Bakgrund Endometrios är en östrogenberoende kronisk sjukdom där celler från livmoderslemhinnan är lokaliserade utanför livmodern. En tiondel av världens kvinnor lever med sjukdomen och den genererar olika typer av symtom som är individuella för varje person. Infertilitet och olika typer av smärta är två av de mest framträdande symtomen. Utöver somatiska symtom, tillkommer ofta psykiska besvär. Tiden fram till diagnos varierar och botande behandling existerar ännu inte. Det multidimensionella begreppet “livskvalitet” kan innefatta både fysisk och psykisk hälsa. En del av sjuksköterskans ansvarsområde är att lindra lidande, bidra till en god livskvalitet och öka välbefinnande i mötet med patienter. Syfte Syftet var att belysa upplevelser, erfarenheter samt livskvalitet hos personer med endometrios. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt baserades på 18 vetenskapliga artiklar skrivna mellan 2011 och 2020. De utvalda artiklarna var både kvalitativa och kvantitativa studier framtagna med hjälp av sökordskombinationer i databaserna PubMed och CINAHL. En kvalitetsgranskning utfördes i enlighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. En integrerad analys genomfördes i samband med resultatets sammanställning. Resultat Resultatet presenterades i tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier för att få en överblick i hur sjukdomen påverkar olika aspekter av personernas liv. De tre huvudkategorierna var: psykiskt och fysiskt välbefinnande, möten med vården och vardagliga konsekvenser. Slutsats Resultatet visade att endometrios hade en negativ påverkan på livskvaliteten. Psykisk ohälsa och bristande självkänsla identifierades i hög utsträckning. Upplevelser och erfarenheter varierade, men en genomgående problematik var smärta och diagnosfördröjning. Vårdbemötandet hade en betydande roll. Det sociala livet, arbetsförmågan och den sexuella hälsan begränsades i olika hög utsträckning. Sammantaget påverkade alla nämnda variabler livskvaliteten hos personer med endometrios. Sjuksköterskans bemötande var viktig i mötet med denna patientgrupp och kunde vara avgörande för hur livskvaliteten påverkades. / Background Endometriosis is an estrogen-dependent chronic disease where uterus cells are located outside of the uterus and has a wide range of symptoms that vary from person to person. Globally, one in ten women are afflicted by the disease. Infertility and different types of pain are two of the most prominent symptoms. Psychological difficulties are often another consequence of living with the disease. The time it takes to get diagnosed varies and there is still no existing cure. The multidimensional term “quality of life” may contain both physiological as well as psychological health. Part of the responsibility that comes with being a nurse is to relieve suffering, contribute to improved quality of life and increase well-being among patients. Aim The aim of this study was to highlight experiences, perceptions and quality of life among people with endometriosis. Method This non-systematic literature review was based on 18 scientific articles written between 2011 and 2020. The chosen articles were both qualitative and quantitative studies and were collected using combined keywords in the databases PubMed and CINAHL. A quality review was made according to Sophiahemmet University’s assessment basis for scientific classification. An integrated analysis was made when compiling the results. Results The result was presented in three main categories with associated sub-categories to get an overview of how the disease affects different aspects of these peoples’ lives. The three main categories were: psychological and physical well-being, healthcare encounters and consequences of the daily life. Conclusions The results showed that endometriosis had a negative impact on the quality of life. Psychological illness and a lack of self-esteem were identified to a large extent. The experiences varied, but a pervasive problem was pain and diagnostic delay. The way these people were treated when meeting healthcare staff played a significant role. Social life, workability and sexual health were limited to varying degrees. Overall, all of the variables mentioned affected the quality of life of people with endometriosis. The treatment by nurses played a significant role in meeting these patients and could determine how their quality of life were affected.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk och gynekologisk sjukdom som drabbar vartionde kvinna i Sverige. Endometrios innebär att endometrieceller frånlivmoderslemhinnan växer utanför livmodern och hamnar på andra ställen än sinnaturliga plats vilket yttrar sig i olika symtom där smärtan är vanligast. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors erfarenheter av attleva med endometrios. Metod: En litteraturstudie genomfördes utifrån tio kvalitativa artiklar ochanalyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Dessa studier återfanns iCINAHL och PubMed. Resultat: Utifrån analysen formades fyra kategorier och elva underkategorier. Dekategorier som bildades var: Att leva med smärta, Begränsningar i det dagliga livet,Hälso- och sjukvårdens förhållningssätt samt Oro inför framtiden. Smärta var detmest påtagliga som ledde till begränsningar i det dagliga livet. Hälso- ochsjukvårdens förhållningssätt ledde till försenade diagnoser på grund av att kvinnorinte blev betrodda. Ovisshet kring diagnos och behandling skapade oro införframtiden. Konklusion: Som sjuksköterska behövs det ökad kunskap samt förståelse för attkunna bemöta kvinnor med endometrios. Vidare forskning behövs för att ökakunskapen, förbättra behandling och diagnostik för att hjälpa kvinnor att uppnå godlivskvalitet. / Background: Endometriosis is a chronic and gynecological disease that affectsevery tenth woman in Sweden. Endometriosis means that endometriosis cells fromthe endometrium grow outside the uterus and relocates in other places than thenatural place, which manifests itself in various symptoms where pain is the mostcommon. Aim: The purpose of the study was to describe women’s experiences of living withendometriosis. Methods: A literature study was conducted where ten qualitative articles wereanalyzed using Fribergs’s five-step model. These studies were found in CINAHL andPubMed. Results: Based on the analysis, four categories and eleven subcategories wereformed. The categories that were formed were: Living with pain, Limitations in dailylife, Approach from the healthcare and Concern for the future. Pain was the mostsignificant problem that led to limitations in daily life. The approach from thehealthcare system led to delayed diagnoses due to women not being believed. Thiscaused concern for the future due to uncertainty about the diagnosis and treatment. Conclusion: As a nurse, increased knowledge and understanding is needed to beable to deal with women with endometriosis. A need for further research is needed toincrease knowledge, improve treatment and diagnostics to help women achieve a good quality of life.

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar cirka var tionde kvinna i fertil ålder globalt och det finns ingen kurativ behandling. I genomsnitt tar det mellan fem och sju år att få diagnosen. Sjukdomen medför olika lidanden hos kvinnorna och påverkar graden av hälsa. Sjuksköterskor har möjlighet att förbättra och öka livskvalitet för kvinnor som lever med endometrios.  Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios. Metod: För denna studie valdes induktiv ansats där självbiografier och memoarer analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I analysen inkluderades tre självbiografier och två memoarer som författats av kvinnor som diagnostiserats med endometrios.  Resultat: Tre huvudkategorier identifierades; Den ständiga värken, Sociala stigmatiseringar och Med tro på framtiden. Konklusion: I studiens resultat framkommer det att kvinnornas liv påverkas i hög grad av endometriosen. Smärta, ensamhet, okunskap, bemötande och stigmatisering är genomgående faktorer som orsakar lidande. Det behövs ökad kunskap kring endometrios i samhället för att minska stigmatisering av kvinnor som lever med sjukdomen. Inom hälso- och sjukvården är det nödvändigt med kompetensutveckling för att möjliggöra tidigare diagnos och behandling. Ökad kunskap kring endometrios kan förbättra förutsättningarna för kvinnor som lever med sjukdomen. / Background: Endometriosis is a disease that affects about one in ten women of childbearing age globally and there is no curative treatment. On average, it takes between five and seven years to receive a diagnosis. The disease causes various sufferings for women and affects the level of health. Nurses have the opportunity to improve and increase the quality of life for women living with endometriosis. Aim: To describe women's experiences of living with endometriosis. Method: For this study, an inductive approach was chosen to analyze autobiographies and memoirs with a qualitative content analysis. Included in the analysis were three autobiographies and two memoirs written by women diagnosed with endometriosis. Findings: Three main categories were identified; The constant pain, Social stigmas and With faith in the future. Conclusion: In the results of the study, it emerged that women's lives are greatly affected by endometriosis. Pain, loneliness, ignorance, personal treatment and stigma are pervasive factors that cause suffering. Increased knowledge about endometriosis in society is needed to reduce stigmatization of women living with the disease. In healthcare, it is necessary to develop competence to enable earlier diagnosis and treatment. Increased knowledge about endometriosis can improve conditions for women living with the disease.

