Bakgrund Närstående till anhöriga som vårdas vid livets slutskede har önskemål att vården kan ges i hemmet. Detta kan väcka känslor och leda till förändring i den närståendes livssituation. De närstående blir ofta en vårdare. Det är vikigt att sjuksköterskan uppmärksammar närståendes situation, för att kunna ge stöd så att närstående inte hamnar i ett långvarigt sorgeförlopp. Syfte Syftet är att beskriva närståendes erfarenheter vid vård av anhöriga i hemmet vid livets slutskede. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Resultatet baserades på sexton artiklar från åtta länder. Kvalitativa, kvantitativa och blandmetod studier ingår. Resultat Litteraturöversiktens resulterade i fem kategorier; Omvårdnad i hemmiljö, Närståendeskänslor, Närståendes sorgbearbetning, Samverkan och kommunikation med hälso- och sjukvården samt stöd till närstående från hälso- och sjukvård. Resultat visar att vård av anhöriga i livets slutskede i hemmet var utmanande både psykiskt, innefattande ilska och långvarigt sorgeförlopp, och fysiskt i form av trötthet. Närstående beskrev också positiva erfarenheter som att kunna vara nära och ge god vård utan att inte behöva åka till sjukhuset. Slutsats Bra kommunikation mellan alla aktörer, tydlig information, personalens empati, engagemang och stöd var viktigt för närstående. Sjuksköterskans närvaro och stöd bidrog till att närstående fick stöd vid vårdandet. / Background Significant others who care for family members at the end of life want to care for the sickat home. This can arouse emotions and lead to changes in life situation. Significant others often become carers. It is important that the nurse pays attention to the situation of significant others in order to be able to provide support to them so that they do not end up in a long-term grief process. Aim The purpose is to describe the significant others experiences in caring for relatives at home in the end of life care. Method The study was conducted as a literature review. The result were based on sixteen articles from eight countries. Qualitative, quantitative and mixed studies were included. Results The literature review resulted in five categories; Nursing in the home environment, significant others emotions, significant others grief process, collaboration- communication and support to the significant others from health care. Results show that caring for relatives at the end of life at home was challenging mentally; anger and long-term grief and physically in the form of fatigue. Significant others also described positive experiences of being close and being able to provide good care without having to go to the hospital. Conclusions Good communication among all parties, clear information, staff empathy, commitment and support were important for significant others. The nurse's presence and support contributed to the relatives receiving support in the care.

Bakgrund: Akutmottagningars syfte är att bedriva sjukvård för personer som drabbas av akut sjukdom eller skada, dygnet runt. Arbetet sker utefter sjukdomarnas och skadornas prioriteringsgrader och inriktningen är främst kurativ. Karakteristiskt är också korta och effektiva undersökningar och vårdmöten, innan beslut tas om patienterna ska till vårdavdelning, annan vårdinrättning eller hem. Patientflödet kan emellanåt vara högt och miljön ofta hektisk och stressig, vilket är ogynnsamt för patienter i sen palliativ fas som vistas på akutmottagningen. Akutmottagningens kurativa inriktning kolliderar med palliationens och den palliativa vårdens hörnstenar riskerar att inte respekteras. Trots detta hamnar så många personer i denna patientgrupp på akutmottagningar, ibland utan andra alternativ.  Syfte: Att belysa faktorer som kan påverka omvårdnaden i livets slutskede på akutmottagning. Metod: Litteraturstudie med systematisk metod, med integrerad analys som dataanalysmetod. Databassökningar gjordes i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Manuella sökningar har även genomförts. Totalt 22 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning av författarna. Resultat: Fynden visade att brist på utbildning och erfarenhet inom palliativ vård föreligger på flertalet akutmottagningar i världen. En generell uppfattning bland vårdpersonal, patienter och närstående var att akutmottagningar inte är optimala för att bedriva palliativ vård i livets slutskede. Utöver detta var tidsbrist, hög arbetsbelastning, resursbrist, närstående och bemötande olika faktorer som kan påverka omvårdnaden i livets slutskede.  