No description available.

No description available.

Som lärare vill man hjälpa elever att lära sig så mycket som möjligt. Syftet med examensarbetet är därmed att undersöka hur man som lärare kan stödja elevers lärprocesser. En utgångspunkt i studien är de tre lärteoretiska perspektiven behaviorism, kognitivism och social konstruktivism. Eftersom detta arbete är ett konsumtionsarbete har ingen egen studie bedrivits utan frågeställningen har besvarats och tematiserats utifrån den befintliga forskningen. Den analyserade litteraturen visade sig ha kopplingar till alla tre lärteoretiska perspektiv. Som slutsats kan man som lärare stödja elevers lärprocesser genom att använda sig av kopplingar till vardagen, genom att ha varma relationer till sina elever, genom att använda sig av olika sorters strategier, samt genom att ha en tillitsfull klassrumsmiljö som välkomnar misstag.

Aktivt lärande är en term som innefattar lärstrategier riktade mot elevdelaktighet och engagemang i klassrumsmiljön, och den har blivit populär i samband med ökad kritik mot föreläsningen och dess plats i dagens högre utbildningar. I denna studie intervjuades fem föreläsare en och en med syftet att fördjupa kunskapen om deras syn på aktivt lärande i deras klassrum. Intervjuerna transkriberades därmed utifrån en indexeringsmetod. Resultatet indikerar på varierade förutsättningar utifrån föreläsarnas pedagogiska utbildningsbakgrund, vilket kan ligga som grund till ett mångfaldigt införande av aktiva lärstrategier. Flera strategier för aktivt lärande diskuterades, vilket visade en viss vana med konceptet. Slutligen diskuterades generella svårigheter med aktivt lärande såsom tidsaspekten och studentrespons, vilket indikerade en rad utmaningar att både ta hänsyn till och klara av.

