Världen blir allt mer globaliserad och många företag väljer att försöka etablera sig påutländska marknader. Då varje lands marknad är unik kommer målmarknaden alltid att ivissa aspekter skilja sig från den inhemska marknaden. Att identifiera dessa skillnader äravgörande för att företagens internationalisering skall lyckas. Även mellan närliggandemarknader, som ur många perspektiv kan vara likartade, existerar skillnader inom kultur,organisationsstruktur och andra områden. Dessa kan vara väl maskerade och med dettaföljer en risk att företag antar att marknaderna är mer lika än vad de i realiteten är. Med denna uppsats ämnar författarna att analysera betydelsen av psykisk och institutionelldistans mellan närliggande marknader vid internationalisering av ett företag. Vidare är syftetmed uppsatsen även att bestämma vikten av kunskapsinsamling och nätverk iinternationaliseringsprocessen. Uppsatsen baseras på en kvalitativ intervjustudie medrespondenter från fallföretaget XXL Sport & Vildmark i Norge och Sverige. Utifrån denna uppsats drar författarna slutsatsen att mellan de närliggande marknadernaNorge och Sverige existerar psykiska- och institutionella distanser, trots att marknaderna avmånga anses snarlika. Vidare vill författarna föreslå att en extensiv kunskapsinsamling germöjlighet att identifiera sådana distanser vilket minskar antalet potentiella hinder somföretaget kan stöta på vid etableringen på den nya marknaden. Till sist anses att ett företagkan dra nytta av att använda sig av redan anknutna leverantörer, så kallade stabilarelationer, initialt vid etableringen på den utländska marknaden men att det är av stor viktatt penetrera det lokala nätverket och knyta kontakter på målmarknaden för att långsiktigtlyckas på denna.

Med bakgrund i det ökade antalet barn som upplever skilsmässa och separation, undersöker denna studie påverkan på psykisk hälsa i vuxen ålder. Syftet är att undersöka om det finns ett samband mellan skilsmässa och separation under uppväxten och individens psykiska ohälsa i vuxen ålder, samt om ett eventuellt samband kan förklaras av konflikt mellan föräldrarna i uppväxtfamiljen. De teorier som uppsatsen använder för att förklara relationen mellan separation i uppväxtfamiljen och psykisk ohälsa i vuxen ålder tar sin utgångspunkt i ekonomiska svårigheter, psykologisk stress, familjestruktur samt konflikt mellan föräldrar. Studien bygger på kvantitativa data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. Genom logistisk regressionsanalys undersöks om ett samband finns mellan separation och psykisk ohälsa i vuxen ålder. Resultatet visar ett samband mellan att ha upplevt separation och psykisk ohälsa i vuxen ålder. Dock är inte separation i sig avgörande, utan förekomsten av konflikt samt ekonomiska svårigheter under uppväxttiden visar sig vara de mest betydande faktorerna. Studien bidrar därmed till en förståelse för vad i uppväxtfamiljen som har betydelse för vuxnas psykiska ohälsa samt till en uppdaterad bild av hur individer som upplevt separation påverkas av detta. Diskussionen föreslår att samhällsförändringar över tid gällande normer kring separation och familj samt förekomsten av växelvis boende kan tänkas ha en bidragande orsak till att inte separationen i sig har en betydande roll för individens psykiska ohälsa.

Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhällsinsatserna ökade för personer med psykisk ohälsa inom områden som boenden och sysselsättningar. Handlingsplaner och mål skapades för att hela Sveriges befolkning skulle få möjlighet att känna delaktighet och ha inflytande i samhället. Socialt stöd har påvisat ha stor betydelse i samband med återhämtning och integration i samhället. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohälsa uppfattar socialt stöd från eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer där data samlades in. Data analyserades utifrån en ansats inspirerad av hermeneutik med syfte att fånga deltagarnas känsla av att bjuda sig in i ett sammanhang och KASAM. Urvalet var ett bekvämlighetsurval. Resultat visade att socialt stöd i form av aktivitetshus var av stor betydelse för deltagarna, där sysselsättning på aktivitetshuset gav både struktur och meningsfullhet i vardagen. Det sociala umgänget gynnade till att deltagarna utvecklades individuellt, vilket bidrog till att nya intressen och vänner införskaffades utanför aktivitetshuset.

