transport demand is affected by different factors. An underlying theme running trough the thesis is the two-way relationship between public transport demand and the service level caused by the fact that capacity and quality are joint products. In Paper I the relationship between public transport demand and the service level (in terms of vehicle-kilometres) is investigated using panel data from Swedish counties. A Granger causality test is performed in order to test if the level of service cause public transport demand or if demand cause service level, or if they cause each other. It is found that demand and service cause each other, which is to say that there is a two-way relationship between them.In Paper II elasticity estimates for local public transport demand from previous research are summarised and the variation in results is analysed using meta-regression. The variation is explained by model specification, type of data used and origin of data. In Paper III a demand function for local public transport is estimated using panel data from Swedish counties. Instrument variable estimation is used in order to avoid the problem of a two-way relationship between demand and service level (vehicle-kilometres). Demand elasticities with respect to public transport fare, price of petrol, vehicle-kilometres and car ownership are found to be -0.4, 0.34, 0.55, and -1.37. After also taking the effects of income on car ownership into account, it is found that the total effect of income on public transport demand is close to zero. In Paper IV it is found that the strong increase in public transport demand in the town of Linköping between 1946 and 1983, in addition to fare, vehicle-kilometres and car ownership, can be explained by the rapid increase in female labour force participation and the expansion of the city’s outer areas. The city expansion is thought to have increased average trip distance and thereby reduced the number of trips that could be made walking or by bicycle. After 1983, female labour force participation decreased slightly and the expansion of the areas in question has stopped. Without these positive forces to counterbalance the rising levels of car ownership bus trips per capita has fallen by 71%. The effects of a policy change, including peak-load pricing, straighter bus routes, smaller bus size and staggered school hours, is analysed. It is found that the proposed changes would increase public transport travel by 42 % compared to present policy. / Denna avhandling består av fyra artiklar där det övergripande syftet är att bidra till ökad förståelse av hur olika faktorer påverkar benägenheten att gör lokala kollektivtrafikresor. Ett genomgående tema i samtliga artiklar är att det sannolikt föreligger ett dubbelriktat samband mellan antalet resor som genomförs och mängden vagnkilometer som kollektivtrafikproducenten tillhandahåller. Detta eftersom kapacitet och kvalitet är intimt förknippade när det gäller kollektivtrafikutbud. Vid en given fordonsstorlek, innebär fler fordon i trafik att fler passagerare kan transporteras men också att väntetider och/eller avståndet till närmaste linje minskar, vilket utgör en kvalitetsförbättring. I den första artikeln undersöks det lokala kollektivtrafikresandet och vagnkilometerutbudet med hjälp av Grangers kausalitetstest. Syftet är att fastställa huruvida orsakssambandet dem emellan går från vagnkilometer till resande, från resande till vagnkilometer, eller om sambandet är dubbelriktat. Materialet som används kommer från svenska län och täcker perioden 1986 – 2001. Slutsatsen är att det föreligger ett dubbelriktat orsakssamband mellan variablerna. I den andra artikeln sammanställs resultat, i termer av elasticitetsskattningar, från tidigare studier av efterfrågan av lokal kollektivtrafik och variationen i dessa analyseras med hjälp av regressionsanalys, så kallad metaregression. Variationen kan delvis förklaras med modellspecifikation, typ av data som använts samt av geografiska skillnader. I den tredje artikeln estimeras en eftefrågefunktion för lokala kollektivtrafikresor med hjälp av data från svenska län. För att undvika problemet med det dubbelriktade sambandet mellan antal resor och vagnkilometer estimeras funktionen med hjälp av instrumentvariabler. Efterfrågeelasticiteter för lokal kollektivtrafik med avseende på pris, bensinpris, vagnkilometer och bilinnehav finnes vara -0.4, 0.34, 0.55, and -1.37. Efter att ha tagit hänsyn till att inkomsten påverkar kollektivtrafikresandet direkt såväl som indirekt via bilinnehavet, konstateras att totaleffekten är nära noll. I avhandlingens fjärde artikel studeras kollektivtrafikresandet i Linköping. Mellan 1946 och 1983 ökade antalet resor per innevånare kraftigt för att därefter minska. Under perioden 1983 till 2006 minskade antalet resor per person med 71 %. Förutom pris, vagnkilometer och bilinnehav kan det konstateras att kvinnlig förvärvsfrekvens och andel av innevånarna som bor utanför stadskärnan utgör viktiga förklaringsvariabler till resandet. Under expansionsperioden, 1946 – 1983, ökade kvinnors deltagande på arbetsmarknaden kraftigt samtidigt som det skedde en snabb uppbyggnad av förorter med hög befolkningstäthet. Sedan 1983 har kvinnlig förvärvsfrekvens upphört att öka och de befolkningstäta områdena i stadens ytterkanter inte längre växer i förhållande till de centrala delarna. Utan dessa positiva faktorer har utvecklingen dominerats av de negativa influenserna från ökat bilinnehav, ökade biljettpriser och minskat trafikutbud. Effekterna av ett åtgärdspaket bestående av differentierad (mellan hög- och lågtrafik) prissättning, uträtade busslinjer, minskad busstorlek och utspridd skolstart utreds. Slutsatsen är att åtgärderna skulle resultera i 42 % högre kollektivtrafikresande.

