Denna c-uppsats syftar att genom kvalitativ metod undersöka hur ensamkommande flyktingbarn upplever sig bli bemötta från Migrationsverket ur ett maktperspektiv. Till grund för denna uppsats ligger fyra intervjuer som analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, tidigare forskning och maktperspektiv. Studiens material utgår från ensamkommande barns tillbakablickande berättelser. Urvalet utgörs av fyra personer som kom som ensamkommande flyktingbarn men som idag är över 18 år och inte bor på Hem för vård eller boende. Resultatet visar att makt förekommer igenom hela asylprocessen. Maktdimensionerna tog sig uttryck i väntrummet, under mötet med Migrationsverket och i väntan på beslutet från Migrationsverket. Bärare av makten var handläggaren vid Migrationsverket, god man, tolk och organisationen. Uppsatsen stämmer till viss del överens med vad befintlig forskning kommit fram till men den indikerar på behov av fortsatt forskning. / Nej

Syftet med denna studie är att undersöka hur HVB-hem med ensamkommande flyktingungdomar och dess personal interagerar med varandra med fokus på genus och etnicitet. Detta undersöktes genom sex semistrukturerade intervjuer, tre med personal på HVB-hem med ensamkommande pojkar mellan 14-19 år, samt tre av pojkarna på de olika boendena. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Detta kompletterades sedan med deltagande observationer på ett HVB hem med ensamkommande pojkar. Materialet analyserades utifrån socialkonstruktivistisk och organisatorisk teori. Resultatet av undersökningen visar hur personalen och pojkarna påverkar varandra i varje stund de socialiserar med varandra i det dagliga arbetet.  Verbalt talar de inte ofta om etnicitet eller genus men i sitt görande finns det ständigt närvarande. Arbetsplatsen är jämlik i regelverket men inte alltid i det praktiska arbetet, något man även ser i statistiken för samhället i stort. Organisatorisk makt kan slå ut både etnicitet och genuspåverkan men beroende på situationen kan den ibland inte göra skillnad alls.

Title: Integrating unaccompanied refugee children, how does it work? A critical survey from the staff’s perspective [Translated title]   Authors: Hampus Savolainen & Jonas Ohlsson   Supervisor: Melker Labory Assessor: Kerstin Arnesson   The aim of this study is to examine and analyze social workers perceptions on integrating unaccompanied refugee children. A raport published by UNHCR states that over 60 million people has been forced to leave their homes under the last few years due to war and tensions. The number of unaccompanied refugee children fleeing to Sweden has increased drastically, Now more than ever, questions about how to integrate these people in the most efficient way is important to study. In a qualitative approach, the study was conducted through seven interviews with representatives from residential care homes housing unaccompanied refugee children. By using semi-structured interviews to study the perceptions of integration among social workers at residential care homes we anticipated to find out what kind of perceptions they had on integration, and if they could identify any possibilities or obstacles regarding the integration of unaccompanied refugee children.   The study shows that linguistic knowledge was considered as the key component when it comes to integrating unaccompanied refugee children. The study also showed that social workers felt forced to change work procedures from a qualitative way of working to a quantitative way, resulting in less contact with the children. According to our study, social workers at residential care homes for unaccompanied refugee children felt they didn’t have enough time to connect, build and nurture relations with the children on a daily basis.  Our results underlines the importance of developing family like relations and friendships in order for to increase the unaccompanied refugee children’s possibilities to integrate into the Swedish society. The study shows that these kinds of relations are important for having a sense of well- being and purpose of life which strengthens the children and their will to move forward in life. Keywords: Integration, Unaccompanied Refugee Children, Residental care homes, Social work

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur tre ensamkommande flyktingbarn upplevde det stöd de fick då de vistades på ett HVB-hem placerat i Mellansverige, i väntan på permanent uppehållstillstånd. Vi belyser i uppsatsen huruvida stödet har hjälpt ungdomarna att socialiseras in i det svenska samhället samt om de fick den hjälp de behövde för att uvecklas till självständiga individer.

