Att vara utsatt för partnervåld kan medföra konsekvenser för både den fysiska och psykiska hälsan, och även att innebära att påverkas på olika sätt. Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse kring kommunala enhetschefers uppfattning om sin roll och om arbetsgivaransvar när det gäller anställdas utsatthet för partnervåld. En kombination av kvantitativ och kvalitativ metod har använts och data samlades in genom en webbenkät och semistrukturerade intervjuer som analyserades i deskriptiv, bivariat respektive tematisk analys. Studien visade att partnervåld upplevs av enhetschefer som ett svårt ämne och att avsaknaden av reglering i lagstiftning och fastställda rutiner kring hur dessa ärenden ska hanteras gör att det blir upp till varje enskild enhetschef att avgöra hur det hanteras. Resultatet har sedan diskuterats i förhållande till tidigare forskning, lagstiftning och systemteori. / Being subjected to partner violence can have consequences for both physical and mental health, and also to be affected in different ways. The purpose of the study was to gain a deeper understanding of municipal unit managers 'perceptions of their role and of employer responsibility regarding employees' exposure to partner violence. A combination of quantitative and qualitative method has been used and data were collected through a web survey and semi-structured interviews which were analyzed in descriptive, bivariate and thematic analysis. The study showed that partner violence is perceived by unit heads as a difficult subject and that the lack of regulation in legislation and established routines around how these matters are to be handled, makes it up to each individual unit manager to decide how it is handled. The results have since been discussed in relation to previous research, legislation and system theory.

Intresset för att genomföra studien väcktes under hösten 2017 när rörelsen #metoo spred sig på sociala medier och ett stort antal individer vittnade om deras utsatthet av sexuella trakasserier på sina arbetsplatser. Rörelsen intygar att trakasserier av sexuell karaktär förekommer i ett flertal branscher, där vårt intresse väcktes att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av sexuella trakasserier. Tidigare genomförda studier som utgör den forskningsfront som föreligger har ett fokus på individen och de individuella konsekvenser som sexuellt ofredande medför. Den kunskapslucka som identifierades var hur organisationer påverkas av förekomsten av sexuella trakasserier likväl hur de kan bedriva ett förebyggande och åtgärdande arbete kring frågan. Studiens syfte är därför att belysa förekomsten och de konsekvenser som sexuella trakasserier medför. Ett delsyfte är att redogöra för hur organisationen arbetar med frågor rörande sexuellt ofredande. Teorier som redogör för definitionen av begreppet sexuella trakasserier, hur ofredandet påverkar såväl individen som organisationen, makt, tystnadskultur, organisationskultur och arbetsgivaransvar föreligger för att besvara studiens syfte. Studiens datainsamling bygger på en triangulering där en kvantitativ webbaserad enkät använts liksom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. En avgränsning har gjorts till kvinnliga sjuksköterskor anställda i en organisation i mellersta Sverige. I studiens resultat framkom det att sexuella trakasserier förekommer på arbetsplatsen samt att det råder en tystnadskultur kring ämnet där de tillfrågade medarbetarna saknar kunskap kring var de bör vända sig för att berätta om sina erfarenheter. De anställda visar även stor okunskap kring organisationens policy, handlingsplan samt vilket stöd de är berättigade att få. Resultaten från det insamlade datamaterialet har analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen och koncentrerats till fyra huvudområden som även diskuteras. Dessa är problematiska gränsdragningar, tystnadskultur, organisationskultur och organisatoriskt arbete. / The interest in conducting the study was raised in the autumn of 2017 when the #metoo movement spread on social media and a large number of individuals witnessed their vulnerability to sexual harassment at their workplaces. The movement certifies sexual harassment in a number of industries, where our interest was raised to investigate the nurse's experiences of sexual harassment. Past studies that constitute the research front are focused on the individual and the individual consequences of sexual harassment. The knowledge gap that was identified was how organizations are affected by the occurrence of sexual harassment as well as how they can carry out preventive and remedial work on the issue. The purpose of the study is therefore to highlight the occurrence and the consequences of sexual harassment. One purpose is to explain how the organization works with issues related to sexual harassment. To answer the purpose of the study theories describing the definition of the concept of sexual harassment, individual- and organization effects, power, culture of silence, organizational culture and employer responsibility is all brought up. The data collection of the study is based on a triangulation using a quantitative web-based survey as well as qualitative semi-structured interviews. A demarcation has been made to female nurses employed in an organization in central Sweden. The results of the study shows that sexual harassment occurs at the workplace and that there is a culture of silence about the subject where the asked employees do not know where to turn to tell their experiences. Employees also show great unknowledge about the organization's policy, action plan and what support they are entitled to receive. The results of the collected data have been analyzed using the theoretical reference framework and concentrated on four main areas that are also discussed. The main areas are where to drawn boundaries, culture of silence, organizational culture and organizational work.

