Kurs: Examensarbete i logistik för Civilekonomprogrammet, 4FE19E, VT17 Författare: Martin Norén och Kristoffer Nählstedt Handledare: Hana Hulthén Examinator: Helena Forslund Titel: Hemtjänsten i Växjö kommun - En fallstudie om personal- och ruttplanering Bakgrund: Boendeformen särskilt boende har minskat påtagligt de senaste åren och förväntas minska ytterligare i framtiden. Samtidigt ökar andelen äldre som är i behov av vård och omsorg. Ett sätt att lösa detta är att förlägga omsorgsvården på hemtjänsten. För att klara sitt uppdrag använder hemtjänstenheter idag sig av olika planeringsverktyg som är tänkt att säkerställa att en kostnadseffektiv hemtjänst kan bedrivas samtidigt som den inte ska ge avkall på kvalitén av omsorg. Det ökade trycket på hemtjänsten kräver dock mycket resurser och det är idag svårt att klara av att nå upp till de interna målen som ställts på organisationen under denna föränderliga tid. Därför är det viktigare än någonsin med effektiva planeringsprocesser som kan underlätta och stödja hemtjänsten i sina åtaganden. Syfte: Syftet med studien är att effektivisera hemtjänstenheters planeringsprocesser. Avsikten med effektiviseringen är att uppnå en mer kostnadseffektiv hemtjänst som når måluppfyllelsen inom kontinuitet och brukartid. Metod: Studien är en fallstudie som genomförts i Växjö kommuns omsorgsenhet. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer, insamling av kvalitativ och kvantitativ data har studien kunnat inhämta empiriskt material. En processkartläggning genomfördes och författarna identifierade slöserier och presenterade sedan förbättringsförslag med stöd från åtskilliga teorier. Slutsatser: Författarna lyckades lägga fram förbättringsförslag på alla de tre planeringsprocesser som studien lyckades identifiera. Först lades förbättringsförslag av både kvantitativ och kvalitativ karaktär fram med avsikten att säkerställa kompetensförsörjningen i organisationen. I ruttplaneringsprocessen delade författarna upp hemtjänstenheten Vikaholm i två olika grupper baserat på dess geografiska placeringar och lyckades därigenom förbättra både kontinuiteten och brukartiden samtidigt som kostnaden sjönk för organisationen som helhet. Efter observationer och intervjuer på de olika arbetsgrupperna framkom slutligen fler förbättringsförslag på hur hemtjänstenheter skulle kunna arbeta för att effektivisera sin schemaläggningsprocess ytterligare. Nyckelord: Hemtjänst, äldreomsorg, kontinuitet, brukartid, planering, planeringsprocesser, processkartläggning, ruttplanering, prognostisering. / Course: Examensarbete i logistik för Civilekonomprogrammet, 4FE19E, VT17 Authors: Martin Norén and Kristoffer Nählstedt Tutor: Hana Hulthén Examiner: Helena Forslund Title: Home care for the elders in Växjö municipality - A case study about personnel and route planning Background: In Sweden the amount of people living in an assisted living have reduced significantly during the recent years and is predicted to be reduced even more. At the mean time the amount of elders in need of care is increasing. One way of solving this is by the use of home care. To handle its duty home care units use different kinds of planning tools to ensure quality of the care and that the home care is being cost efficient. The increased demand on the home care service requires a lot of resources and it is today very hard to achieve the internal goals which have been set up by the organisation. Therefore it is now more important than ever with efficient planning processes that can ease and support the home care service in its obligations. Purpose: The purpose of the study is to streamline the planning process in elder care units. The streamlined planning process intends to achieve a more cost efficient elder care, that achieves the objectives concerning continuity and time spent with the elders. Method: The study is a case study, which have been carried out in the municipality of Växjö. With the use of semi-structured interviews, gathering of qualitative and quantitative data the study have been able to obtain empirical material. In order to identify waste the authors used process mapping and then later on proposed improvements with support from a number of theories. Conclusions: The authors managed to propose improvements on all of three identified planning processes. Firstly, the study presented the proposed improvements on the process of ensuring competent personnel with the use of both qualitative and quantitative data. In the route planning process the authors split the home care unit of Vikaholm into two units, based on the locations of the elders. Thereby the authors managed to improve all of the three main goals of the home care unit; continuity, economy and the amount of time the care takers spend with the elders. Observations and interviews on the different units lead to the conclusion of potential improvements on how home care units could work to be more efficient in their scheduling processes.  Keywords: Home care, elder care, time spent with the elder, planning, process planning, process mapping, route planning, forecasting.