Bakgrund  Endometrios är en kronisk sjukdom där endometrieceller fäster på vävnad utanför livmodern. Av alla världens kvinnor i fertil ålder uppskattas var tionde kvinna leva med sjukdomen. Endometrios genererar smärtsamma och påfrestande besvär hos kvinnorna vilket påverkar livskvaliteten på deras dagliga liv. Sjukdomen är svårdiagnostiserad och kvinnorna lever ofta med symtomen i drygt åtta år innan en diagnos ställs.  Syfte  Syftet var att beskriva kvinnors erfarenhet av dagligt liv med endometrios.  Metod  Som metod valdes en icke-systematisk litteraturöversikt. Denna baserades på 15 vetenskapliga originalartiklar skrivna mellan åren 2013 och 2023. De utvalda vetenskapliga artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa studier framtagna med hjälp av sökordskombinationer gjorda i databaserna PubMed och CINAHL. Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering användes vid en kvalitetsgranskning av inkluderade artiklar. I samband med sammanställning av resultatet genomfördes en integrerad analys.  Resultat  Resultatet presenterades i två huvudkategorier Negativ påverkan på hälsan och Negativ påverkan på det sociala livet med fem tillhörande underkategorier. Huvudfyndet som framkom under studien var att smärta var det mest framträdande symptomet av endometrios samt den faktor som påverkade kvinnans dagliga liv i störst utsträckning.  Slutsats  Denna litteraturöversikt visade att det dagliga livet med endometrios påverkade kvinnornas livskvalitet negativt i olika grad. Trötthet, depression, ångest och social isolering var vanliga åkommor, vilka i sin tur ledde till psykisk ohälsa och låg självkänsla. Studien identifierade att kvinnornas erfarenhet var att flera aspekter i deras liv påverkades. / Background  Endometriosis is a chronic disease in which endometrial cells attach to tissue outside the uterus. It is estimated that one in ten women of reproductive age worldwide live with the disease. Endometriosis generates painful and distressing symptoms for women, which affect their quality of life in their daily lives. The disease is difficult to diagnose, and women often live with symptoms for over eight years before a diagnosis is made.  Aim  The aim was to describe women's experiences of daily life with endometriosis.  Method  A non-systematic literature review was chosen as the method. This was based on 15 scientific original articles written between 2013 and 2023. The selected scientific articles were both quantitative and qualitative studies conducted using keyword combinations in the PubMed and CINAHL databases. Sophiahemmet University's assessment criteria for scientific classification were used to review the quality of the included articles. An integrated analysis was carried out in conjunction with the results compilation.  Results  The results were presented in two main categories: Negative impact on Health and Negative impact on Social Life with five corresponding subcategories. The primary discovery that arose from the research was that endometriosis caused the most notable symptom of pain and had the most significant impact on a woman's daily life.  Conclusions  This literature review showed that women's quality of life was negatively affected by daily life with endometriosis. Fatigue, depression, anxiety, and social isolation were common symptoms, which in turn led to mental health problems and low self-esteem. The study identified that women's experience was that several aspects of their lives were negatively affected.

Bakgrund: Endometrios är en långvarig inflammatorisk sjukdom vars definition är att livmoderslemhinna förekommer utanför livmodern. Vanliga symtom är bäckensmärta, dysmenorré, dyspareuni, dyschezi, dysuri och ländryggssmärta. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av smärta vid endometrios. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Resultatartiklarna lästes flertalet gånger och kategorier skapades genom att identifiera likheter och skillnader mellan meningsbärande enheter. Resultat: Analysen identifierade tre kategorier: Upplevelser av smärtans karaktär, Upplevelser av smärtans konsekvenser och Upplevelser av smärthantering. Smärtans karaktär varierade med olika mönster och intensitet, vanligtvis upplevdes en konstellation av flera typer av smärta. Kvinnor upplevde att smärta vid endometrios skapade begränsningar i livet med konsekvenser relaterat till både fysiska, psykiska, sociala och intima aspekter. Förmedlingen av smärtan upplevdes komplicerad, vilket minskade förståelsen från omgivningen. Genom ökad kunskap om endometrios kunde kvinnorna utveckla copingstrategier. Konklusion: Smärta vid endometrios är livspåverkande. Sjuksköterskan behöver förståelse kring smärtans påverkan på kvinnornas liv för att bygga en förtroenderelation och genomföra en korrekt smärtbedömning. Ökad kunskap kan bidra till att förbättra sjuksköterskans förutsättningar till att lindra kvinnors lidande. / Background: Endometriosis is a prolonged inflammatory disease whose definition is that endometrium occurs outside the uterus. Common symptoms are pelvic pain, dysmenorrhea, dyspareunia, dyschezia, dysuria and low back pain. Aim: To describe women’s experiences of pain in endometriosis. Method: The study was conducted as a general literature review and was based on eight scientific articles. The result articles were read multiple times and categories were created by identifying similarities and differences between meaningful units. Results: The analysis