Slutsats: Patienter i livets slutskede skulle gynnas av direktinläggning på palliativt inriktad avdelning, alternativt erhålla utökade palliativa insatser i hemmen eller på boenden. Patienterna förtjänar en värdig vård och eller en värdig död, i en anpassad och trygg miljö. Om inte omorganisation sker kommer sannolikt fler och fler sent palliativa personer hamna på akutmottagningar som resultat av längre livslängd och mer avancerad vård. / Background: The purpose of emergency departments is to provide care for those who suffer from acute illness and injuries, at any time of day. The patients’ conditions are prioritized by the level of severity. The emergency room is characterized by short and effective examinations and meetings, with an unfavourable busy environment and high patient flow. The traditionally curative approach of emergency rooms may collide with the palliative approach, which can aggravate the provision of a good and worthy palliative care and or death. Despite this, many palliative patients visit emergency departments, for various reasons. Aim: To highlight factors that can affect the provision of nursing care at the end of life, in the emergency department. Methods: Literature overview with a systematic method. Data analysis according to integrated method. Manual searches and searches conducted in the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo yielded 22 qualitative articles, who had been quality reviewed by the authors. Results: The findings showed that there is a lack of education and experience regarding palliative care in several emergency departments around the world. There is a general perception among health staff, relatives and patients that emergency rooms are not an optimal place to provide palliative care at the end of life. Despite this, high workload, time restraints and lack of resources are factors that can affect care at the end of life. Conclusion: Palliative patients would benefit from a direct hospitalization in a palliative care ward, alternatively extended palliative care in their homes or care residents. These patients deserve a worthy care and or death, in a beneficial environment. If no reorganization happens, there will probably be more palliative care patients visiting emergency rooms due to longer life spans and more advanced care.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund : Palliativ vård är lindrande vård och ges till personer som har obotlig sjukdom eller av att annat skäl förväntas ha kort överlevnad. Vid vård i livets slut är personer med demenssjukdom särskilt sårbara. Demenssjukdomar påverkar den kognitiva förmågan vilket gör att personer har svårt tolka sina egna behov och att förmedla önskemål och preferenser när sjukdomen progredierar. Sjukdomsförloppet skiljer sig från andra sjukdomar och tidigare forskning visar att personer med demenssjukdom kan vid jämförelser få sämre vård i livets slut. Syfte: Syftet var att belysa möjligheter för en person med demenssjukdom att förmedla sina behov och önskemål i livets slut till närstående och vårdpersonal och därmed göras delaktig i sin egen vård. Metod: Integrativ litteraturöversikt av 16 stycken originalartiklar publicerade mellan 2014-01-01 och 2019-03-01. Sökningar gjordes i CINAHL Complete, PsycINFO och PubMed. Resultat: Resultatet indelades i tre teman; Verbalt och skriftligt förmedlade behov, Förmedla behov på annat sätt än verbalt samt Lära känna och ha kännedom om personen. Intresset att i förhand planera och dokumentera sina önskemål om vården i livets slut var hos personer med demenssjukdom svagt. Förväntningar på närstående och personal om att redan ha en uppfattning om preferenser samt medicinska kunskaper av palliativ vård fanns hos personer med demenssjukdom. Förmågan att förmedla sina behov fanns på ett annat sätt än det verbala, de förmedlade med sitt kroppsspråk, med sitt beteende, med sin röst genom klagande eller gnyende. Personal och närstående behövde ha kunskap, kompetens och kännedom om personen för att kunna tolka och förstå den enskildes behov. Den omgivande miljön påverkade kommunikationen. En lugn miljö främjade kommunikationen medan en orolig och stökig miljö förvärrade oro och försvårade tolkning av förmedlade behov. Slutsats: Personer med demenssjukdom visar sig ha förmåga att förmedla sina behov i livets slut på flera olika sätt och för att öka möjligheten är det av stor vikt att ha god kontinuitet i personalen samt att inte byta vårdmiljö. När personal som har kunskap om personens individuella rutiner och preferenser arbetar ökar personens möjligheter att förmedla sina behov. Det räcker inte att ha god kunskap i demensvård och palliativ vård för att vårda en person med demenssjukdom i livets slut. / ABSTRACT Background: Palliative care is comfort care provided for persons who have incurable illness or due to other reasons are expected to have short survival. In end-of-life care, persons with dementia are particularly vulnerable. Dementia affect the person´s cognitive ability. This entails that persons may have difficulties in interpreting their own needs and conveying wishes and preferences when the disease progresses. The course of the disease differs from other diseases, and previous research shows that people with dementia in comparison to persons have poor end of life care. Aim: To highlight opportunities for a person with dementia to convey their needs and desires to family and health care staff in end of life care thus be involved in their own care. Method: Literature review with method of analysis Integrative review of 16 original articles published between 2014-01-01 and 2019-03-01. Searches were made in CINAHL Complete, PsycINFO and PubMed. Result: The result was divided into three