Abstract Detta examensarbete undersöker de vanligaste grammatiska felen som elever i två klasser i engelska 5 på gymnasiet gör i sina texter. Elevtexterna är producerade av totalt 22 elever i två klasser på en gymnasieskola i södra Skåne. De tydligaste misstagen och de vanligaste är olika slags fel i verbhanteringen. Det skiftar en hel del, men det är allt från kongruensfel till tempusfel i betydelsen att man blandar tempus i satserna. På andra plats i undersökningen kommer bristande interpunktion. Eleverna har svårt för att sätta komma eller punkt och att börja meningar med stor begynnelsebokstav. Anledningen till att jag valt denna inriktning i mitt arbete är att en av de första observationerna man gör som lärare är att det är väldigt vanligt med störande grammatiska fel i elevernas texter, men samtidigt så står det ingenting om grammatikundervisning i det centrala innehållet eller kunskapskraven i Gy2011, utan man talar om struktur, sammanhang och tidsaspekter, vilket ju kan tolkas som att man ställer krav på en korrekt grammatik för att t ex kunna uttrycka olika tidsaspekter. Det kan även ses som att eleverna vid denna nivån i utbildningen bör ha lärt sig basala regler kring t ex verbhantering och interpunktion eftersom det är något som inte nämns i styrdokumenten efter Lgr11 för årskurs 4-6. Jag kommer i analys och diskussion även att väga in bedömningsinstruktionerna för nationella proven i Engelska 5 där man för betyget E lägger stor vikt vid struktur och hur uppgiftsinstruktionerna följs. Man har även i bedömningsinstruktionerna formulerat kraven på språklig korrekthet som störande eller förstörande och man har sett sig tvungna att exemplifiera de grammatiska misstagen som faktiskt bedöms trots att det inte står något om detta i syftestexten, det centrala innehållet eller kunskapskraven. Min slutsats är då att det finns en diskrepans mellan styrdokumenten och de nationella proven samt att det är problematiskt att de grammatiska kunskaperna inte tydligare framhävs i det centrala innehållet, vilket skulle underlätta både för eleverna i deras produktion och för lärarna i bedömning och betygssättning.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare och speciallärare arbetar i engelska 5, med elever med dyslexi och att hur jag som speciallärare kan underlätta möjligheterna för en elev med dyslexi att uppnå ett godkänt betyg i engelska 5. Studien undersöker även om elever med dyslexi är medvetna om hur de lär sig bäst och vilka lärstrategier de använder sig av.Frågeställningarna i denna studie är följande: Vad berättar lärare och speciallärare om sin undervisning i engelska 5, när det gäller elever med dyslexi? Vilka svårigheter möter elever, med dyslexi, när de går kursen engelska 5? Vilket/vilka stöd kan elever, med dyslexi, få för att hantera sina svårigheter och hur upplever de detta? Är elever med dyslexi medvetna om sitt eget sätt att lära och i så fall vilka lärstrategier använder de? Studien använder sig av sociokulturella, kognitiva och specialpedagogiska teorier för att skapa en teoretisk förankring i undersökningen.Studien använder sig av kvantitativ metod med semistrukturerade intervjuer med en fenomenologisk ansats.Det resultat som framkommit i denna studie visar att lärarna och specialläraren anser att det är viktigt med att eleverna känner sig inkluderade. Lärarna använder sig av multisensorisk lärstrategi, men det visar sig att de saknar tillräcklig kunskap för att kunna använda det fullt ut. Läsa var det eleverna ansåg vara svårast och det kan bero på att de saknar effektiva lässtrategier. Datorn anses av alla intervjuade som mycket positivt kompensatoriskt hjälpmedel.Eleverna är inte riktigt medvetna om på vilket sätt de lär sig bäst. Även om lärarna lägger fram olika lärstrategier använder eleverna lärstrategier de lärt sig i tidiga skolåren, vilket inte behöver fungera när de går på gymnasiet.Lärare och speciallärare borde arbeta mer kollegialt för att få inblick i olika lärstrategier. Även upprepa olika lärstrategier i sin undervisning under hela läsåret så att eleverna blir påminda och kanske ändrar på sina ”gamla vanor”.Fler lärare och speciallärare borde sätta sig in mer i vad senaste forskningen kommer fram till för att kunna utveckla och förbättra sin undervisning.

