Syftet med uppsatsen var att genom en analysmodell baserad på processbarhetsteorin (PT, Pienemann, 1998), bedöma de grammatiska nivåerna i elevtexter i svenska som andraspråk. Bedömningen syftade till att studera förekomster av grammatiska strukturer, med särskilt fokus på automatisering av inversion efter topikalisering, liksom variation av satsdelstyp i fundamentet vid obligatorisk kontext för inversion. 18 texter skrivna av elever i samma grupp på det gymnasieförberedande programmet Språkintroduktion samlades in vid ett tillfälle. Dessa analyserades sedan utefter en analysmodell, baserad på PT, som berör grammatisk processning, automatisering och variation. Resultatet visade att elevernas grammatikkunskaper följde de hierarkiska nivåerna i processbarhetsteorin, liksom att inversion delvis hade automatiserats. De vanligaste satsdelstyperna i fundamenten var tidsbisatser och tidsadverbial. I en del fall följdes de inledande bisatserna av den så kallade så-konstruktionen, vilket vid flertalet tillfällen ledde till korrekt inversion av subjekt-verb. Processbarhetsteorin och den analysmodell som använts i studien upplevs vara goda tillgångar i arbetet med både utformning av grammatikundervisning och bedömning av grammatiska utvecklingsnivåer i elevtexter i ämnet svenska som andraspråk.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka elevtexter som bedömts olika av undervisande lärare ochexterna bedömare i relation till delar av bedömningsanvisningarna för nationella provet isvenska årskurs 9 år 2003. Materialet i studien består av åtta elevtexter,bedömningsanvisningarna de undervisande lärarna och de externa bedömarna hafttillgång till samt de betyg som respektive bedömare har gett. Eleverna skrev uppgiften”Mina skolår”, vilket faller inom genren krönika. Metoden för denna studie är engranskning av elevtexterna utifrån tolkningsbara element i bedömningsanvisningarnasamt att diskutera de potentiella anledningarna till de olika bedömningarna gjorda avundervisande lärare, externa bedömare och en tredje analys genomförd i denna studie.Analysen är gjord ur ett top-down-perspektiv då analysen utgår ifrån givna parametrarbestämda av bedömningskriterierna. Det viktigaste resultatet i studien är att elevernalyckas visa konkretion och exempel i sina texter, medan de lyckas mindre väl med attanpassa sig till språkliga regler och konventioner. Utifrån detta resultat dras slutsatsen attspråkliga fel ofta är något som stör läsningen av texterna, vilket kan ha påverkat densammanlagda bedömningen.