Bakgrund: typ 1-diabetes är en sjukdom som ofta drabbar personer som är under 30 år och ställer stora krav på ens egenvård. Hur ungdomar upplever och hanterar sin sjukdom är avgörande för deras egenvård och hur de klarar av att hantera sin sjukdom. Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelser och hantering av typ 1-diabetes.Metod: Systematisk litteraturstudie. Datainsamling skedde från databaserna Cinahl och Medline där nio artiklar valdes ut och granskades enligt en kvalitetsgranskningsmall. Samtliga artiklar var granskade av en etisk kommitté. De nio artiklarna lästes i sin helhet och analyserades med innehållsanalys där tre olika kategorier identifierades. Resultat: De olika kategorierna som identifierades var: "Att känna sig annorlunda", "Att hantera sin sjukdom" och "Att hantera vardagen". Ungdomarna hade större risk att drabbas av depressioner men var också mer mogna än sina jämnåriga kamrater utan typ 1-diabetes. Ungdomarna värderade sin hälsa som god och upplevde det ibland som jobbigt att hantera sin sjukdom. Slutsatser: Ungdomarna upplevde både negativa och positiva upplevelser i sin sjukdom. Stöd från vänner och familj var viktigt. Överlag hade ungdomarna med typ 1-diabetes god livskvalitet men kunde ofta känna sig annorlunda än sina jämnåriga kamrater, i t ex skolan, när insulin skulle tas. Forskning saknas eller är ringa vad gäller hur ungdomarnas välbefinnande och psykiska hälsa är i samband med typ 1-diabetes.

Disputats, Columbia University.

<p>Bakgrund: Var femte kvinna kommer någon gång under sitt liv bli utsatt för våldtäkt eller våldtäktsförsök. Utvecklandet av psykisk ohälsa är vanligt förekommande samband med sexuella övergrepp och kan yttra sig på många olika sätt. Hur dessa kvinnor blir bemötta i sjukvården kan få avgörande betydelse för hur de kan bearbeta och hantera sina upplevelser efter det sexuella övergreppet. Syfte: Att belysa kvinnors psykiska ohälsa efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. Metod: Systematisk litteraturstudie med fem inkluderade vetenskapliga studier. Resultat: Tre teman formulerades: att anklaga sig själv eller finna en utväg genom inre styrka, att stänga ute verkligheten eller uppslukas av den samt att destruera eller existera. Resultatet i studiema visar på att känslor av skuld och skam förekommer hos kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp. Känsla av sammanhang (KASAM) visar sig ha betydelse för kvinnornas inre styrka som gjorde att de kunde bemästra situationen och finna en väg ut. En annan framträdande aspekt visade sig vara relaterat till hur stor plats erfarenheten av själva övergreppet fick i kvinnomas liv. I sina ytterligheter visar det sig att kvinnor helt kan stänga ute verkligheten eller uppslukas av sina upplevelser av övergreppet. Kulmen av psykisk ohälsa hos sexuellt utsatta kvinnor presenterats i studiema som olika grader av destruktion som yttrade sig på olika sätt. Slutsats: För att kunna bemöta sexuellt utsatta kvinnor på ett hälsofrämjande sätt behöver vårdpersonal kunskap om hur psykisk ohälsa kan yttra sig hos dessa kvinnor och om hur omvårdnadshandlingar kan utformas utifrån dessa kvinnors, många gånger speciella behov.</p>

The purpose of this exam project in furniture design is to investigate what special needs persons with neuropsychiatric disorders have – especially those with ADHD and autism – and how furniture design can be of aid, by designing a piece of furniture that can meet some of those needs. I have mainly based my reasonings on books about neuropsychiatric disorders, such as Hallberg and Hallberg (2015) and Hjelmquist (2006), who has interviewed adults with these diagnoses. In this it appears clearly, that people with neuropsychiatric disorders can be helped by creating order and routines in their everyday lives. Order is a basic need for all humans, but this need is extra strong for these individuals. My own previous experience of working with individuals with these diagnoses, confirms the conclusions in all of the literature used in this project. My idea was to design a shelf system with boxes where color and form cooperate to give a sense of order. Color and form are proved to be important tool to create context and logic. While exhibiting and discussing the prototype, I have felt that it is a relevant piece of furniture that serves its purpose.The next step is to perform tests and further examine how the prototype can evolve. / Det här examensarbetet i möbeldesign har som syfte att undersöka vad personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) – i synnerhet ADHD och autism – har för särskilda behov som går att tillfredsställa med hjälp av möbeldesign, och att därefter utveckla en möbel baserat på dessa slutsatser. Jag har till stor del baserat mina resonemang på forskning om NPF-diagnoser, bland annat Hallberg och Hallberg (2015) och Hjelmquist,(2006), som har intervjuat vuxna personer med dessa diagnoser. Det framgår tydligt att personer med NPF-diagnoser kan bli hjälpta när de kan skapa en ordning och rutin i sin vardag. Ordning är ett grundbehov för alla människor, men behovet är alltså extra starkt för dessa personer. Jag har sedan tidigare samlat erfarenheter av att arbeta med individer med dessa diagnoser på Island, och dessa bekräftar slutsatserna i den använda litteraturen. Min idé blev att designa ett hyllsystem där färg och form samverkar för att skapa ordning. Färg och form är dokumenterat viktiga hjälpmedel för att skapa sammanhang och logik. Genom gestaltning och samtal runt den första prototypen har ja fått bekräftelse på att jag med min möbel är på rätt väg. Nästa steg kräver en målmedveten utprovning.