themes, Verbal and written conveyed needs, Communicate needs differently than verbally and Getting to know and gaining knowledge of the person. Interest in pre-planning and documenting their wishes for care in the end of life was weak in persons with dementia. Persons with dementia held expectations that family and staff were aware of their preferences as well as having medical knowledge of palliative care. The person with dementia developed abilities to convey their needs non-verbally, needs were conveyed through; body language, behavior and with their voice, for example by complaining or staring. Staff and family needed to have knowledge, competence and personal knowledge of the person with dementia in order to be able to interpret and understand the individual's needs. The surrounding environment influenced communication. A calm environment promoted communication, while a troubled and disorganised environment exacerbated concerns and complicated interpretation of conveyed needs. Conclusion: Persons with dementia convey their needs in end of life in several different ways. In order to enhance the possibility for persons with dementia to express their needs, it is of great importance continuity of staff is of great importance anda familiar care environment. When staff have knowledge of the person's individual routines and preferences, the person's opportunities to convey their needs increase. It is not enough to have good knowledge of dementia and palliative care to provide end of life care for a person with dementia in the end of life.

SAMMANFATTNING Bakgrund   Palliativ vård innebär mycket mer än bara att vårda en person i livets slutskede. Sjuksköterskan bör ha ett holistiskt synsätt på vårdandet samt omvårdnaden ska ske med beaktande för personen i livets sluts välbefinnande och värdighet. Arbetet innebär många aspekter där stöd och tröst för både anhöriga och personen i livets slut är en stor del. Vikten av ett fungerande team samt hanteringsstrategier är av stor betydelse vid svåra situationer inom vårdandet. Givet dessa svåra situationer betonas vikten av erfarenhet samt utbildning för att kunna tillhandahålla god personcentrerad palliativ vård vid livets slut.  Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att vårda personer i livets slutskede på akutsjukhus. Metod Den icke systematiska litteraturstudien är baserad på 15 vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa originalartiklar sökta från databaserna CINAHL och PubMed. Vidare granskades detta enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag modifierat utifrån Berg et al. (1999) och Willman et al. (2011). Litteraturstudien följer mallen enligt en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet presenteras enligt två huvudkategorier; Nyckeln till god palliativ vård och den emotionella påverkan av att ge palliativ vård. Resultatet betonade vikten av ett fungerande team, erfarenhet, copingstrategier samt kommunikation. Slutsats Givet fynden hittade i litteraturstudien visar det på erfarenheter kring vårdandet av personer i livets slut av sjuksköterskor och hur alla delar måste fungera för att en ska klara av de svåra stunderna inom yrket. Litteraturstudien betonar vikten av erfarenhet och utbildning kring palliativ vård. / ABSTRACT Background Palliative care involves much more than just caring for a person at the end of life. The nurse should have a holistic mindset in the care and the caring should pay regard to the persons’ well-being and dignity. The work implies many aspects where support and comfort for both the family and the person at the end of life is highly important. The importance of a functioning team and coping strategies are of great importance in difficult situations. Given these difficult situations, the importance of experience and education to be able to prove good person-centred palliative care at the end of life is furthermore emphasized. Aim The aim for this literature review was to illustrate nurse’s experiences of caring for people in the final stages of life in an emergency hospital. Method The non-systematic literature review is based on 15 scientifically qualitative and quantitative original articles searched from the databases CINAHL and PubMed. Furthermore, these articles were quality-reviewed according to Sophiahemmet University’s assessment data modified on the basis of Berg et al., (1999) and Willman et al., (2011). The literature review follows the template according to an integrated data analysis. Results Result was presented according to two main categories; The key to good palliative care and the emotional impact of providing palliative care. The results emphasized the importance of a functioning team, experiences within the field, coping strategies and good communication. Conclusions Given the findings from the literature review, it shows that experiences around end-of-life care by nurses are highly dependent on that all parts must function in order for nurses to be able to cope with difficult moments at work. Furthermore, the literature review has emphasized the importance of experience and education in palliative care.