Till följd av begränsade resurser och en ökande andel äldre i befolkningen står de svenska kommunerna inför stora utmaningar under de kommande decennierna. Samtidigt som välfärden regleras på nationell nivå så är det kommunernas ansvar att omsätta och tillhandahålla välfärden så att, däribland, vården och omsorgen fördelas till alla på lika villkor. Tidigare forskning visar att kommunerna använder lokalpolitiskt upprättade dokument, riktlinjer, för att vägleda biståndshandläggare och minska olikheten i beslut och bedömningar inom den egna kommunen. Den här studien har kartlagt och jämfört riktlinjer för socialtjänstens bistånd av äldreomsorg i 51 svenska kommuner med fokus på om kommunerna erbjuder likvärdiga förutsättningar till stöd och hjälp. Riktlinjernas funktion och innehåll har analyserats med hjälp av innehållsanalys samt utifrån teorin om framing och Lipskys teori om frontlinjebyråkraten och fördelningen av de offentliga resurserna som teoretisk referensram. Resultatet visar att de kommunala riktlinjerna innehåller en stor variation av information, med olika inslag av subjektiv styrning. Av riktlinjerna framgår hur ansvaret för äldreomsorgen delegeras ner genom leden, från staten till kommunerna och vidare till biståndshandläggarna som, utifrån såväl nationella regelverk som lokala styrmedel, åläggs att göra bedömningarna och fatta besluten. Studien visar att kommunerna överlag tillhandahåller liknande insatser men att omfattningen och kraven skiljer sig varför jämförelsen mellan riktlinjerna snarare visar på skillnader än likheter. Vidare framgår att riktlinjerna i varierande grad inte är uppdaterade varför många innehåller inaktuell information avseende lagar och rättspraxis. Studien visar också att skillnaderna i de lokala tolkningarna av lagen, vid tillämpning, kan antas ha stor inverkan på enskilda medborgares liv. Endast till viss del kunde systematiska skillnader mellan olika typer av kommuner utläsas. Avslutningsvis visar studien hur kommunerna, genom upprättandet av riktlinjer som ett styrmedel, har ambitionen att säkerställa rättssäkerhet och likvärdighet i den egna kommunen. Motsägelsen i detta är att kommunerna, i sin ambition att skapa rättssäkerhet och likvärdighet för kommunmedborgarna, samtidigt cementerar olikhet och rättsosäkerhet för medborgare kommuner emellan. Detta trots att medborgarnas behov ska prövas enligt samma nationella lagar, rättspraxis och bestämmelser. / Due to limited resources and an increasing share of older people, the Swedish municipalities are facing great challenges in the decades to come. Although the welfare is regulated on a national level, the municipalities are responsible for providing and distributing care and welfare on equal terms to all. Previous research suggests that municipalities are using local political documents, policy guidelines, to guide care managers and reduce the dissimilarities in decision-making and needs assessment within the municipality. In this study, guidelines for elderly care assessment in 51 Swedish municipalities have been mapped out and compared, focusing on whether support and help for elderly is provided on an equal basis. The function and content of the guidelines have been analyzed with content analysis and as a theoretical framework the theory of framing as well as Lipsky´s theory about the street-level bureaucracy and the distribution of public resources have been applied. The result of the study shows a great variation of information within the guidelines, with elements of subjective guiding. In addition, the guidelines reveal how the accountability for the elder care are being delegated from the state down to the municipalities and thereon to the care managers, who, in accordance to national as well as locally policy guidelines, are held accountable for the care assessment and decision-making. The result also shows that the municipalities in general are providing similar services but to a different extent and based on varying criteria. As a consequence, the comparison rather indicates differences than similarities. The guidelines are, in addition, not up to date, and many contain outdated laws and legal practice. As the result indicates, it is reasonable to assume that, if applied, the differences in local interpretation of the law would have a significant impact on the lives of individual citizens. Systematic differences between municipalities could only to a limited extent be identified. In conclusion, the study suggests that the municipal ambition, by creating local guidelines for elderly care assessment, is to ensure legal certainty and equality within the municipality. The result, however, is contradictory as the policy guidelines, while ensuring legal certainty and quality for the local citizens, consolidate the inequality and legal uncertainty for citizens depending on residential location. Meanwhile, the citizens need is meant to be assessed according to the same national laws, legal practice and regulations.

<p>This essay is about needs assessors within public elder care. The method is a quantitative vignette study. The aim of the study is to find out whether there is an existing consensus among the needs assessors when a relative to a client with reduced cognitive functions wants to make an application even though the client does not want to. We also wanted to find out whether there are any underlying circumstances which have influence on the needs assessors’ reactions to this specific situation. We used a questionnaire which consisted of four vignettes that illustrated a meeting between a needs assessor, a client and a relative to the client. The vignettes was complemented with questions that made it possible to find underlying circumstances that determine whether the needs assessors do accept the application from the clients relative. The result shows that professional experience and education is significant for whether the needs assessors choose to accept the application or not. It is also clear that there are variations depending on which town district the needs assessors work in. In some town district the needs assessors act with great similarity while there are huge differences in other town districts.</p>

This essay is about needs assessors within public elder care. The method is a quantitative vignette study. The aim of the study is to find out whether there is an existing consensus among the needs assessors when a relative to a client with reduced cognitive functions wants to make an application even though the client does not want to. We also wanted to find out whether there are any underlying circumstances which have influence on the needs assessors’ reactions to this specific situation. We used a questionnaire which consisted of four vignettes that illustrated a meeting between a needs assessor, a client and a relative to the client. The vignettes was complemented with questions that made it possible to find underlying circumstances that determine whether the needs assessors do accept the application from the clients relative. The result shows that professional experience and education is significant for whether the needs assessors choose to accept the application or not. It is also clear that there are variations depending on which town district the needs assessors work in. In some town district the needs assessors act with great similarity while there are huge differences in other town districts.

