• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 400
  • 6
  • Tagged with
  • 410
  • 121
  • 118
  • 107
  • 106
  • 104
  • 76
  • 63
  • 54
  • 52
  • 46
  • 44
  • 38
  • 38
  • 35
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Att påverka eller att inte påverka – det är frågan : En studie av gymnasieelevers möjlighet och vilja att påverka områdena skolmat och undervisning / To affect or not to affect – that is the question : A study of high school student’s possibilities and will to affect school food and education

Andersson, Markus January 2010 (has links)
<p>Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieungdomars vilja och syn på sin egenmöjlighet att påverka undervisning i samhällskunskap samt området skolmat, och attundersöka eventuella skillnader mellan olika elevgrupper. Som metod för datainsamling harjag valt att utforma en enkät som sammanlagt 123 elever i 7 olika klasser har besvarat.Resultatet i enkätundersökningen diskuteras sedan emot viss tidigare forskning och vadgymnasieskolans styrdokument säger i ämnet elevinflytande.Resultatet visar att majoriteten av eleverna upplever sig ha störst inflytande över periferaundervisningsfrågor. En knapp majoritet menar också att de har mycket eller ganska stormöjlighet att påverka lektionsinnehåll och arbetsform, medan de övriga områdena somundersökts endast upplevs gå att påverka i mycket stor eller ganska stor omfattning av enminoritet av eleverna. Skillnaderna är dock stora redan mellan olika klasser.Generellt för de elever som deltagit i studien är viljan att påverka större än deras upplevdamöjlighet. Trots detta säger sig en klar majoritet vara ganska eller mycket nöjda med detinflytande de har.</p> / <p>The purpose with this study is to investigate how high school students will and view of his orher own possibility to affect school food and education in social science, and to investigatepossible differences between various groups of students. As method to collect data I’vedecided to do surveys that 123 students of 7 different school classes have answered.The results is then discussed and compared to what some earlier studies has shown, and towhat the curriculum says.The result shows that the students experience highest ability to affect peripheral questions ofeducation. A small majority of the students also say that they got very or quite high possibilityto affect form of work and what the lessons contain, while only a minority of the studentsexperience very high or quite high ability to affect the other questions in the study. However,the differences between classes are big.In general, the students who participated in the study express a higher will than possibilityto affect. Even though they do, a big majority are very happy or quite happy with theirpossibility to affect.</p>
22

Att påverka eller att inte påverka – det är frågan : En studie av gymnasieelevers möjlighet och vilja att påverka områdena skolmat och undervisning / To affect or not to affect – that is the question : A study of high school student’s possibilities and will to affect school food and education

Andersson, Markus January 2010 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieungdomars vilja och syn på sin egenmöjlighet att påverka undervisning i samhällskunskap samt området skolmat, och attundersöka eventuella skillnader mellan olika elevgrupper. Som metod för datainsamling harjag valt att utforma en enkät som sammanlagt 123 elever i 7 olika klasser har besvarat.Resultatet i enkätundersökningen diskuteras sedan emot viss tidigare forskning och vadgymnasieskolans styrdokument säger i ämnet elevinflytande.Resultatet visar att majoriteten av eleverna upplever sig ha störst inflytande över periferaundervisningsfrågor. En knapp majoritet menar också att de har mycket eller ganska stormöjlighet att påverka lektionsinnehåll och arbetsform, medan de övriga områdena somundersökts endast upplevs gå att påverka i mycket stor eller ganska stor omfattning av enminoritet av eleverna. Skillnaderna är dock stora redan mellan olika klasser.Generellt för de elever som deltagit i studien är viljan att påverka större än deras upplevdamöjlighet. Trots detta säger sig en klar majoritet vara ganska eller mycket nöjda med detinflytande de har. / The purpose with this study is to investigate how high school students will and view of his orher own possibility to affect school food and education in social science, and to investigatepossible differences between various groups of students. As method to collect data I’vedecided to do surveys that 123 students of 7 different school classes have answered.The results is then discussed and compared to what some earlier studies has shown, and towhat the curriculum says.The result shows that the students experience highest ability to affect peripheral questions ofeducation. A small majority of the students also say that they got very or quite high possibilityto affect form of work and what the lessons contain, while only a minority of the studentsexperience very high or quite high ability to affect the other questions in the study. However,the differences between classes are big.In general, the students who participated in the study express a higher will than possibilityto affect. Even though they do, a big majority are very happy or quite happy with theirpossibility to affect.
23