Kravmärkningen existerar för att främja ekologisk framtagning av livsmedel, märkningen har existerat länge och vuxit till att bli ett välkänt varumärke. Hur väl märkningen fungerar för att påverka konsumtionen är något som är värt att studera närmare. Kravmärkta varor är generellt dyrare att producera och får därmed ett dyrare pris på marknaden. Därför krävs det att konsumenter har en vilja att betala för detta. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida denna betalningsvilja faktiskt existerar hos studenter. Vi har inkluderat teorier för inkomstelasticitet, priselasticitet, externa effekter och nudging. Tillsammans med tidigare forskning har det diskuterats kring faktorer som påverkar studenters betalningsvilja. En enkätundersökning har även genomförts för att granska studenters kunskaper om Kravmärkningen samt testa deras betalningsvilja för specifikt utvalda konventionella respektive Kravmärkta livsmedel. Utöver enkätundersökningen har information samlats in genom en mailkorrespondens med butikschefen på Maxi ICA Stormarknad Linköping för att få mer kunskap kring eventuella strategier livsmedelsbutiken använder sig av. Studien visar att studenterna generellt är väl informerade om existensen av Krav som miljömärke, dock är kunskaperna låga rörande Krav:s arbete och syfte. Vi har observerat att det generellt är färre individer som väljer Kravmärkt framför konventionellt, resultatet skiljer sig dock för olika livsmedel. Faktorn inkomst har vi observerat flera samband gällande, då de högre inkomstintervallen verkar vara synonymt med den högsta angivna betalningsviljan för Bregott. För äggen däremot syns inget tydligt samband mellan högre inkomstintervall och högre betalningsvilja. Ytterligare en faktor som har stor påverkan på betalningsviljan är pris, då större prisskillnader mellan konventionellt och Kravmärkt resulterat i att fler väljer det konventionella alternativet. Individuella preferenser som visat att konsumenten väljer att prioritera miljömärkningar visar att en viss kännedom existerar, men skillnad mellan kännedom och faktiskt agerande föreligger. Vilket även tidigare forskning styrker. Preferenser styr inte konsumtionen i samtliga fall, utan pris verkar vara största influerade faktorn. Detta kan grunda sig i omständigheterna, som bland annat i denna studie skulle kunna vara att urvalspopulationen består av studenter. / The ecolabel Krav exists to promote organic food production. The label has existed for a long time and has grown to be a well-recognized brand. How well the label works to influence consumption is something worth investigate more closely. Since the ecolabeled food are generally more expensive to produce, and thus get a higher market price, consumers must have a desire to pay the higher price. The purpose of this thesis is to examine whether the willingness to pay actually exists among students. The included theories are income elasticity, price elasticity, external effects and nudging. These together with previous research have discussed the factors concerning consumers behavior. A survey has also been conducted to examine students knowledge concerning the ecolabel Krav, and to test their willingness to pay for selected conventional and Krav labelled groceries. In addition to the survey, information has been collected through an email correspondence with the store manager at Maxi ICA Stormarknad Linköping to get information about possible strategies the grocery store use. The study shows that consumers are well informed about the existence of Krav as an ecolabel, but the knowledge is poor regarding the work Krav is performing and the purpose of it. We have generally observed that there are fewer individuals choosing the ecolabel Krav over conventional, the result differs between groceries. We have observed several connections regarding the factor income, the higher income ranges seem to be a synonym with the highest willingness to pay for Bregott. For the eggs, we cannot see any clear connection between the higher income ranges and the higher willingness to pay. Another factor that has high impact on the willingness to pay is the price, when a bigger price difference between conventional and Krav groceries exist, this results in a connection that more individuals chose the conventional option. Individual preferences of ecolabels show that a certain awareness exist, but that there is a difference in awareness and action. Which previous research strengthens. Preferences does not determine consumption in all cases, instead price seems to be the deciding factor. This can be based on the selected population which are students.