identified three categories: The experiences of the pains characteristics, The experiences of the pains consequences and The experiences of pain management. Pain characteristics varied with different patterns and intensity, usually a constellation of several types of pain was experienced. Women experienced that pain in endometriosis created limitations in life with consequences related to both physical, psychological, social and intimate aspects. Communicating the pain was experienced as complicated, which reduced the understanding from the environment. Through increased knowledge about endometriosis, the women were able to develop coping strategies. Conclusion: Pain related to endometriosis is affecting life. The nurse needs an understanding of the pain’s impact on the women’s lives in order to build a relationship of trust and carry out a correct pain assessment. Increased knowledge can contribute to improving the nurse’s abilities to alleviate women’s suffering.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar 10 % av alla fertila kvinnor runt om i världen. Cirka 176 miljoner kvinnor beräknas leva med sjukdomen. Personer med endometrios söker vård på lika instanser inom hälso- och sjukvården där den grundutbildade sjuksköterska kommer att möta dessa patienter. Kunskap om endometrios och hur sjukdomen påverkar personens fysiska och psykiska hälsa är relevant för sjuksköterskans omvårdnad. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa livskvalitet hos kvinnor med endometrios. Metod: En litteraturstudie med 12 artiklar med en kvalitativ studiedesign. Artiklar hämtades från tre databaser Cinahl, PubMed och Psycinfo. Resultatet analyserades med en induktiv innehållsanalys med fokus på kategorier och subkategorier. Resultat: Resultatet blev fem huvudkategorier och åtta subkategorier för att besvara litteraturstudiens syfte. Huvudkategorierna var: smärta, psykisk ohälsa, dyspareuni och fertilitet, biverkningar av behandling samt positiva aspekter. Konklusion: Personer som lever med endometrios har upplevt att de inte blivit sedda som en människa utifrån egna individuella behov. Resultatet visade att personers livskvalitet med diagnosen endometrios påverkade deras psykiska och fysiska hälsa. Sjuksköterskan kan med hjälp av kunskap om och förståelse för sjukdomen utveckla omvårdnaden och omvårdnadsåtgärder för personer med endometrios. Sjuksköterskan bör arbeta personcentrerat och samverka i team med andra professioner för att lindra lidande och förbättra personens livskvalitet. / Background: Endometriosis is a chronic inflammatory disease which affects 10% of all fertile women in the world. Approximately 176 million women lives with the disease. People with endometriosis seek treatment at different professions in the healthcare system where the undergraduate nurse is going to meet these patients. Knowledge about endometriosis and about how the disease affects a human's physical and psychological health is relevant for nursing. Aim: The purpose of this literature review was to illustrate quality of life among women with endometriosis. Method: A literature review based on 12 articles with qualitative study design. The articles were retrieved from three databases Cinahl, PubMed and Psycinfo. The results from the articles were analyzed with an inductive content analysis with focus of main categories and subcategories. Result: The result of the study identified 5 main categories and 8 subcategories. The main categories were pain, mental illness, dyspareunia and fertility, treatment side effects and positive aspects of disease. Conclusion: People living with endometriosis feel that they haven’t been seen as a human being with individual needs. Women’s quality of life with the diagnosis of endometriosis affects their psychological and physical health. With the help of new knowledge and understanding of the disease, the nurse can develop the fundamentals of care and nursing interventions. The nurse works person- centered and consociates in team with other healthcare professions to ease suffering and to improve their quality of life.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som cirka 200,000 kvinnor i Sverige beräknas ha. Undanträngd endometrieslemhinna förekommer utanför livmodern vilket leder till symtom som kan uppenbara sig i form av smärta i exempelvis buk och ländrygg, tyngdkänsla i underlivet, kraftiga och förlängda menstruationsblödningar, samlagssmärtor samt komplikationer rörande miktion och tarmtömning. I genomsnitt kan en kvinna vänta upp till åtta år innan hon får sin diagnos, men inom hälso-och sjukvården saknas nationella riktlinjer för omvårdnad och behandling av endometrios. Syfte: Syftet med intervjustudien var att belysa hur kvinnor med endometrios eller endometriosliknande symtom upplever bemötandet inom vården. Metod: Åtta kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor gjordes. Informanterna var kvinnor som var över 18 år och hade diagnostiserad endometrios. Resultat: Det insamlade materialet resulterade i 375 minuter. Tre huvudkategorier med respektive underkategorier skapades: ”Positiva upplevelser” (att få en diagnos, att bli tagen på allvar, att bemötas av kunnig och tillgänglig personal), ”Negativa upplevelser” (att inte tas på allvar, att mötas av bristande kunskap, bristande tillit till vården), ”Önskat bemötande” (önskan om mer kunskap, önskan om bättre bemötande). Konklusion: Otillräcklig kunskap om endometrios bland vårdpersonal leder till bristande