Elevinflytande i Historia A - En studie om maktens betydelse för elevinflytandet

Frykner, Andreas January 2007 (has links)
Denna uppsats undersöker elever och lärares syn på elevinflytande i Historia A, och syftet är att se om det finns några skillnader grupperna emellan och om dessa skillnader kan förklaras ur ett maktperspektiv. En enkätundersökning delades ut bland gymnasieelever som läser Historia A samtidigt som en gruppintervju gjordes med elevernas lärare. Resultatet av dessa undersökningar visade att majoriteten av eleverna i många fall önskar ett ökat inflytande, medan deras lärare är mer splittrade i frågan. I analysen dras slutsatsen att makt i olika former kan spela en stor betydelse för elevernas inflytande över deras egen utbildning.
24

Inräknad eller vid sidan av : pedagogperspektiv på inkludering av elever i behov av stöd

Flink, Magnus, Johansson, Viktoria January 2008 (has links)
Syftet med vår studie är att få ökad kunskap om hur pedagoger som arbetar med elever i behov av stöd tänker kring inkludering och exkludering. Studien börjar med en teoretisk bakgrund på vad tidigare forskning kommit fram till vad det gäller inkludering och exkludering av elever i behov av stöd. I detta ingår även skolans värdegrund med utgångspunkt en skola för alla. Därpå har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med pedagoger verksamma inom grundskolan. Detta för att få svar på hur pedagoger uppfattar att elever i behov av stöd upplever stödundervisning som bedrivs inkluderande eller exkluderande samt om eleverna har inflytande över sin undervisning. Resultatet utgår från hur pedagogerna, utifrån läroplansteorin transformerar, tolkar och realiserar och genomför undervisning på ett inkluderande eller exkluderande sätt, utifrån varje enskild elevs bästa. Vi ser även att pedagogerna underlättar och tillrättalägger för elever i behov av stöd.  Detta genom att se till varje enskild elev som kan få stödundervisningen antingen inkluderande eller exkluderande. Elevens bästa sätts alltid i främsta rummet av pedagogerna. Flera pedagoger anser att samtal i olika former är ett verktyg för att skapa förståelse för vidare utveckling. Pedagogerna anser att eleverna har inflytande över sin utbildning genom att pedagogerna lyssnar och är lyhörd på elevernas idéer och genomför dessa i största möjliga mån utifrån läroplanen mål.
25

Bristande kunskap ger bristande inflytande : Klassråd, vad är det? Är det när någon frågar om saker och klassen får rösta eller bestämma om det de frågar om. Tror inte att vi har det så ofta.

Melén, Catharina, Davidsson, Matilda January 2009 (has links)
Syftet med detta arbete är att undersöka vad elever vill kunna påverka och ha inflytande över i skolan samt vad de upplever sig ha inflytande över i skolverksamheten. Genom kvalitativa intervjuer med 10 elever i årskurs fem på en F-6 skola i Sverige har vi fått reda på vilken uppfattning eleverna har om elevinflytande. Resultatet visar att det eleverna främst vill ha inflytande över är den yttre miljön men att möjligheten att påverka i skolan inte är stor, speciellt inte i elevernas egen inlärningsprocess.  Vår slutsats är att elever inte undervisas tillräckligt mycket i den demokratiska processen och därför inte har tillräcklig kunskap för att utöva det inflytande som de har rätt till enligt skollagen och Lpo94.
26