Background: To work in Palliative Care can be difficult and challenging for nurses, in which they meet existential issues concerning life and death. This requires nurses to meet the patient's relatives to discuss these issues. Nurses have the responsibility to invite patients and their relatives to converse about existential issues. Aim: To describe the nurse’s experience of existential conversation with both patients at the end of life and their relatives. Method: The study was based on a qualitative literature study with ten scientific articles. The articles were searched from databases Cinahl and PubMed. Friberg’s five-step model was used to analyze the articles. Results: Through the analyses, three major themes were formed: The experience of communication in existential conversation described meaningful and important to be attentive and active listening. The experience of vulnerability described the feeling of fear, anxiety and despair and the feeling of inadequacy and powerlessness. The experience of factors that influence existential conservation that described the lack of time and own experience and experienced colleagues who provide better conditions to perform the conversations. Conclusion: Nurses experienced different emotions while providing an existential conversation. Conservation about existential needs to alleviate the patients and their relatives' suffering experienced as meaningful. While the feeling of inadequacy and powerlessness to alleviate the patient’s suffering and the feeling of fear, anxiety and despair about their own death and life created negative emotions in nurses that lead them to feel more vulnerable.

Att leva med en kognitiv sjukdom kan ha stora konsekvenser för både personen själv och dess närstående. Ca 55 miljoner personer världen över lever med kognitiv sjukdom. Kognitiv sjukdom är en dödlig sjukdom som inte går att bota. Svårigheter kan finnas för både personen och närstående att prata om döden vilket i sin tur kan försvåra beslutsfattande när personen närmar sig livets slutskede. Ofta saknas individuella vårdplaner vilket kan leda till lidande, onödiga behandlingar och sjukhusvistelser. Personer med kognitiv sjukdom riskerar att få sämre symtomlindring i livets slutskede på grund av kommunikationssvårigheter, trots att det finns lagar och styrdokument som säger att vården ska anpassas till individuella förutsättningar. Syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vård i livets slutskede av personer med kognitiv sjukdom. Metoden var en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som inkluderade 15 artiklar och sammanställdes med en integrerad analys för att få fram ett resultat. Resultatet var att betydelsen av kompetens innebar att det krävdes både kunskap och erfarenhet för att tolka signaler och lindra olika symtom som personen med kognitiv sjukdom uppvisade. Betydelsen av samarbete visade sig vara avgörande vid upprättande av vårdplaner samt en god kommunikation med läkare, närstående och övriga teamet i syfte att ge personen med kognitiv sjukdom ett värdigt avslut. Betydelsen av att känna personen med kognitiv sjukdom var betydelsefullt och brist på resurser såsom tid, personal och kontinuitet kunde vara ett hinder för god omvårdnad i livets slutskede. Slutsatsen visar att det bland annat krävs kunskap, resurser och ett bra samarbete mellan sjuksköterskor och närstående, läkare och andra i det multiprofessionella teamet för att ge en god omvårdnad i livets slutskede av personer med kognitiv sjukdom. En vårdplan som upprättas tidigt med personen och närstående kan underlätta i den personcentrerade processen och vid beslutsfattande senare i sjukdomsförloppet. / Living with dementia can have major consequences for the person afflicted and for people close to them. Approximately 55 million people worldwide live with dementia. Dementia is a fatal and incurable disease. There can be difficulties for both the person and people close to them when it comes to addressing death, which in turn can hinder decision making when the afflicted person nears the end of life. Individual care plans are often not in place, which can lead to suffering, unnecessary treatments, and hospitalisation. People with dementia risk receiving substandard alleviation of symptoms in end-of-life care due to difficulties with communication, despite laws and governing documents in place to assure that health care is adapted to individual circumstance.  