förståelse för kvinnornas situation. Benägenheten att både kortsiktigt och långsiktigt hjälpa de berörda kvinnorna minskar. / Background: Endometriosis is a chronic disease which is estimated that approximately 200,000 women in Sweden have. Displaced endometrial tissue grows outside the uterus which creates an inflammatory process, leading to symptoms such as pain in the lower abdomen or lower back, heaviness in the pelvic area, rich and prolonged menstrual bleeding, dyspareunia, and complications concerning micturition and defecation. In average, a woman can wait up to eight years before getting a diagnosis, but in healthcare, national guidelines for care and treatment of endometriosis is missing. Aim: The aim of the interview study was to elucidate how women with endometriosis or similar symptoms experience their treatment given in medical care. Method: Eight qualitative interviews with semi-structured questions were held. The informants were women older than 18 who had a diagnosed endometriosis. Findings: The sampled data resulted in 375 minutes. Three main categories with belonging sub-categories were created: “Positive experiences” (to get a diagnosis, to be taken seriously, to be treated by proficient and available staff), “Negative experiences” (to not be taken seriously, to be encountered by lacking knowledge, lack of trust to healthcare), “Wished treatment” (wish for more knowledge, wish for better treatment). Conclusion: Insufficient knowledge of endometriosis among healthcare practitioners leads to insufficient understanding of women's situation. The tendency to help the affected women both in short-term and long-term decreases.

Bakgrund: Endometrios är en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom som beräknas drabba var tionde kvinna i Sverige. Sjukdomen kan ge svåra smärtsymtom och leda till subfertilitet och organskador. Dessutom förknippas den komplexa smärtproblematiken vid endometrios med psykisk ohälsa. Det saknas kompetens, kunskapsstöd och riktlinjer för omvårdnad vid endometrios på samtliga vårdnivåer i Sverige. Sjuksköterskeutbildningen på grundnivå innehåller begränsat med information om endometrios jämfört med andra vanliga kroniska tillstånd. Då endometrios är en vanlig sjukdom som grundutbildade sjuksköterskor förväntas möta i sitt arbete ansågs det föreligga ett behov av att utöka kunskapen om kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Syfte: Att utforska kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: Litteraturstudien bygger på resultaten från tolv kvalitativa primärstudier från databaserna Cinahl, PubMed och ProQuest. Kvalitetsgranskning genomfördes utifrån SBU:s mall för kvalitativa studier. En induktiv dataanalys gjordes i tre steg. Resultat: Tre kategorier respektive sju subkategorier identifierades. Kategorierna benämns som: En kamp i vården, Påverkan på det dagliga livet och Förändrad självbild. Konklusion: Kvinnorna beskrev en variation av upplevelser av att leva med endometrios. Mötet med vården upplevdes som en kamp och sjukdomen sades styra det dagliga livet. Vidare beskrevs ett behov av stöd och kunskap. De upplevde ett flertal funktionsförluster och beskrev att framtiden kändes oklar. Kompetent stöd, information och bekräftelse från hälso- och sjukvården, tillsammans med ett förstående bemötande i nära relationer och i yrkeslivet, ökade kvinnornas upplevelse av hanterbarhet, acceptans och tillit. Omvårdnadsarbetet, och sjuksköterskans samordnande roll, ger åtskilliga möjligheter att förändra och förbättra vården för endometriosdrabbade kvinnor. / Background: Endometriosis is a common chronic inflammatory disease estimated to affect one out of ten women in Sweden. It causes symptoms of severe pain and can lead to subfertility and organ damage. In addition, the complex problem of pain in endometriosis is associated with mental health issues. There is a lack of competence, clinical care guidelines and decision support for nursing on all levels of care in Sweden. Compared to other common chronic diseases, the undergraduate nursing program contains a limited amount of information about endometriosis. As endometriosis is a common affliction which the registered nurse is likely to encounter, a need to explore women’s experiences of living with endometriosis was identified. Aim: To explore women’s experiences of living with endometriosis. Method: This literature review was based on twelve qualitative primary studies from the databases Cinahl, PubMed and Proquest. Quality assessment was made with the SBU review template. An inductive data analysis was done in three steps. Main findings: Three categories and seven subcategories were identified. The categories were A struggle within health care, Impact on daily life and A changed self-image. Conclusion: Women described a variety of experiences in living with endometriosis. Healthcare was described as a struggle, and women recounted how the disease impacted and controlled their daily lives. Additionally, a need for support and knowledge was expressed. Several losses of function were encountered, and the women viewed the future with uncertainty. Competence, information, and validation from healthcare personnel, along with being met with understanding in their personal and professional lives, increased feelings of manageability, acceptance, and trust. Nursing, and the coordinating role of the nurse, provides numerous opportunities to improve and change the care for women with endometriosis.