Individanpassat lärande : ur elev- och lärarperspektiv

Högfeldt, Karin, Risth, Kristina January 2006 (has links)
Begreppet individanpassning kan tolkas olika utav olika individer och vi har sett att man arbetar väldigt olika på olika skolor. Vi vill få en inblick i hur individanpassning och elevinflytande upplevs av elever och lärare, och har därför valt att ha elevers och lärares perspektiv på detta som utgångspunkt för vår undersökning. Syftet med vår undersökning är att studera elevers och lärares upplevelse av individanpassad undervisning. Vi har gjort en kvalitativ forskning med intervjuer, eftersom syftet med vår undersökning är att försöka förstå individens (lärarnas och elevernas) upplevelse. Vi har därför även låtit oss inspireras något av fenomenologin där den intervjuades upplevelser står i fokus. Vår undersökning har resulterat i att elevers och lärares upplevelse av individanpassning, elevinflytande och undervisning har synliggjorts.
27

Barns inflytande i förskolan

Malmström, Linda January 2006 (has links)
Läroplanerna har tydliga formuleringar angående barns inflytande i förskolan och skolan. Forskning har visat att barn ofta är en outnyttjad resurs (Tham 1998). Forskare menar dessutom att barn behöver ges möjlighet till dagligt inflytande för att kunna trivas och må bra (Korpela 2004). Om vårt samhälle även i framtiden ska kunna fungera demokratiskt är det av stor vikt att de som lever där har förmågan att tänka kritiskt och värdera det som sägs och görs. Våra barn behöver därför få träna sig i att ha inflytande (Ferm, 1993). De vuxna i barnens närhet har stor betydelse för hur barnen utvecklar sin förmåga till att ta beslut, vara delaktiga och ha inflytande (Tham, 1998). Syftet med min studie är att undersöka hur förskollärare resonerar om förskolebarns inflytande i verksamheten och i vilken relation resonemangen står till förskolebarnens konkreta inflytande. För att nå mitt syfte med studien valde jag att använda mig av kvalitativa intervjuer som huvudsaklig metod. För att stärka studiens validitet ansåg jag dock att intervjuerna borde kompletteras med observationer. Jag började med att göra observationer som jag senare följde upp med intervjuer. Allt insamlat material har bearbetats och analyserats. På den berörda förskolan ges barnen ett indirekt inflytande genom att förskollärarna tar på sig rollen som barnens ombud när de planerar verksamheten. De utgår ifrån vilka behov och intressen de upplever att barnen, men det är då framförallt det generaliserade barnet man tar avstamp ifrån. Barnen ges inte möjlighet till ett direkt inflytande över verksamheten utan blir utelämnade till hur väl pedagogerna lyssnar in dem. Vilka krav pedagogerna upplever att samhället har på vad barnen bör kunna ges en större plats än vad barnen är intresserade av.
28

Samtal och omröstning : hur lärare konstruerar demokrati

Lindell, Lisa January 2008 (has links)
Mitt syfte med undersökningen är att undersöka hur lärare förhåller sig till demokratibegreppet och hur de beskriver och konstruerar demokrati i skolan samt hur lärare ser på eleven som "medborgare" i skolan. I min studie har jag valt en kvalitativ undersökningsmetod. För att kunna undersöka lärares förhållningssätt och hur de beskriver och konstruerar en situation använde jag mig av halvstrukturerade intervjuer med intervjuguide. Under bearbetningen och analysen av empirin har jag använt mig av ett hermeneutiskt tillvägagångssätt och tagit hjälp av meningskoncentrering. De intervjuades svar delade jag in i kategorier utifrån teman och återkommande mönster som uppstod under samtalen.Lärarna beskriver "demokrati" som en formell beslutsprocess som kombineras med samtal, men utan att koppla det till demokratiprocessen. Samtalet används som ett forum för att uttrycka åsikter och stå för vad man tycker. Samtalet används också till att förmedla normer och värderingar. Dessa innefattar bl.a. att vara empatisk, respekterande och att man ska lyssna på varandra. En demokratisk beslutsprocess beskrivs gå till via någon form av röstning där majoriteten vinner. Att lärarna arbetar med demokrati även under samtalet beskrivs inte under intervjuerna. Lärarna avgör både om och när ett samtal skall ske, och om och när omröstning skall genomföras.
29

Elevinflytande i klassrummet : En undersökning om hur elever i årskurs tre uppfattar sina möjligheter till inflytande. / Pupilinfluence in the classroom : This is a study about how third graders perceive their possibilities to influence.