Lärare har ett viktigt uppdrag att utföra i skolan, bland annat ska krav och mål i styrdokument Lgr 11 och kursplaner från Skolverket uppfyllas. Alla elever ska få möjligt att utvecklas och få lära på sitt sätt. En viktig utmaning är att få eleverna att se sina möjligheter. De flesta av dagens lärare är medvetna om att det finns olika lärstilar och lärstrategier bland elever, det vill säga att olika elever lär sig bäst på olika sätt. Syftet med den här studien är att få kunskap om hur synen på inlärning och lärstrategier har förändrats under de senaste 30 åren och även få förståelse för varför lärare behöver variera undervisningen för att tillgodose elevers olika behov så att de får de bästa förutsättningarna att lyckas i skolan. Att få kunskap om olika lärstrategier kan användas som redskap i undervisningen i yrkeslivet. Enligt Skolverket ska lärare lära ut effektiva lärstrategier till eleverna och där ”lära att lära” är en av nyckelkomponenterna. I styrdokumentet Lgr 11 står det att undervisningen ska anpassas till elevernas förutsättningar och behov och att skolan ska ta hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov för att alla ska få en likvärdig utbildning. Därför kan inte undervisningen utformas lika för alla. Forskningsfrågorna som ställs i den här studien är följande: -Hur har synen på inlärning förändrats de senaste 30 åren?-Vilka olika lärstilar och lärstrategier anses existera? -På vilka sätt kan lärare variera sin undervisning för att tillgodose elevers olika behov?-Känner de intervjuade lärarna till att det finns olika lärstilar och lärstrategier?Studien bygger på tidigare forskning och kvalitativa intervjuer med sju lärare. Tidigare forskning ger en översikt över inlärning, lärstilar och lärstrategier och hur synen på inlärningsstilar och lärstrategier har förändrats. De kvalitativa intervjuerna synliggör vad de intervjuade lärarna känner till om lärstilar, lärstrategier och svårigheten att tillgodose alla elevers individuella behov. Men att det idag är lite lättare att tillgodose elevers olika behov, då det är mer fokus på att alla elever är olika och lär sig olika. Det pratas mer om olika lärstrategier. Digitala verktyg är också en bidragande del till att använda olika lärstrategier. De viktigaste resultaten av den här studien är att synen på skolan och lärarens roll har förändrats under de senaste 30 åren. När det gäller eleven har fokus flyttats från inlärningsstilar till lärstrategier. Läraren är fortfarande viktig, men på ett annat sätt. Idag ses läraren mer som en handledare som ska hjälpa eleverna att utvecklas och nå sina uppsatta mål. Läraren är en lärstrategi. Som lärare måste undervisningen varieras hela tiden för att så många elever som möjligt så ofta som möjligt, ska få möjlighet att använda sina lärstilar och lärstrategier på bästa sätt. Lärare behöver också ha kunskap om vad det står i styrdokumentet Lgr 11 och i kursplaner om att sätta varje elev i centrum.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare och speciallärare arbetar i engelska 5, med elever med dyslexi och att hur jag som speciallärare kan underlätta möjligheterna för en elev med dyslexi att uppnå ett godkänt betyg i engelska 5. Studien undersöker även om elever med dyslexi är medvetna om hur de lär sig bäst och vilka lärstrategier de använder sig av.Frågeställningarna i denna studie är följande: Vad berättar lärare och speciallärare om sin undervisning i engelska 5, när det gäller elever med dyslexi? Vilka svårigheter möter elever, med dyslexi, när de går kursen engelska 5? Vilket/vilka stöd kan elever, med dyslexi, få för att hantera sina svårigheter och hur upplever de detta? Är elever med dyslexi medvetna om sitt eget sätt att lära och i så fall vilka lärstrategier använder de? Studien använder sig av sociokulturella, kognitiva och specialpedagogiska teorier för att skapa en teoretisk förankring i undersökningen.Studien använder sig av kvantitativ metod med semistrukturerade intervjuer med en fenomenologisk ansats.Det resultat som framkommit i denna studie visar att lärarna och specialläraren anser att det är viktigt med att eleverna känner sig inkluderade. Lärarna använder sig av multisensorisk lärstrategi, men det visar sig att de saknar tillräcklig kunskap för att kunna använda det fullt ut. Läsa var det eleverna ansåg vara svårast och det kan bero på att de saknar effektiva lässtrategier. Datorn anses av alla intervjuade som mycket positivt kompensatoriskt hjälpmedel.Eleverna är inte riktigt medvetna om på vilket sätt de lär sig bäst. Även om lärarna lägger fram olika lärstrategier använder eleverna lärstrategier de lärt sig i tidiga skolåren, vilket inte behöver fungera när de går på gymnasiet.Lärare och speciallärare borde arbeta mer kollegialt för att få inblick i olika lärstrategier. Även upprepa olika lärstrategier i sin undervisning under hela läsåret så att eleverna blir påminda och kanske ändrar på sina ”gamla vanor”.Fler lärare och speciallärare borde sätta sig in mer i vad senaste forskningen kommer fram till för att kunna utveckla och förbättra sin undervisning.