Bakgrund: Förekomsten av depression har ökat i samhället, framförallt bland kvinnor. Depression orsakar stort hos lidande för den drabbade personen och sänker livskvalitén. Depression ökar även risken för suicid, som i nästan alla fall kan härledas till psykisk ohälsa. Sjuksköterskans roll är viktig för patienten i förebyggande arbete emot depression men även i tillfriskningsprocessen. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med depression. Metod: Kvalitativ metod valdes, där narrativ analys användes för att granska fem självbiografier, vilka låg till grund för resultatet. Resultat: Vid insjuknande i depression fylls personen i fråga utav en mängd olika känslor av olika svårighetsgrad. Sjukdomen orsakar också begränsningar i vardagslivet och försämrar flera kognitiva funktioner där minnesförmåga och koncentrationsförmåga är två av dem. Slutsats: De olika känslotillstånden i depression kan härledas till något som författarna till denna studie tolkat som tre olika faser vilka återspeglar depressionens insjuknande, mittpunkt och slutfas. Insjuknandet beskriver känslor som påverkar aktiveringen utav depression. Mittpunkten beskriver den djupaste och mörkaste fasen medan slutfasen beskriver vägen ut ur depressionen.

Denna kvalitativa studie syftar till att utifrån unga personers perspektiv undersöka deras erfarenheter av att söka vård för psykisk ohälsa genom primärvården. Detta genomfördes genom tre övergripande teman relaterade till Socialstyrelsens (2016) riktlinjer och rekommendationer för behandling av psykisk ohälsa. Dessa var följande: tid och tillgänglighet, bemötandet med vårdpersonal samt kompetens hos vårdpersonal. Målet med studien är således inte att generalisera resultatet till samtliga unga personer som söker hjälp för psykisk ohälsa genom primärvården, utan belysa hur behandlingen sker och om den följer de riktlinjer och rekommendationer som Socialstyrelsen (2016) tagit fram. Det empiriska materialet består av fem kvalitativa intervjuer med fem stycken unga personer som alla har sökt hjälp genom primärvården för sin psykiska ohälsa samt genomgått behandlingen. Samtliga intervjuer har ägt rum under hösten 2017. Sedan har studien utgått från de unga personernas berättelser för analys. Det teoretiska ramverk som nyttjas är Max Webers (1947) teori om en byråkratisk organisationsform samt den subjektiva erfarenheten av Alfred Schütz (2002). Resultatet har bland annat belyst att de riktlinjer och rekommendationer som Socialstyrelsen (2016) givit inte har präglat behandlingen av de flesta av informanternas möte med primärvården. Detta syftar huvudsakligen på att informanterna upplevt ett opersonligt bemötande, lång väntetid samt brist på hjälp.   Nyckelord: Primärvården, unga vuxna, psykisk ohälsa

Bakgrund:Enligt Socialstyrelsen lider 20–40 procent i Sveriges befolkning av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kan dels förvärra redan befintliga somatiska sjukdomar men dels även öka risken för fysiska sjukdomar eller skador, vilket innebär att patienter med psykisk ohälsa kommer att söka akutvård. Psykisk ohälsa är dock inte centralt i sjuksköterskeutbildningen, trots att Socialstyrelsen belyser i sin utredningvikten av att sjuksköterskor som ska vårda patienter med psykisk ohälsa har adekvat utbildning och att denna inhämtas i grundutbildningen. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse att vårda patienter med psykisk ohälsa i somatisk akutvård. Metod:Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sex intervjuer på akuten vid två sjukhus i södra Sverige. Resultat: I resultatanalysen framkom tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var ”frustration”, ”otillräcklighet” och ”oro/rädsla”. Dessa kategorier speglar sjuksköterskornas upplevelse i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa. Slutsats: Mötet mellan patient och sjuksköterska på akutmottagningen leder inte alltid till ett bra vårdande möte då det finns brister i verksamheten och kunskapen inom psykisk ohälsa är bristfällig