The purpose of the study was to describe nurses’ experience of end-of-life care for people with dementia.  The method used was a general literature review with an inductive approach that included 15 articles and was compiled using an integrated analysis to reach a result. The result showed that the importance of competence meant that it took both knowledge and experience to interpret signals and alleviate different symptoms that the person with dementia expressed. The importance of cooperation proved to be a deciding factor, in the construction of care plans as well as in establishing good communication between doctors, relatives and other members of the team, with the purpose of providing a dignified closure to the person with dementia.  In conclusion, the study shows that it takes, among other things, knowledge, resources and well functioning cooperation between nurses, relatives, doctors and other members of a multiprofessional team to provide end-of-life care with good quality, for people with dementia. A care plan constructed early on with the person and its relatives can alleviate the person-centered process and decision making, later on, in the course of the disease.

No description available.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att lindra lidande, främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos döende patienter. Det innefattar även att stödja närstående i deras sorg. Sjuksköterskans uppgift är att organisera vården och skapa goda relationer med patient och närstående. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda i livets slut. Metod: En litteraturstudie gjordes där nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod analyserades. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Efter analys identifierades tre kategorier. Första kategorin, att ge god omvårdnad, omfattar att arbetet upplevs som meningsfullt, att sjuksköterskan tillgodoser var och ens behov samt att relationen med patient och närstående är betydelsefullt. Andra kategorin, påfrestande att vårda i livets slutskede, omfattar att arbetet är känslomässigt krävande och svårigheter att hålla distans. Stöd från kollegor är en viktig del. Tredje kategorin, förutsättningar för att ge en god och säker vård, omfattar vikten av samarbete och kompetensutveckling. Konklusion: Resultatet antydde att sjuksköterskor upplevde att vårda i livets slut var både givande och utmanande. Relationer, samarbete och kunskap är viktiga faktorer för god vård. / Background: The purpose of palliative care is to provide good health, ease suffering and improve quality of life to dying patients. Supporting relatives in their grief is also a part of palliative care. Nurses' role is to organize care and create good relationships with patients and relatives. Aim: The aim of this literature review was to describe nurses' experiences of caring at the end of life. Method: This is a literature study. Nine articles were analyzed. The literature research was done in the data bases PubMed and Cinahl. Findings: After the result had been analyzed, three categories were identified. The first category, to provide good care, includes that the work is experienced as meaningful, that the nurse pays attention to everyones’ needs and that the relationship with patients and relatives is important. The second category, strenuous to care at the end of life, includes emotionally demanding work and difficulties in keeping distance. Support from colleagues is an important part. The third category, prerequisites for giving a good and safe care, includes the importance of collaboration and skills development. Conclusion: The result of this study suggests that nurses experience end of life care as meaningful and challenging. Relationships, teamwork and knowledge are important aspects to provide good care.