I studien har rektorer, lärare i engelska och elever på en gymnasieskola blivit intervjuade med utgångspunkt i arbetet med det centrala innehållet och kunskapskraven i kursen engelska 5. Rektorerna och lärarna har beskrivit hur de ser på arbetet med styrdokumenten, ansvaret och betydelsen för eleverna. Eleverna har beskrivit hur de uppfattat arbetet, sin egen insats och vikten av detsamma för deras resultat. Studiens syfte var att synliggöra hur rektorer och gymnasielärare beskriver sitt arbete med att förmedla innehållet i det centrala innehållet och kunskapskraven för engelska 5 och hur elever tolkar och förstår innebörden av dessa, deras användning och betydelse. Semistrukturerade intervjuer har genomförts och dessa har analyserats från ett fenomenografisk perspektiv för att uppdaga hur individerna förstått uppdraget. I analysen framställdes översikter av de olika grupperna vilka belyste både likheter och olikheter mellan individerna i gruppen. Rektorerna lyfte fram betydelsen av detta arbete för elevernas kunskapsutveckling och för elevinflytande men förlitade sig helt på lärares profession vad gäller genomförandet. Trots att lärarna kämpade med att förklara innehållet och begreppen i kunskapskraven för eleverna kunde de alla se nyttan av dessa för kunskapsutveckling. Eleverna förstod dock inte alltid betydelsen eller hur de kunde dra nytta av dessa. Eleverna kände till begreppen i kunskapskraven och deras innebörd i varierande grad men de hade inte förståelse för deras betydelse för den egna kunskapsutvecklingen i kursen. Sammanfattningsvis visar resultatet att trots att lärarna är medvetna om svårigheterna med att arbeta med styrdokumenten finns det fortfarande en diskrepans mellan lärares försök att förmedla innehållet och begreppen och elevernas förståelse av hur detta kan appliceras på deras eget lärande. Rektorerna tycktes inte se någon anledning att träda emellan och stötta lärarna. Sammanfattningsvis är det väsentligt att poängtera vikten av att lärare ges möjligheter till samarbete för att utveckla detta arbete och därmed höja kvaliteten på undervisningen. / In this study Heads, English teachers and pupils, at an upper secondary school, have been interviewed regarding how the syllabus in English 5 is taught, made comprehensible, perceived and its use and importance for student performance. The main purpose of this study was to highlight how heads and upper secondary school teachers understand the task of communicating the core content and the knowledge requirements for English 5 and how the pupils interpret and understand the meaning, use and significance of this activity. Semi-structured interviews were conducted, and the transcripts were analysed from a phenomenographic perspective to reveal how both individuals understood the task. In the analysis, group overviews of Heads, teachers and pupils were presented, highlighting commonalties as well as differences between members of the group. The Heads emphasised the implications of this work for learning as well as the importance regarding pupils’ participation in decision-making. The Heads rely solely on teachers’ professionalism. Even though the teachers struggle to make the wording of the assessment criteria clear to the pupils, they all recognised its usefulness for learning. The pupils clearly did not always apprehend its meaning or use. The pupils had a general sense of what the expressions used for the knowledge requirements meant, although there was considerable variation. They were not aware of the full potential of using the criteria to support their progress and the outcome their studies. The study concludes that although the teachers are aware of the difficulties with teaching the content and meaning of the syllabus there is still a discrepancy between the teachers’ attempts to communicate and the pupils’ comprehension of how that knowledge could be able applied to their own learning. Heads do not appear to see a need to intervene or support teachers. The study concludes by arguing that teachers need the opportunities to collaborate in order to advance this work and thus further the quality of their teaching.