<p>Halving poverty until 2015 is something that all member states of United Nation have agreed up on by adopting the Millennium Development Goals MDG in 1991. The question asked in this paper is how much aid is needed in Tanzania, to reduce poverty by half. The method we use links estimated annual economic growth rates to the required amount of aid needed to halve poverty.</p><p>This study finds that during 2002-2015 Tanzania should receive between $37 to $43 (2002 US dollar) per year and capita depending on the underlying assumptions. Between 1994 and 2002 Tanzania received 36 dollar per year and capita so the amount of aid must at least be kept on the same level as preceding years and perhaps be increased to reach the goal of halving poverty until 2015.</p><p>Moreover, this study only calculates the cost of reaching the first MDG and not the cost of reaching the remaining goals stated in the United Nations Millennium Declaration.</p>

During the year of 2007, the world has experienced historically high oil prices both in nominal and in real terms, which has reopened discussions about energy sustainability. We therefore found it interesting to research oil dependencies and elasticities for Brazil, China, Norway, South Korea, Sweden and USA; and their possible oil consumption response to a Peak Oil phenomenon. Peak Oil in this thesis, implies that oil production will reach its climax and decline thereafter. To help draw conclusions, appropriate statistical analysis on macroeconomic variables was used as well as the modified Nerlove’s partial adjustment equation to calculate price and income elasticities both in the short and long-run. Regression results have shown that short-run price elasticities were low in all countries; in addition income elasticities were also inelastic but more elastic in relation to oil price elasticities. This indicates that oil consumption is more sensitive to changes in income than to changes in oil price. It was concluded that oil dependencies among nations differ and the trend is that developing countries are increasing their oil dependency while developed countries tend to decrease their oil dependency over time. Peak Oil will lead to higher oil prices, which in the short-run will change developing countries oil consumption to a greater extent than developed countries, but in the long-run their response are more similar. It was also noticed, that when GDP decreases in net-oil-importing countries, oil consumption will decrease even further. The opposite could be true for net-oil-exporting countries like Norway and Brazil. / Under år 2007 har världen upplevt historiskt höga oljepriser, både i nominella och reala termer, vilket återigen har lyft upp energiförsörjningen på agendan. Vi fann det därför intressant att undersöka oljeberoenden i Brasilien, Kina, Norge, Sydkorea, Sverige, USA och se hur dessa länders oljekonsumption kan påverkas av Peak Oil. Peak oil betyder att oljeproduktionen når sitt maximum och minskar därefter. För att kunna dra slutsatser har lämpliga statistiska verktyg använts på olika makroekonomiska variabler och applicerat ”Nerlove’s partial adjustment model” på data har pris-och inkomstelasticiteten av olja i varje land både på kort och lång sikt kunnat utvinnas. Från regressionen har framträtt; priselasticiteten var låg på kort sikt i alla länder och detta gäller även för inkomstelasticiteten, dock var inkomstelasticiteten relativt mer elastisk i alla länder. Detta indikerar att oljekonsumtionen är mer känslig för förändringar i inkomst än för förändringar i pris. Slutsatsen från studien är att olika länder har olika nivåer av oljeberoende och att utvecklingsländer tenderar att öka sitt relativa oljeberoende över tid medan de industrialiserade länderna tenderar att minska sitt relativa oljeberoende över tid. Peak Oil leder till högre oljepriser vilket på kort sikt kommer att påverka utvecklingsländernas oljekonsumtion mer än de industrialiserade ländernas, dock minskar skillnaden på lång sikt. En observering från denna forskning är att när BNP minskar hos olje-importörerna kommer även oljekonsumtionen att minska. För oljeexportörer som Brasilien och Norge kan oljekonsumptionen öka när BNP inkomsterna ökar från Peak Oil.