Var tionde kvinna i världen har endometrios. Lång tid till diagnos leder till att kvinnor med endometrios besöker sjukvården ett antal gånger innan diagnosen fastställs. Det råder fortfarande ett mörkertal omhur många kvinnor som är drabbade av sjukdomen.Detta beror oftast på en generell kunskapsbrist gällande sjukdomen, dess utredning, diagnos och behandling. Det påverkar bemötandet av denna patientgrupp. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor med endometrios upplever sjukvårdspersonalens bemötande. En kvalitativ litteraturstudie valdessom metodoch analysen bestod av en kvalitativ innehållsanalys med manifest induktiv ansats. Totalt inkluderades och analyserades 16 kvalitativa artiklar och fem huvudkategorier framkom: Att känna sig trivialiserad; Att sjukvårdspersonalens kunskap brister; Att sjukvårdspersonal bestämmer vården; Att bliutsattför psykisktoch fysiskt lidande; samtAtt bli bekräftad. Resultatet visade att kvinnor med endometrios upplevde att sjukvårdspersonalen trivialiserade, normaliserade och misstrodde deras symtombild, framförallt smärtan. En generell brist på empati och kunskap framkomockså. Litteraturstudien kan bidra till att öka förståelsen kring hur denna patientgruppupplever sjukvårdspersonalen bemötande. Genom en personcentrerad vård som bygger på en holistisk syn kan sjukvårdspersonalen utforma ett bemötande som reparerar och/eller skapar tillit och förtroende för dessa kvinnor.

Background: Endometriosis affects approximately 10% of women of childbearing age globally. Women often wait years to receive a diagnosis and face challenges both with the management of symptoms as well as treatment. Affected women often have multiple contacts with the health care system and a great need for support.  Aim: The aim was to describe women ́s experiences of healthcare meetings in relation to endometriosis. Method: A qualitative literature review based on 11 articles analyzed using Braun and Clarke ́s thematic analysis.  Result: Theme; Treatment affects the woman ́s sense of safety and causes suffering and five subthemes; Lack of information, invalidation and reduction of experiences, normalization of symptoms, ignorance and inadequate care and the importance of responsiveness and social skills were identified.  Conclusion: The safety of women with endometriosis is compromised when the healthcare system does not provide sufficient quality. Women have experiences of being exposed to ignorance among health care professionals, normalization of their experiences and lack of getting sufficient information in the care meeting. The women risk unnecessary suffering and negative health impact, which leads to a deterioration in quality of life. The results show that more research is needed on the subject. / Bakgrund: Endometrios drabbar ungefär 10% av världens kvinnor i fertil ålder. Kvinnorna väntar ofta många år på diagnos och det finns utmaningar med att behandla symtomen. De drabbade kvinnorna har ofta multipla kontakter med hälso- och sjukvården och ett stort behov av stöd.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av mötet med hälso- och sjukvården vid endometrios.  Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats. 11 artiklar analyserades med Braun och Clarkes tematiska innehållsanalys.  Resultat: Ett tema och fem subteman identifierades. Tema; Bemötande påverkar kvinnans känsla av trygghet och orsakar lidande. Subteman; bristande informationsgivning, invalidering och förminskning av upplevelser, normalisering av symtom, Okunskap hos vårdpersonal skapar inadekvat vård och vikten av lyhördhet och social kompetens.  Slutsats: Kvinnornas trygghet äventyras när bemötandet från hälso- och sjukvården inte håller tillräckligt god kvalitet. Kvinnorna har erfarenheter av att bli utsatta för bland annat okunskap hos vårdpersonal, normalisering av sina upplevelser samt saknar att få tillräcklig information i vårdmötet. Kvinnorna riskerar onödigt lidande och negativ påverkan på hälsan vilket leder till försämrad livskvalitet. Resultatet visar att det behövs mer forskning inom ämnet.