SAMMANFATTNING Bakgrund Palliativ vård är en typ av vård som handlar om att lindra symtom och lidande i livets tidiga och sena slutskede. Sjuksköterskor som arbetar inom den palliativa vården står dagligen inför olika dilemman och påfrestningar i arbetet. En god palliativ vård utgår från de fyra hörnstenarna teamarbete, symtomlindring, kommunikation samt närståendestöd och kännetecknas av en helhetssyn på människan.  Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter i arbetet med omvårdnad av vuxna patienter i palliativ vård. Metod Metoden som tillämpats i studien är en icke-systematisk litteraturöversikt. Med hjälp av sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL Complete har totalt 15 vetenskapliga artiklar identifierats, både med kvalitativ och kvantitativ metod. I enlighet med Sophiahemmets bedömningsunderlag har artiklarna blivit kvalitetsgranskade och analyserade med hjälp av en integrerad analysmetod. Resultat Resultatet i litteraturöversikten är presenterat utifrån de 15 vetenskapliga artiklarna som ingår i resultatdelen. I resultatet identifierades fyra olika huvudkategorier med tillhörande underkategorier. De fyra huvudkategorierna var bristande erfarenheter och kunskap av palliativ vård hos sjuksköterskor, vikten av tydlig och professionell kommunikation med patient och närstående, relationen mellan sjuksköterska och patient samt sjuksköterskors upplevelser ur ett känslomässigt perspektiv. Det framkom i resultatet att sjuksköterskor ofta saknar kunskap kring palliativ vård och att många önskar att utbildning och kunskap inom detta område ska förbättras och prioriteras mer redan under sjuksköterskeutbildningen. Det framkom även att en fungerande kommunikation mellan patienten, anhöriga och sjuksköterskan är av betydelse för att vården ska bli så bra som möjligt. Denna kommunikation utvecklades och blev ofta både bättre och lättare med sjuksköterskans ökade arbetserfarenhet.  Slutsats Med resultatet som grund i detta arbete framgår det tydligt att sjuksköterskor, både nyexaminerade och erfarna inom den palliativa vården, önskar en mer kompetent utbildning. Utbildning, både grundutbildning samt vidare kompetensutveckling på arbetsplatser i palliativ vård kan göra att hälso- och sjukvårdspersonal upplever en ökad säkerhet i sitt arbete samt i sin professionella yrkesroll. Sjuksköterskor som själva upplever sig säkra i sitt arbete kan ge en patientsäker vård. / ABSTRACT Background Palliative care is a type of care that focuses on relieving symptoms and suffering. Nurses who work in palliative care face daily various dilemmas and distresses. The quality of good palliative care is measured in four cornerstones that are; teamwork, symptom relief, communication and support for relatives, and is characterized by a holistic view of the human being. Aim The aim of this research was to shed light on nurses' experiences that they have or felt within their practice of adult patient care in palliative care.  Method The method used in this study is a non-systematic literature review. Using searches in Pubmed and CINAHL Complete databases, a total of 15 scientific articles have been identified, both with qualitative and quantitative methods. In accordance with Sophiahemmet's assessment data, the articles have also been quality reviewed by the authors in the sense that the articles have been analyzed using an integrated analysis method. Results The findings presented are based on 15 scientific articles. The authors identified four different main categories with associated subcategories going through the articles. The four main categories were; lack of experience and knowledge of palliative care among nurses, the importance of clear and professional communication with patients and relatives, the relationship between nurse and patient and nurses' experiences from an emotional perspective. The findings emphasized that nurses often lack knowledge about palliative care. Many nurses also wish for better education and knowledge, but also that the education should be prioritized and improved during nursing education. The findings also showed that communication between the patient, his relatives and the nurse is the key in order for the care to be as good as possible. However, the basis for a well-functioning communication is based on experience and thus became better and easier the longer the nurse had been involved with the palliative care for the patient. Conclusion The conclusion of this study shows that both recently graduated nurses and experienced nurses with experience in palliative care, wish for better and more qualified education. A better education in terms of more practical experience but also more qualified theoretical education in order for them to feel more confident within the field of palliative care and in the nursing professional role. Nurses who are confident in their work deliver a better and safer care for their patients.