Halving poverty until 2015 is something that all member states of United Nation have agreed up on by adopting the Millennium Development Goals MDG in 1991. The question asked in this paper is how much aid is needed in Tanzania, to reduce poverty by half. The method we use links estimated annual economic growth rates to the required amount of aid needed to halve poverty. This study finds that during 2002-2015 Tanzania should receive between $37 to $43 (2002 US dollar) per year and capita depending on the underlying assumptions. Between 1994 and 2002 Tanzania received 36 dollar per year and capita so the amount of aid must at least be kept on the same level as preceding years and perhaps be increased to reach the goal of halving poverty until 2015. Moreover, this study only calculates the cost of reaching the first MDG and not the cost of reaching the remaining goals stated in the United Nations Millennium Declaration.

As the public becomes more concerned with the natural environment, one of the major topics discussed is the oil. Since there is no true source of knowledge how long the oil can continue to be extracted, it is interesting to know how long the world can benefit from such as scarce resource. Instead of idly watching as oil production decreases with time, which pre-measures could be taken in order to minimize a negative impact on an economy? The UAE is a thriving oil rich countries which for the past 30 years have experienced a vast oil wealth. Even though the oil gave wealth to the UAE, they should avoid any future oil dependency since it could negatively affect its now flourishing economy. Therefore, for the UAE to continue growing in the future it is in the best interest for the government to focus on a diversifying strategy that promotes the non-oil economy. By referring to concepts and theories of previous research in this field such as the Solow growth model, Resource curse and Dutch disease the authors find that the UAE had managed to diversify or not. Three sectors in different periods between 1970 and 2007 were measured: The oil sector, the non-oil sector and the government sector. Diversification changes means a decreasing dependency of the oil sector to the non-oil sector while the latter instead depends more on the government sector. Using British Petroleum (2008) and United Nations (2008) as sources, data was collected in order to draw a time-series regression analysis and test empirically for these diversification trends. The results for all periods confirmed that the UAE have indeed diversified and it could thus be observed that it started its successful strategy already in the 1970s. With the right government policy investments and the stability in the union, the UAE prevented from becoming dependent on oil and thereby not crowding out its important non-oil economy. / Med en ökad allmän medvetenhet angående naturmiljön så är oljan bland det mest omtalande temat. Eftersom inget vet exakt hur länge oljan kan utvinnas, är det intressant att veta hur länge världen kan förlita sig på en sådan begränsad resurs. Finns det förebyggande medel för att minska en negativ verkan på ekonomin istället för att passivt bevittna en sjunkande oljeproduktion? Förenta Arabemiraten (FAE) är en framgångsrik union som under de senaste 30 åren har åtnjutit en omfattande oljerikedom. Trots att oljan lade grunden för tillväxten i FAE, så börs unionen undvika sitt oljeberoende eftersom den negativt kan påverka den nuvarande blomstrande ekonomin. Således, för att bibehålla tillväxten i FAE för framtiden, borde det vara i statens största intresse att fokusera på en differentierings-strategi som främjar icke-oljans ekonomi. För att veta om FAE faktiskt har differentierat sig eller inte, används koncept och teorier för tidigare forskning kring områdets som t.ex. Solows tillväxtmodel, Resursförbannelsen och holländska sjukan. Tre sektorer mättes i olika perioder mellan 1970-2007: oljesektorn, icke-sektorn och statssektorn. Icke-olje sektorn förväntas minska oljeberoendet samt öka beroendet av statssektorn vilket resulterar i en differentieringstrend i ekonomin. Genom källor från British Petroleum (2008) och Förenta Nationerna (2008)  har data insamlats för att empiriskt testa en tidsserie regression och se förändringar mellan sektorerna. Under alla perioder i FAE blev en differentieringstrend bekräftad och man kunde därför se att denna framgångsrika strategi redan åtogs i 1970-talet. Med effektiva investeringar i den offentliga sektorn samt en hållbar stabilitet i unionen, undvek FAE ett oljeberoende och därmed främjade icke-olje ekonomin.