Sammanfattning Syftet med vår studie var att undersöka arbetsgivares uppfattningar om deras arbetsgivaransvar och vilka möjligheter de har att upptäcka och förebygga mäns våld mot kvinnor, i relation till det ökande distansarbetet. Förhoppningen var att studien skulle öka arbetsgivares medvetenhet kring samhällsproblemet mäns våld mot kvinnor och att detta skulle ge synergieffekter utifrån ökad kunskap och en vilja att ta större ansvar för samhällsproblematiken. Vi utgick från följande frågeställningar: Hur uppfattar arbetsgivare risken med att medarbetare som distansarbetar kan hamna i en arbetsmiljö som är otrygg och potentiellt skadlig? Hur säkerställer arbetsgivare arbetsmiljön och säkerheten i hemmet för sina medarbetare vid distansarbete, särskilt i relation till mäns våld mot kvinnor? Hur kan arbetsgivare påverka problematiken med mäns våld mot kvinnor och bidra till större samhällsnytta? Vi valde att utgå ifrån en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att samla in vårt empiriska material. Vårt urval bestod av sju enhetschefer från två olika kommuner, vilket bidrog till ett bredare perspektiv för studien. Samtliga enhetschefer hade ansvar över medarbetare som arbetade på distans. Vi genomförde samtliga intervjuer digitalt via videosamtal på Teams. Resultatet visade att enhetscheferna var osäkra på hur långtgående deras arbetsmiljöansvar var i relation till distansarbete. Möjligheten att upptäcka om en medarbetare blir utsatt för våld är något de allra flesta enhetscheferna upplever som en svår utmaning, de anser därför att det förebyggande arbetet har stor betydelse. / Abstract The purpose of our study was to investigate employers' perceptions of their employer responsibility and what opportunities they have to detect and prevent men's violence against women, in relation to the increasing telework. The hope was that the study would increase employers' awareness of the social problem of men's violence against women and that this would provide synergy effects based on increased knowledge and a willingness to take greater responsibility for the social problem. Our questions were as follows: How do employers perceive the risk that employees who work remotely may end up in a work environment that is unsafe and potentially harmful? How do employers ensure the work environment and safety at home for their employees when working remotely, especially in relation to men's violence against women? How can employers influence the problem of men's violence against women and contribute to greater societal benefit? We chose to start from a qualitative method of semi-structured interviews to collect our empirical material. Our sample consisted of seven unit managers from two different municipalities, which contributed to a broader perspective for the study. All unit managers had responsibility for employees who worked remotely. We conducted all interviews digitally via video calls on Teams. The result showed that the unit managers were unsure of how far-reaching their work environment responsibility was in relation to telework. The possibility of discovering if an employee is exposed to violence is something that the majority of the unit managers experienced as a difficult challenge, they therefore believed that preventive work is of great importance.

Till stor del har historien om menstruation skapat strukturer och normer i samhället som bidragit till stigmatisering kring kvinnors menstruation. Kvinnor behöver hantera sin menstruation i arbetslivet, vilket kan orsaka påfrestningar för arbetsmiljön. Åtgärder som arbetsgivaren delvis kan införa för att främja kvinnors arbetsmiljö är en mensvänlig arbetsplats, som underlättar menshanteringen. En del av en mensvänlig arbetsplats är implementering av fria mensskydd. Om arbetsgivare tar ställning till att erbjuda fria mensskydd på arbetsplatserna kan uppfattningen delvis resultera i att implementeringen anses vara en överdriven rättighet som kvinnor drar fördel av på grund av biologiska skillnader. Samtidigt anses åtgärden som en självklar rättighet för att underlätta menshanteringen på arbetsplatsen. Rättigheterna skulle vidare kunna vara ändamål för bildandet av ett framtida ramverk inom lagstiftningen. Studien har undersökt arbetsgivarens motiv till skapandet av en mensvänligare arbetsplats, utifrån en institutionell teori. Vidare har studien analyserat skapandet baserat på feministisk teori. Åtta kvalitativa intervjustudier genomfördes, intervjuerna resulterade i material som sedan analyserades för att vidare kopplas samman med den teoretiska referensramen, vilket har omfattats av institutionell-, och feministisk teori samt ett arbetsmiljöperspektiv. Reaktionerna från arbetsgivarna kring studiens frågeställning: Vilka motiv ligger till grund för arbetsgivarens införande av en mensvänlig arbetsplats?, har varit tudelade men majoriteten visade ett motiv utifrån den institutionella teorin. / Largely, the history of menstruation has created structures and norms in society that have contributed to stigma around women's menstruation. Women need to manage their menstruation in working life, which can cause strain on the work environment. Measures that the employer can partly introduce to promote women's work environment is a menstrual-friendly workplace, which facilitates menstrual management. Part of a period-friendly workplace is the implementation of free menstrual protection. If employers decide to offer free menstrual protection in the workplace, the perception may partly result in the implementation being considered an exaggerated right that women take advantage of due to biological differences. At the same time, the measure is considered a self-evident right to facilitate menstrual management in the workplace. The rights could also serve as a purpose for the formation of a future framework within the legislation. The study has investigated the employer's motives for creating a more menstrual-friendly workplace, based on an institutional theory. Furthermore, the study has analyzed the creation based on feminist theory. Eight qualitative interview studies were conducted, the interviews resulted in material that was then analyzed to be further connected with the theoretical frame of reference, which has been covered by institutional and feminist theory as well as a work environment perspective. The reactions from the employers regarding the study's question: What motives are the basis for the employer's introduction of a menstrual-friendly workplace?, have been divided, but the majority showed a motive based on the institutional theory.