Denna uppsats handlar om gode män i Umeå som arbetar med asylsökande ensamkommande barn och de förväntningar som de har i sin yrkesroll. I denna uppsats används kvalitativa intervjuer för att få information om gode männens förväntningar och rollteorier för att förstå innebörden av dessa förväntningar. Två intervjuer gjordes och resultatet visar att gode män i Umeå har rollkonflikter mellan dem och andra aktörer, och även inom sig själva. Utifrån rollteorier uppstår vissa situationer i deras yrkesutövande som kännetecknas av rollkonflikter Detta tycks bero på en del otydliga arbetsuppgifter med också på att det kan vara svårt att skilja på gode mansrollen och en mamma/papparoll. Detta kan exempelvis visa sig i en svår situation när gode mannen dels ska stötta och hjälpa men även förhålla sig professionellt till beslutet.

Barn som flyr till ett nytt land utan föräldrar eller vårdnadshavare kallas för ensamkommande flyktingbarn. Vägen till det nya landet är oftast lång, svår och efterlämnar smärtsamma erfarenheter. Det är en resa som har inneburit att de ensamkommande flyktingbarnen har förlorat den trygghet de en gång har fått från sina familjer. I det nya landet möter de ensamkommande flyktingbarnen många människor, där de flesta har en yrkesrelaterad relation till dem. Vårt syfte har varit att undersöka hur de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov kan tillgodoses av yrkesrelaterade relationer på ett utvalt HVB-hem (hem för vård och boende) i Halmstads kommun. Våra informanter är personal på boendet Eken och ansvariga lärare för de ensamkommande flyktingbarnens utbildning.  Vår studie grundar sig på informanternas tolkningar av de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov. Vi har även intresserat oss för hur våra informanter uppfattar de ensamkommande flyktingbarnens strävan efter en familjelik gemenskap, men också de emotioner informanterna upplever i sitt arbete.   Vi utförde kvalitativa intervjuer och av det insamlade materialet framgick det att de ensamkommande flyktingbarnen har ett stort behov av sociala relationer, som förutsätter närhet. Vi kom fram till att barnen sökte sig till varandra för att tillgodose behovet av närhet, då informanterna har en emotionell distans till barnen. Det framkom tydligt att informanterna har svårigheter att avgöra hur mycket de ska engagera sig känslomässigt. Eftersom vi ville ta del av hur informanterna tolkade de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov har vi använt oss utav hermeneutik, som vetenskapsteoretisk ansats. Vi kunde tolka och förstå det empiriska materialet med hjälp av utvalda socialpsykologiska teorier.  Tolkningar har utvecklats med hjälp av Scheffs teori om sociala band, Weiss tankar kring sociala behov, Stenbergs beskrivning av motiv till gemenskap samt Asplunds teori om social responsivitet och Hochschilds teorier om det emotionella arbetet. Dessa teorier har i vår studie kompletterat varandra och förklarat olika socialpsykologiska aspsekter som förekommer i arbetet med de ensamkommande flyktingbarnen.