University students’ approaches to learning influence academic achievement and qualities in learning outcomes. Approaches to learning develop in a process where student factors interact with factors of the learning context. Students’ subjective perceptions of their learning environment seem to be crucial. This thesis draws on an established research stand in aiming to contribute to a deeper understanding of how students adapt their approaches to learning to perceived contextual factors in a specific learning context. In three studies, conceptions for development and variation of approaches to learning among psychology students at a Swedish university are examined. Study I examined how approaches to learning vary with expected and final course grades, and student abilities to predict academic achievement (N = 189). Overall, students had low self-assessment skills, with students adopting surface approach to learning having the poorest skills. Students adopting a strategic approach to learning achieved high grades, while students adopting a surface approach to learning had poorer performances. Students adopting a deep approach to learning expected high grades but the exam did not favour a deep approach. Study II aimed at describing similarities in factors that psychology students themselves, despite them adopting different approaches to learning, considered influenced their studying activities. A selective student sample described their studying activities in repeated interviews (N = 11, N = 7). The development of approaches to learning was described as a negotiation where different aspects of learning were related to each other. The students described a common set of reference points: 1) previous studying activities, 2) course recommendations, 3) learning outcomes, 4) assessment demands, and 5) estimated effort. Despite great variation in students’ tendencies to adapt approaches to learning, the adaption process resulted in a gradual homogenization of studying activities. Study III examined whether minor variations in parallel learning contexts would give rise to differences in students’ regulation of approaches to learning and whether tendencies to vary differed between students with different approaches to learning (N = 195). All approaches to learning varied between learning contexts, but the strategic approach to learning varied less than surface and deep approaches. Students with a low surface, a high deep or a high strategic approach to learning varied most, while students with a high surface, a low deep or a low strategic approach to learning were more stable. The results show that approaches to learning among psychology students seem to develop in a process of negotiation where different aspects of learning are interrelated. For strategic reasons, examinations seem to drive students towards a surface approach to learning. Students’ shared interpretations of factors of the learning context seem to result in a gradual homogenisation of studying activities, despite different students showing different tendencies to adapt their approaches to learning to a specific learning context. A strategic approach seems optimal for academic achievement. In summary, this thesis shows how fine-grained studies can contribute to a deeper understanding of the context specific development of students’ approaches to learning. / Högskolestudenters lärstrategier inverkar på deras akademiska prestation och utvecklandet av olika kvaliteter i lärandet. Lärstrategier formas i en process där personfaktorer hos studenterna samspelar med lärkontextuella faktorer. Studenternas subjektiva föreställningar om lärmiljön tycks vara av avgörande betydelse. Avhandlingens syfte är att utifrån en etablerad forskningstradition bidra till en djupare förståelse av hur studenter anpassar sina lärstrategier till sina föreställningar om lärmiljön i en avgränsad lärkontext. I tre delstudier utforskas förutsättningar för lärstrategiers utveckling och variation hos psykologistudenter på ett svenskt universitet. I studie I undersöktes hur lärstrategier varierar med förväntningar på examinationsresultat, akademisk prestation och förmåga att predicera tentamensresultat (N = 189). Psykologistudenterna hade generellt svårt att göra en korrekt prediktion av sitt tentamensresultat. Det var allra svårast för studenter med ytinriktad lärstrategi. I enlighet med studenternas egna förväntningar uppnådde strategiskt inriktade studenter högre betyg, medan studenter med ytinriktad lärstrategi presterade sämre. Djupinriktade studenter förväntade sig att prestera väl men tentamen tycktes inte gynna en djupinriktad lärstrategi. Studie II avsåg kartlägga vilka faktorer psykologistudenterna själva ansåg påverkade deras sätt att ta sig an sina studier, med målet att presentera likheter hos studenter som anammar olika lärstrategier. Ett urval av studenter beskrev sina studieaktiviteter i upprepade intervjuer (N = 11, N = 7). Formandet av lärstrategier beskrevs som en slags förhandling där olika aspekter av lärandet relaterades till varandra. Studenterna lyfte fram fem referenspunkter: 1) deras upplevelse av tidigare studieerfarenheter, 2) kursrekommendationer, 3) lärande, 4) examinationskrav, och 5) uppskattad arbetsinsats. Trots stor variation i studenternas benägenhet att anpassa sina lärstrategier till lärmiljön ledde anpassningsprocessen till en successiv homogenisering av studieaktiviteter. Studie III undersökte om även mindre variationer i parallella lärmiljöer kunde ge upphov till skillnader i studenters reglering av lärstrategier och om tendenser att variera skiljde sig mellan studenter med olika lärstrategier (N = 195). Samtliga lärstrategier visade sig variera mellan lärkontexter, men strategiskt inriktad lärstrategi varierade i mindre grad än ytinriktad och djupinriktad lärstrategi. Studenter med låg ytinriktad, hög djupinriktad eller hög strategiskt inriktad lärstrategi uppvisade störst variation, medan studenter med hög ytinriktad, låg djupinriktad eller låg strategiskt inriktad lärstrategi var mer stabila. Resultaten visar att psykologistudenters lärstrategier verkar utvecklas i en process där de relaterar olika aspekter av lärandet till varandra i en slags förhandling. Av strategiska skäl driver examinationer studenterna mot en ytinriktad lärstrategi. En gemensam tolkning av faktorer i lärmiljön tycks resultera i att studenters studieaktiviteter successivt homogeniseras, trots att olika studenter visar olika benägenhet att anpassa sina lärstrategier till en specifik lärkontext. En strategiskt inriktad lärstrategi förefaller optimal för akademisk prestation. Sammanfattningsvis visar avhandlingen på hur kontextnära studier kan bidra till en förståelse av lärstrategiers utveckling. / <p>Avhandlingen är finansierad av Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet. Professor Petra Lindfors beviljades medel till en doktorandtjänst inom ramen för en strategisk ämnesdidaktisk satsning.</p><p>Vid disputationen var studie I och studie II inskickade till tidskrift men ännu inte publicerade.</p>