Elderly patients in the Emergency Department (ED) receive a different level of care than younger patients. The ED disproportionately deploys resources to serve the needs of the younger patient population, a decision that appears to be mediated by the acuity of the patient’s condition as defined by the institution. This study will seek to examine the institutional work processes by which this disparity in care is created. By looking at the needs of the elderly as ED patients and based on what they identify as important to them, this ethnographic study will examine the work organization of the nurses, physicians, and administrators in the ED. The goal of the research is, through the examination of the organization of work and the texts that mediate it, to explain the ruling relations through which elderly patients are subjugated as patients in the ED.

Elderly patients in the Emergency Department (ED) receive a different level of care than younger patients. The ED disproportionately deploys resources to serve the needs of the younger patient population, a decision that appears to be mediated by the acuity of the patient’s condition as defined by the institution. This study will seek to examine the institutional work processes by which this disparity in care is created. By looking at the needs of the elderly as ED patients and based on what they identify as important to them, this ethnographic study will examine the work organization of the nurses, physicians, and administrators in the ED. The goal of the research is, through the examination of the organization of work and the texts that mediate it, to explain the ruling relations through which elderly patients are subjugated as patients in the ED.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka tandhygienisters erfarenheter av uppsökande tandvård och deras upplevelser om dess effekt på oral hälsa hos beroende äldre. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Nio legitimerade tandhygienister som arbetar med uppsökande tandvård inkluderades i studien. Inklusionskriterier var tandhygienister som arbetade med uppsökande tandvård i minst sex månader och minst två år som tandhygienist. Exklusionskriterien var tandhygienister som arbetade mindre än tre dagar i veckan med uppsökande tandvård. Intervjuer utfördes och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Uppsökande tandvård upplevdes höja engagemanget hos vårdpersonalen gällande den orala hälsan. En tanke har väckts att den orala hälsan tillhör resten av kroppen. Okunskap och attityder kunde dock begränsa effekten av arbetet med munvård. Känsla av frihet samt meningsfullhet nämndes som fördelar med arbetet med uppsökande tandvård. Faktorer som behövde förändras för att arbetet med uppsökande tandvård skulle vara mer effektivt och den orala hälsan bättre hos de äldre var större samverkan mellan professioner, bättre ergonomiskt stöd samt stöd till vårdpersonal som upplevdes för stressad. Slutsats: Äldre individer på vårdboende upplevs fortfarande ha en eftersatt munhygien. Uppsökande tandvård uppfattas vara en insats som sätter den orala hälsan i fokus, men det finns faktorer som försvårar arbetet med munvård på vårdboenden, främst på organisationsnivå. Trots detta finns möjligheter för att kunna erbjuda en mer adekvat munvård.

The goal of this study was to provide a link between the family-supportive benefits offered by an employer, and the work-family conflict experienced by that organization's employees. In order for employee outcomes such as job satisfaction to remain high, the work-family conflict experienced by the employee needs to remain low. One way to possibly lower the amount of work-family conflict experienced is to offer family-supportive benefits.

5 Abstract This thesis is focused on the research of adult day care centers. Its aim is to answer the question how the the day care centers define the care from the point of view of different stakeholders; how are the centers specific to other social services and what are the possible problems and obstacles. Theoretical part describes the current situation of elderly care and deals with topics such as the demographic development of the Czech Republic, the media image of the elderly, new trends in the area of care, active aging, social services etc. Empirical research deals with two day care centers from the points of view of different stakeholders. The research, which results in two case studies and their comparisons, is carried out using qualitative methods - semi-structured interviews, analysis of documents and survey. Data analysis shows that the main function of day care centers is "relief service" for families who provide care to the frail seniors. The distinctive feature of day care centers is emphasizing differnces with other social services for elderly, especially the residential ones. This is why the great emphasis is placed on individual care in a small environment and on intergenerational encounters. The analysis also shows the day care centers as a female environment. Women prevail among...

Denna studie hade som syfte att beskriva hur vårdbiträden inom äldreboende och hemtjänst upplever sin psykosociala arbetsmiljö under coronapandemin. Detta genom frågeställningarna: Hur upplever vårdbiträden att deras arbetsinnehåll har påverkats av pandemin? Hur har vårdbiträdenas samarbete påverkats av pandemin? Vilka andra faktorer i den psykosociala arbetsmiljön har vårdbiträdena uppmärksammat i samband med pandemin? Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra vårdbiträden inom äldreomsorgen. Som analysverktyg användes Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell. I resultatet framkom att den största inverkan på vårdbiträdenas psykosociala arbetsmiljö under pandemin var samhällets förändrade rekommendationer och restriktioner avseende skyddsutrustning och att förhindra smittspridning. Detta påverkade hela deras arbetssituation på flera olika sätt genom högre krav och mindre kontroll i arbetet. Stödet i arbetet i form av kollegialt stöd, visade sig vara betydelsefullt för den psykosociala arbetsmiljön under pandemin.