<p>During the year of 2007, the world has experienced historically high oil prices both in nominal and in real terms, which has reopened discussions about energy sustainability. We therefore found it interesting to research oil dependencies and elasticities for Brazil, China, Norway, South Korea, Sweden and USA; and their possible oil consumption response to a Peak Oil phenomenon. Peak Oil in this thesis, implies that oil production will reach its climax and decline thereafter. To help draw conclusions, appropriate statistical analysis on macroeconomic variables was used as well as the modified Nerlove’s partial adjustment equation to calculate price and income elasticities both in the short and long-run. Regression results have shown that short-run price elasticities were low in all countries; in addition income elasticities were also inelastic but more elastic in relation to oil price elasticities. This indicates that oil consumption is more sensitive to changes in income than to changes in oil price. It was concluded that oil dependencies among nations differ and the trend is that developing countries are increasing their oil dependency while developed countries tend to decrease their oil dependency over time. Peak Oil will lead to higher oil prices, which in the short-run will change developing countries oil consumption to a greater extent than developed countries, but in the long-run their response are more similar. It was also noticed, that when GDP decreases in net-oil-importing countries, oil consumption will decrease even further. The opposite could be true for net-oil-exporting countries like Norway and Brazil.</p> / <p>Under år 2007 har världen upplevt historiskt höga oljepriser, både i nominella och reala termer, vilket återigen har lyft upp energiförsörjningen på agendan. Vi fann det därför intressant att undersöka oljeberoenden i Brasilien, Kina, Norge, Sydkorea, Sverige, USA och se hur dessa länders oljekonsumption kan påverkas av Peak Oil. Peak oil betyder att oljeproduktionen når sitt maximum och minskar därefter. För att kunna dra slutsatser har lämpliga statistiska verktyg använts på olika makroekonomiska variabler och applicerat ”Nerlove’s partial adjustment model” på data har pris-och inkomstelasticiteten av olja i varje land både på kort och lång sikt kunnat utvinnas. Från regressionen har framträtt; priselasticiteten var låg på kort sikt i alla länder och detta gäller även för inkomstelasticiteten, dock var inkomstelasticiteten relativt mer elastisk i alla länder. Detta indikerar att oljekonsumtionen är mer känslig för förändringar i inkomst än för förändringar i pris. Slutsatsen från studien är att olika länder har olika nivåer av oljeberoende och att utvecklingsländer tenderar att öka sitt relativa oljeberoende över tid medan de industrialiserade länderna tenderar att minska sitt relativa oljeberoende över tid. Peak Oil leder till högre oljepriser vilket på kort sikt kommer att påverka utvecklingsländernas oljekonsumtion mer än de industrialiserade ländernas, dock minskar skillnaden på lång sikt. En observering från denna forskning är att när BNP minskar hos olje-importörerna kommer även oljekonsumtionen att minska. För oljeexportörer som Brasilien och Norge kan oljekonsumptionen öka när BNP inkomsterna ökar från Peak Oil.</p>

<p><strong>As the public becomes more concerned with the natural environment, one of the major topics discussed is the oil. Since there is no true source of knowledge how long the oil can continue to be extracted, it is interesting to know how long the world can benefit from such as scarce resource. Instead of idly watching as oil production decreases with time, which pre-measures could be taken in order to minimize a negative impact on an economy? The UAE is a thriving oil rich countries which for the past 30 years have experienced a vast oil wealth. Even though the oil gave wealth to the UAE, they should avoid any future oil dependency since it could negatively affect its now flourishing economy. Therefore, for the UAE to continue growing in the future it is in the best interest for the government to focus on a diversifying strategy that promotes the non-oil economy. By referring to concepts and theories of previous research in this field such as the Solow growth model, Resource curse and Dutch disease the authors find that the UAE had managed to diversify or not. Three sectors in different periods between 1970 and 2007 were measured: The oil sector, the non-oil sector and the government sector. Diversification changes means a decreasing dependency of the oil sector to the non-oil sector while the latter instead depends more on the government sector. Using British Petroleum (2008) and United Nations (2008) as sources, data was collected in order to draw a time-series regression analysis and test empirically for these diversification