The purpose of this essay is to investigate what technique is the most successful one when learning and teaching English vocabulary. Focus is on three distinct techniques: one focusing on writing, one involving pictures, and one that uses the concept of social interaction with tasks and exercises in groups. To achieve results regarding the degree of success for each technique, three different lessons are planned and executed, each lesson designed according to one of the techniques. The pupils that are taught are three classes in year 7 at Östergårdsskolan, Halmstad. The students are given pre-tests, to see how much previous knowledge the students have, and an immediate post-test is also given after the lesson. Three weeks later, the same test is given to find out how much of the information had been transformed into long-term memory. The results from the tests were summarized to see which class had learned the most words, and the results were discussed. Furthermore, interviews were held with four English teachers and 24 students, regarding their attitudes to vocabulary learning. These answers are also analyzed and discussed. After the lessons had been conducted and the results processed, it was obvious that the class that had learned the most words was the class that used the method of writing. The problem was that this class had forgotten the biggest amount of words when looking at the delayed post-test, which leads to the conclusion that the method of writing only helps the information transfer into the short-term memory. When analyzing the delayed post-test, it is visible that the class that remembered the biggest amount of words was the one that used the technique of images. Although they learned the least words during the lesson, they also remembered the most words after three weeks. The conclusion drawn from this is that it is very useful for students to write the words down on paper, even though they already have them in their books. Using another sense, in this case writing, is a great way of transferring information into short-term memory. However, if the goal is for the students to remember the new vocabulary for a long time, the method of using images is the most effective one.

I denna studie försöker vi finna svar på hur en praktisk lärardemonstration kan utföras på ett pedagogiskt vis. Vi undersöker även övergången från den stund som domineras av läraren till den stund som utmärks av individuellt elevarbete. Skolämnet som studien utgår ifrån är slöjd men vi tror att de utmaningar och resultat som framkommer kan appliceras även på andra skolämnen. Från svar på enkäter riktade till elever och intervjuer utförda med både lärare och elever framkommer att ett flertal aspekter spelar in för ett framgångsrikt lärande knutet till  demonstrationer. Lärarens kapacitet och förmåga att både förbereda och framföra något är viktig. Samtidigt spelar lärarens kontakt med och kunskap om, både grupp och individ, roll. Återkoppling till elever bör ske med fokus på det som utförts och som eleven kan påverka. Även faktorer av mer praktiska slag påverkar, som vid vilken tid på dagen lektionen pågår och om eleverna då är pigga eller ofokuserade. Att få demonstrationen och det efterkommande elevarbetet att vara en lärorik stund istället för något tråkigt är en utmanande, komplex och rolig del av läraryrket. Att lyckas med det kan vara avgörande för elevernas förståelse och lust att engagera sig i ämnet. / In this study we try to find answers on how a practical demonstration, performed by a teacher, can be conducted in both effective and pedagogic ways. We also explore the transition from a teacher lead period to a period defined by practical work and understanding performed by pupils. The subject studied is the swedish sloyd, but we think the challenges are mainly the same in any school subject. Through research on literature in areas such as rhetorics, leadership and pedagogy we contrast different aspects on the subject with surveys conducted on pupils and interviews with both pupils and teachers. From empirics we conclude that different aspects play important roles in succeeding with bringing a sloyd demonstration into individual pupil knowledge. The teacher’s capacity in preparation and enthralling an audience as well as his or her empathy and knowledge of the mental constitution of the class all play a part. It is also important how well the teacher gives individualized feedback, when pupils start working or no longer do work due to various reasons. Practical factors such as hour of the day and whether the pupils are alert or hungry also do contribute.  Bringing a demonstration from a dull experience into engaged pupil work is a challenging, complex and enjoyable part of a lesson. It may be crucial to the pupil’s future effort making and understanding.