Kux Mohlen, Ann-Louise, Krasniqi, Burbuqe January 2013 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever i årskurs tre, på två skolor i Sverige, uppfattar sin möjlighet till elevinflytande i klassrummet. Vi ska undersöka hur mycket elevinflytande de upplever att de har på undervisningssituationen och arbetssättet. Vi ska också undersöka vilken uppfattning lärarna har om elevinflytande och hur mycket inflytande de ger eleverna i dessa klasser. Med elevinflytandet avses inflytande i planering och genomförande av undervisningen. Målet är att ta reda på om elever och lärare har en likartad syn på vad elevinflytande är. Vår undersökningsmetod består av intervjuer med lärare och enkätundersökning med eleverna. Vi intervjuade fem klasslärare och delade ut enkäten till dessa fem klasser, 93 elever. Resultatet visar att eleverna upplever att det finns inslag av elevinflytande i klassrummet men att de inte kan påverka hur schemat ser ut. Det som eleverna upplever styrks av lärarna när vi intervjuade dem. Lärarna poängterar att elevinflytandet finns med vid praktiska beslut om arbetssätt och redovisningsform, men inte i planeringsstadiet av undervisningen eller hur schemat ska se ut. Lärarna menar att de äger frågan Vad? som undervisningen ska bestå av utifrån kursplanerna och eleverna får vara med och bestämma När? och Hur?
30

Hur arbetar lärare med elevinflytande? : en kvalitativ intervjustudie med lärare i idrott och hälsa i skolans tidigare år

Blomkvist, Sandra January 2013 (has links)
Sammanfattning Syftet med studien är att analysera hur elevinflytande fungerar i praktiken. Frågeställningarna är: Vilka erfarenheter har lärarna i idrott och hälsa när det gäller elevinflytande? Hur arbetar lärare i idrott och hälsa med elevinflytande? Om det finns några likheter och skillnader mellan lärarna vilka är då dessa? Metod I studien har kvalitativa intervjuer använts. De som har deltagit är tre stycken män och tre stycken kvinnor som är verksamma lärare i idrott och hälsa. Alla arbetar med elever i årskurs F-6. Kontakt togs med lärarna för att informera om studien. Tid och plats bestämdes för mötet och intervjuerna genomfördes. Sedan transkriberades och tolkades materialet för att till sist sammanställas. Resultat Lärarnas erfarenheter Majoriteten av lärarna anser att elevinflytande togs upp under utbildningen. Hälften tycker att de har fått tillräckligt med hjälpmedel och hälften tycker inte det. Eleverna har inte stort inflytande men de får vara med och påverka direkt i undervisningen. Hälften anser att det behövs tid för att ge ökat inflytande, andra menar atteleverna har det inflytande som går att ha. Lärarnas arbete Elevinflytande betyder att eleverna får vara med att påverka i undervisningen och det är viktigt med inflytande. När det handlar om miljöns påverkan är lärarnas åsikter delade. Lärarna har olika synpunkter på hur en miljö borde se ut för att få in inflytande. För att göra eleverna mer delaktiga handlar det om att prata mer. Grovplaneringen och ”måste momenten” är det som eleverna inte kan påverka. Lärarna har skilda åsikter om reflektion hinns med i undervisningen. Nästan alla är positiva till förslag från eleverna och dialog är jättebra och viktigt. Det råder delade meningar om vad eleverna känner till om sin rätt till inflytande. Hälften tror att det är svårt för eleverna att ta tillvara sitt inflytande och hälften påstår att det handlar om att förvalta ansvaret på ett bra sätt. Slutsatser Lärarnas erfarenheter av elevinflytande ser olika ut och ute i verksamheterna förekommer inte inflytande i så stor utsträckning. De flesta av lärarna är positiva till elevinflytande men hur de ska få in det i undervisningen är svårt eftersom det finns så lite tid och deras elever är små. Studien visar på fler skillnader än likheter mellan lärarnas åsikter. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Ht 2012</p>

Page generated in 0.0918 seconds