Tillströmningen av ensamkommande flyktingbarn har ökat och vi ville undersöka hur en mindre kommun hanterar ärenden som berör ensamkommande flyktingbarn samt hur kommunen förmår att bemöta den enskilde individens behov. Vi genomförde vår studie i en mindre kommun där de idag tar emot pojkar i åldrarna sexton till arton år. Vi utförde kvalitativa intervjuer med fem personer som i sina yrkesroller kom i kontakt med ensamkommande flyktingbarn. För att analysera vår empiri använde vi innehållsanalys. I resultatet fick vi fram tre huvudkategorier. En beskriver hur dagsläget såg ut, i nästa beskrivs medvetenhet om vad som bör bli bättre och i den tredje beskrivs visioner om framtiden. I kategorin dagsläget kunde vi av vårt resultat utläsa att det fanns brister i både metoder och förhållningssätt. Kategorin medvetenhet om vad som bör bli bättre ligger som en brygga mellan dagsläge och visioner om framtiden och beskriver en medvetenhet om vad som saknas. I kategorin visioner om framtiden kan det utläsas en önskan hos de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn att i linje med den klientcentrerade teorin få mer tid och resurser att arbeta med individen. De anställda hade i sin profession inte fått specifik utbildning i bemötande av ensamkommande flyktingbarn vilket leder till att arbetet blev svårt att utvärdera. Det fanns en önskan om mer utbildningar hos de vi intervjuade. Alla barn i kommunen utreds enligt BBiC- modellen, men resultatet visade att det krävs mer av handläggaren vid utredningar av ensamkommande flyktingbarn eftersom modellen inte är anpassad till målgruppen. Vårt resultat visade att det är en snabbt ökande målgrupp som kräver anpassade insatser. / The inflow of unaccompanied refugee children has increased and our aim with this study was to examine how a municipality is handling cases involving unaccompanied refugee children and how the municipality is able to respond to their individual needs. We performed the study in a smaller municipality receiving boys at the age of sixteen to eighteen years old. We did interviews with five social workers in their daily work which who get in contact with unaccompanied refugee children. In the result we saw three main categories. One category describes how things are today, and another one describes awareness of areas of improvement. The third describes social workers vision of the future. In the category which described how things are today we could see deficiencies in both the methodology and approach. The category that describes awareness of areas of improvement works like a bridge between today and visions of the future. In the last category about the future we could see a wish for more time and resources to work with the individual as in the Client centered theory. In their profession they haven’t received any education about how to approach the unaccompanied refugee children which makes the work hard to evaluate.  There is a desire for more education among the social workers. All children in the municipality’s social service being investigated according the BBiC model. But the result of the study shows that it is harder for she social workers to use that model for the unaccompanied refugee children when it’s not appropriate for the target audience. The result of the study shows that there is a rapidly growing audience who require custom actions.

1990 Sweden ratified the UN Convention on the Rights of the Child, with 54 rights. The Convention on the Rights of the Child does not apply as law in Sweden. However, all countries that have ratified the convention, has an obligation to implement the convention in all decision making and practical management that includes children. The purpose of the study is to examine the implementation of the convention in relation to unaccompanied refugee children on a state, municipal and non-profit level by using three actors. The actors are the Swedish immigration service, Stockholm social service and the NGO Save the Children. The study is a qualitative case study that uses interviews with representatives from the three actors. The study examines how the Convention on the Rights of the Child has been implemented in the city of Stockholm regarding unaccompanied refugee children. The essay uses Lennart Lundquists theory of implementation and examines whether the three actors understand, can and want to implement the Convention on the Rights of the Child. Since 1 July 2006, the responsibility for providing housing for unaccompanied children remained with the municipalities instead of the Swedish immigration service. The consequence of that legislative change is reported in the study. The result of the study shows that there are barriers for the implementation to be accomplished. The problem with the implementation of the Convention on the on the Rights of the Child is that it is subordinate to other laws dealing with unaccompanied refugee children. The result also shows that the conditions for the unaccompanied refugee children only can be improved by making the Convention on the Rights of the Child to law in Sweden.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka ensamkommande flyktingbarns upplevelser av de sociala relationer de har skapat i Sverige. Genom att studera olika aspekter av deras sociala relationer blev det möjligt att kontextualisera dessa i förhållande till studiens teman; sociala relationer/sociala band, integration och tillhörighet. Studien har utifrån tidigare forskning, relevanta teorier samt öppna intervjusamtal med åtta pojkar, använt sig av en kvalitativ forskningsmetod. Resultaten visar att de sociala relationer som informanterna har skapat i Sverige har fungerat som ett socialt stöd och har bidragit till deras välmående. Informanternas bristande språkkunskaper var det största hindret för att söka sig utanför den egna etniska gruppen. Detta bidrog till att deras sociala relationer endast präglas av den egna etniska gruppen samt de sociala relationer som skapats på boendet. Den kulturella identiteten präglas då endast av kulturen inom gruppen vilket har bidragit till att ungdomarna inte har kunnat identifiera sig med det svenska samhället och därmed saknar de känslor av tillhörighet. Detta tyder på att informanterna inte har lyckats integreras i det svenska samhället.