trends. The results for all periods confirmed that the UAE have indeed diversified and it could thus be observed that it started its successful strategy already in the 1970s. With the right government policy investments and the stability in the union, the UAE prevented from becoming dependent on oil and thereby not crowding out its important non-oil economy. </strong></p> / <p><strong>Med en ökad allmän medvetenhet angående naturmiljön så är oljan bland det mest omtalande temat. Eftersom inget vet exakt hur länge oljan kan utvinnas, är det intressant att veta hur länge världen kan förlita sig på en sådan begränsad resurs. Finns det förebyggande medel för att minska en negativ verkan på ekonomin istället för att passivt bevittna en sjunkande oljeproduktion? Förenta Arabemiraten (FAE) är en framgångsrik union som under de senaste 30 åren har åtnjutit en omfattande oljerikedom. Trots att oljan lade grunden för tillväxten i FAE, så börs unionen undvika sitt oljeberoende eftersom den negativt kan påverka den nuvarande blomstrande ekonomin. Således, för att bibehålla tillväxten i FAE för framtiden, borde det vara i statens största intresse att fokusera på en differentierings-strategi som främjar icke-oljans ekonomi. För att veta om FAE faktiskt har differentierat sig eller inte, används koncept och teorier för tidigare forskning kring områdets som t.ex. Solows tillväxtmodel, Resursförbannelsen och holländska sjukan. Tre sektorer mättes i olika perioder mellan 1970-2007: oljesektorn, icke-sektorn och statssektorn. Icke-olje sektorn förväntas minska oljeberoendet samt öka beroendet av statssektorn vilket resulterar i en differentieringstrend i ekonomin. Genom källor från British Petroleum (2008) och Förenta Nationerna (2008)  har data insamlats för att empiriskt testa en tidsserie regression och se förändringar mellan sektorerna. Under alla perioder i FAE blev en differentieringstrend bekräftad och man kunde därför se att denna framgångsrika strategi redan åtogs i 1970-talet. Med effektiva investeringar i den offentliga sektorn samt en hållbar stabilitet i unionen, undvek FAE ett oljeberoende och därmed främjade icke-olje ekonomin.</strong><strong></strong></p>

Hur får matematiklärare tillsammans med specialläraren, ungdomar att efter upprepade misslyckanden med matematik att fortsätta kämpa. Svaret på den frågan kan vara matematisk elasticitet. Matematisk elasticitet är något som skulle vara värt att utveckla hos ungdomar i Sverige. De fyra grundpelarna matematisk elasticitet står på är att eleven har vetskap om: Tro på att hen kan lära sig matematik, värdet av kunskap i sitt framtida liv, för att utvecklas i matematik behöver eleven lägga ner tid på träning i matematik, och att våga bege sig in i utvecklingszonen och att stanna kvar där med hjälp av stöttning från läraren är viktigt. I den semistrukturerade intervjustudien ingick sju personer. Från intervjuerna sorterades citat in i sju kategorier enligt följande: tid, negativa känslor, positiva känslor, motivation, externmiljö, internmiljö och förhållningssätt. Studien visade att trots upprepade misslyckanden så går det att övervinna svårigheter. Ingenting är omöjligt. Det fanns elever med en inre motivation som tack vare det lyckades att klara matematiken trots tidigare misslyckanden. Mycket tack vare matematisk elasticitet. Som speciallärare i matematik är det lätt att fokusera på enstaka saker i matematik som måste läras ut, och att se helheten är lätt att glömma bort. Att istället fokusera på matematisk elasticitet är ett sätt att lära eleven självhjälp och inte bli beroende av vilken lärare som hen har. Komvuxlärarna jobbade med matematisk elasticitet fast de inte var medvetna om begreppet och vad det innebär, instinktivt gjorde de det ändå. / How do the mathematics teacher together with the special teacher get pupils to struggle after repeated failures? Mathematical resilience could be the answer. In a Swedish context this is something needed to develop pupils in mathematics. One way out of this is to focus on three important themes: value, struggle and growth. From this it develops four different knowledges such as having a growth mindset, mathematics can be valuable, struggle and support to stay in the growth zone. Seven persons were interviewed using semi structured interviews. Selected quotes were sorted in seven categories as follows: time, negative feelings, positive feelings, motivation, extern-, intern-environment and treatment. The study shows that if a pupil has difficulties with mathematics things are not hopeless. There were pupils with intrinsic motivation who succeeded after several failures with the help of mathematical resilience. This is valuable to know for special teachers. The math teachers at the adult-school was not aware of that they worked with mathematic resilience, but instinctively they did.